Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO-förbund vill reformera las

Det är inte bara inom PTK och Svenskt Näringsliv som nya omställningsavtal diskuteras. Även på LO-sidan förs samtal med arbetsgivarparterna. Och där har man lagt upp hela lagen om anställningsskydd på förhandlingsbordet.
Gabriella Westberg Publicerad
Till vänster Susanna Gideonsson, till höger Veli-Pekka Säikkälä.
Till vänster, Handelsanställdas förbundsordförande Susanna Gideonsson; till höger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare för IF Metall.

Strax efter sommaren avslutades de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv sedan 2012. Orsaken var att förbunden inom Saco-P (privatanställda akademiker) motsatte sig en förändring av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, vilket var ett krav från Svenskt Näringsliv. 

Parallellt har IF Metall och Handelsanställdas förbund fört motsvarande samtal med Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Svensk Handel  - där inte bara turordningsreglerna utan hela las lagts upp på förhandlingsbordet. 

Som Kollega.se rapporterat om tidigare togs frågan upp redan på IF Metalls kongress, våren 2014

- Vi hade en jättediskussion om det på kongressen som resulterade i att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att inleda samtal för att komma fram i de här frågorna, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Arbetsgivarnas krav är att man ber lagstiftaren göra alla delar i las förhandlingsbara. Kontroversiellt, men inte orimligt, menar Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

- Las är ju inte bara turordningsprincipen förs in sist ut. Las gör det möjlighet att säga upp alldeles för billigt. Sådant spelar roll när företag väljer i vilket land uppsägningarna sker, säger han till Dagens Arbete

IF Metall och Handels har å sin sida krävt att äldre anställda ska få dubbelt så lång uppsägningstid – som ska vara arbetsbefriad men användas till studier. Det skulle göra det dyrare för arbetsgivarna att säga upp dem som jobbat längre, men underlätta omställning. 

-  Det är positivt i den bemärkelsen att man använder tiden. Gör man inte det finns risk att en längre uppsägningstid slår tillbaka och gör det ännu svårare att komma i arbete igen, det har erfarenheter från Trygghetsrådet visat, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef som också deltagit i arbetet för ett nytt avtal inom PTK.

Men Niklas Hjert ser inget behov av att reformera las. Det räcker med de delar som redan i dag är förhandlingsbara, eller dispositiva som det heter på juridiska, menar han.

-  Turordningsreglerna är redan dispositiva och vi har redan andra turordningsregler i omställningsavtalet idag. Vi ser inte att man ur Unionens perspektiv behöver gå längre än så. Att även omfatta regler kring till exempel uppsägning på grund av personliga skäl har vi inte sett något behov av. 

De samtal som förs på LO-sidan tar också sikte på andra frågor, som att vända trenden med en ökande andel inhyrda och visstidsanställda. De delarna har inte funnits med i omställningsförhandlingarna på tjänstemannasidan.

För en vecka sedan beslutade Unionens kongress att förbundet ska jobba vidare med kompetensutvecklingsfrågan, då avvisades tanken på att föra branschvisa omställningsförhandlingar – vilket är vad man nu gör på LO-sidan.

- Man kan fundera på om det skulle vara en väg att gå fram i vissa avtal först och sedan låta andra följa efter. Men man ska också komma ihåg att det ser olika ut i förbundsstrukturerna. Unionens medlemmar finns på hela den privata arbetsmarknaden. När det gäller så grundläggande frågor tycker vi att lösningarna ska vara likartade för alla.

I fredags bestämde också M-stämman att arbeta för att reformera las. Brådskar det för parterna att hinna före politiken?

- Det är nödvändigt att arbetsmarknadens parter kan hitta lösningar på de här utmaningarna som vi ser, med digitalisering och ökande ohälsa. Annars finns risk att andra kliver in och gör det. Politiken kan medverka, men ska inte skapa lösningar på egen hand. Det är inte långsiktigt.

Om samtalen IF Metall och Handels för med sina motparter leder till avtal hur kommer det att påverka Unionens och PTK:s arbete för nya eller återupptagna omställningsförhandlingar för tjänstemännen?

- Det är en bra fråga. Saker och ting har en tendens att sprida sig på arbetsmarknaden, som pensionsavtalet till exempel. När det är parterna som hittar lösningar är det positivt i en vidare bemärkelse, det stärker partsmodellen. Men jag tror inte att vi kan använda andras lösningar. Vi har redan i dag olika omställningsavtal på industri- och tjänstemannaområdet. Våra avtal har sprungit ur att Arbetsförmedlingen inte kan leverera vad tjänstemännen behöver. Jag tror att det är viktigt att vi bygger vidare på att stärka Trygghetsrådet. Vi har föreslagit ett bra system för livslång kompetensutveckling och stöd till personer med ohälsa. Jag har inte sett några andra konkreta förslag.

Under avtalsrörelsen som nu drar igång tar förhandlingarna mellan IF Metall och Handelsanställdas förbund och arbetsgivarparterna paus, med avsikt att återupptas i april 2016.

Parternas förhandlingar

Några av huvuddragen i de samtal som förs mellan IF Metall, Handelsanställdas Förbund och arbetsgivar-organisationerna Teknikföretagen, Svensk Handel och Industri-arbetsgivarna:

  • Kortare uppsägningstid för dem med kortare anställning
  • Dubbel arbetsbefriad uppsägningstid med studier för äldre anställda
  • Fast anställning hos kundföretaget för inhyrda efter ett år
  • Statliga subventioner för gemensam utbildningssatsning
  • Alla delar i las förhandlingsbara

Några av huvuddragen i de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv:

  • Ökad möjlighet för arbetsgivare att frångå turordningsreglerna i las, med viktförskjutning från arbetstid till kompetens
  • Gemensam finansering av ”kompetensstiftelse” för såväl uppsagda som anställda tjänstemän
  • Avtalet skulle även omfatta visstidsanställda och de som sägs upp på grund av sjukdom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagd från Tesla – kallades illojal

En medarbetare på Tesla bad om två timmars föräldraledighet för att kunna hämta barn på förskolan. Kort därefter blev han uppsagd, anklagad för illojalitet och samarbetssvårigheter. Nu stämmer Unionen elbilsjätten.
Ola Rennstam Publicerad 1 april 2026, kl 11:36
Bilar på väg in till en Tesla-verkstad.
Unionen stämmer biltillverkaren Tesla efter att en anställd sagts upp på grund av illojalitet och bristande prestation. Uppsägningen innebar att mannen förlorade Teslaaktier värda 144 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den 34-åriga mannen hade en senior roll på en av Teslas anläggningar utanför Stockholm. Där hade han bland annat hand om försäkringsärenden och mötte kunder i verkstaden på TM Sweden AB, Teslas svenska dotterbolag.
 

Bad om ledigt – förlorade jobbet

I höstas bad han sin arbetsgivare om att få bli föräldraledig på 25 procent för att kunna hämta sina barn på förskolan. Arbetsgivaren hade nämligen ändrat hans arbetstider från klockan 07-16 till 08-17. Det innebar att förskolan hann stänga innan han kunde hämta barnen. 
Teslas svar blev att han kunde vara föräldraledig, men mellan klockan 8 och 10 på morgonen – ett upplägg som inte på något sätt underlättade hämtningen.
 

Unionen: Kräver 150 000 i skadestånd

Kort därefter sade företaget upp honom av personliga skäl. Tesla hävdade att mannen hade samarbetssvårigheter, hade underpresterat, bristande kundnöjdhet samt varit illojal mot bolaget.

Unionen håller inte med. Förbundet menar att uppsägningen saknar saklig grund och har nu stämt bolaget i Solna tingsrätt. Man kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Fick toppbetyg – ändå uppsagd

I stämningsansökan påpekar Unionens jurist att mannen kort före uppsägningen hade fått omdömet ”top scorer” – det vill säga bolagets högsta betyg för prestation. Ett halvår tidigare hade han blivit befordrad.

Som en följd av uppsägningen förlorade Teslamedarbetaren dessutom en aktiepost i det amerikanska moderbolaget Tesla Inc som värderas till cirka 144 000 kronor. Eftersom uppsägningen inte har sakliga skäl bör arbetsgivaren kompensera medlemmen för aktieinnehavet, menar Unionen i sin stämningsansökan. 
Unionen har avböjt att kommentera tvisten.

Kollega söker TM Sweden AB för en kommentar.

TM Sweden AB

  • Svenskt dotterbolag till det amerikanska biltillverkare Tesla Inc.
  • Företaget hanterar service, reparationer och laddstationsnätverk för Teslas elbilar.
  • TM Sweden har sedan 2023 varit i en utdragen konflikt med fackförbundet IF Metall eftersom företaget vägrar teckna kollektivavtal.
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.