Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
LO-förbund vill reformera las
Det är inte bara inom PTK och Svenskt Näringsliv som nya omställningsavtal diskuteras. Även på LO-sidan förs samtal med arbetsgivarparterna. Och där har man lagt upp hela lagen om anställningsskydd på förhandlingsbordet.
Strax efter sommaren avslutades de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv sedan 2012. Orsaken var att förbunden inom Saco-P (privatanställda akademiker) motsatte sig en förändring av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, vilket var ett krav från Svenskt Näringsliv.
Parallellt har IF Metall och Handelsanställdas förbund fört motsvarande samtal med Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Svensk Handel - där inte bara turordningsreglerna utan hela las lagts upp på förhandlingsbordet.
Som Kollega.se rapporterat om tidigare togs frågan upp redan på IF Metalls kongress, våren 2014
- Vi hade en jättediskussion om det på kongressen som resulterade i att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att inleda samtal för att komma fram i de här frågorna, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.
Arbetsgivarnas krav är att man ber lagstiftaren göra alla delar i las förhandlingsbara. Kontroversiellt, men inte orimligt, menar Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.
- Las är ju inte bara turordningsprincipen förs in sist ut. Las gör det möjlighet att säga upp alldeles för billigt. Sådant spelar roll när företag väljer i vilket land uppsägningarna sker, säger han till Dagens Arbete.
IF Metall och Handels har å sin sida krävt att äldre anställda ska få dubbelt så lång uppsägningstid – som ska vara arbetsbefriad men användas till studier. Det skulle göra det dyrare för arbetsgivarna att säga upp dem som jobbat längre, men underlätta omställning.
- Det är positivt i den bemärkelsen att man använder tiden. Gör man inte det finns risk att en längre uppsägningstid slår tillbaka och gör det ännu svårare att komma i arbete igen, det har erfarenheter från Trygghetsrådet visat, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef som också deltagit i arbetet för ett nytt avtal inom PTK.
Men Niklas Hjert ser inget behov av att reformera las. Det räcker med de delar som redan i dag är förhandlingsbara, eller dispositiva som det heter på juridiska, menar han.
- Turordningsreglerna är redan dispositiva och vi har redan andra turordningsregler i omställningsavtalet idag. Vi ser inte att man ur Unionens perspektiv behöver gå längre än så. Att även omfatta regler kring till exempel uppsägning på grund av personliga skäl har vi inte sett något behov av.
De samtal som förs på LO-sidan tar också sikte på andra frågor, som att vända trenden med en ökande andel inhyrda och visstidsanställda. De delarna har inte funnits med i omställningsförhandlingarna på tjänstemannasidan.
För en vecka sedan beslutade Unionens kongress att förbundet ska jobba vidare med kompetensutvecklingsfrågan, då avvisades tanken på att föra branschvisa omställningsförhandlingar – vilket är vad man nu gör på LO-sidan.
- Man kan fundera på om det skulle vara en väg att gå fram i vissa avtal först och sedan låta andra följa efter. Men man ska också komma ihåg att det ser olika ut i förbundsstrukturerna. Unionens medlemmar finns på hela den privata arbetsmarknaden. När det gäller så grundläggande frågor tycker vi att lösningarna ska vara likartade för alla.
I fredags bestämde också M-stämman att arbeta för att reformera las. Brådskar det för parterna att hinna före politiken?
- Det är nödvändigt att arbetsmarknadens parter kan hitta lösningar på de här utmaningarna som vi ser, med digitalisering och ökande ohälsa. Annars finns risk att andra kliver in och gör det. Politiken kan medverka, men ska inte skapa lösningar på egen hand. Det är inte långsiktigt.
Om samtalen IF Metall och Handels för med sina motparter leder till avtal hur kommer det att påverka Unionens och PTK:s arbete för nya eller återupptagna omställningsförhandlingar för tjänstemännen?
- Det är en bra fråga. Saker och ting har en tendens att sprida sig på arbetsmarknaden, som pensionsavtalet till exempel. När det är parterna som hittar lösningar är det positivt i en vidare bemärkelse, det stärker partsmodellen. Men jag tror inte att vi kan använda andras lösningar. Vi har redan i dag olika omställningsavtal på industri- och tjänstemannaområdet. Våra avtal har sprungit ur att Arbetsförmedlingen inte kan leverera vad tjänstemännen behöver. Jag tror att det är viktigt att vi bygger vidare på att stärka Trygghetsrådet. Vi har föreslagit ett bra system för livslång kompetensutveckling och stöd till personer med ohälsa. Jag har inte sett några andra konkreta förslag.
Under avtalsrörelsen som nu drar igång tar förhandlingarna mellan IF Metall och Handelsanställdas förbund och arbetsgivarparterna paus, med avsikt att återupptas i april 2016.
Parternas förhandlingar
Några av huvuddragen i de samtal som förs mellan IF Metall, Handelsanställdas Förbund och arbetsgivar-organisationerna Teknikföretagen, Svensk Handel och Industri-arbetsgivarna:
- Kortare uppsägningstid för dem med kortare anställning
- Dubbel arbetsbefriad uppsägningstid med studier för äldre anställda
- Fast anställning hos kundföretaget för inhyrda efter ett år
- Statliga subventioner för gemensam utbildningssatsning
- Alla delar i las förhandlingsbara
Några av huvuddragen i de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv:
- Ökad möjlighet för arbetsgivare att frångå turordningsreglerna i las, med viktförskjutning från arbetstid till kompetens
- Gemensam finansering av ”kompetensstiftelse” för såväl uppsagda som anställda tjänstemän
- Avtalet skulle även omfatta visstidsanställda och de som sägs upp på grund av sjukdom
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”
Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Testföretaget saknade intyg
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen: "Salivprov otillräckligt"
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Provet kan ha förväxlats
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.
