I går chockade Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne många fackliga med att säga att ingångslönernas storlek kan komma att behöva lämnas över till politikerna. Först i en intervju med Dagens Industri och sedan igen i SVT Aktuellt.
”Där lämnade Svenskt Näringsliv den svenska modellen”, twittrade Unionens ordförande Martin Linder.
För närvarande pågår avtalsrörelsen och det är medlemsförbunden inom Svenskt Näringsliv som förhandlar löner och villkor med fackförbund, som Unionen. Att paraplyorganisationen i det läget går ut och välkomnar statlig inblandning är känsligt.
Men att lämna över lönebildningsfrågor till politiken är inte något som diskuteratas inom Svenskt Näringsliv, menar Peter Jeppsson, vice vd för organisationen, och ingenting som dess förhandlande medlemsförbund ställt sig bakom.
- Det är inget vi har haft någon diskussion om inom Svenskt Näringsliv. Det Carola (Lemne) gav uttryck för var ett resonemang och ingen genomarbetad policy eller ställningstagande, säger han. Statlig inblandning i lönebildningen är inget vi vill, tillägger han.
Carola Lemnes uttalande ska ses i ljuset av utmaningen om hur nyanlända ska kunna integreras på den svenska arbetsmarknaden, en fråga som ju fått stora proportioner under det senaste året, menar Peter Jeppsson.
- Sänkta ingångslöner inom vissa branscher skulle kunna ge upphov till nya arbetsuppgifter som inte görs i dag eftersom de är för dyra, och därmed skapa jobbtillfällen till nyanlända men även andra som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden, säger han.
Det råder stor brist på arbetskraft inom många branscher i dag. Skulle det inte gynna företagen i Svenskt Näringslivs medlemsförbund mer om den nyanlända arbetskraften fick relevant utbildning och matchas till de yrken där det råder brist, i stället för att hitta på nya uppgifter som inte efterfrågas genom att tvinga fram sänkta löner?
- Det är riktigt att vi måste matcha arbetsbristen med de nyanlända. Den vägen diskuterar vi också inom snabbspåren. Men jag tror att man måste gå många vägar. Det finns inte en lösning. De som kommer till Sverige har olika förutsättningar. Sänkta ingångslöner är en komponent av flera.
Peter Jeppsson menar att det viktiga är att komma in på arbetsmarknaden, att inte stå utanför. Vi vill inte ha något A- och B-lag i samhället, säger han. Men om nyanlända och lågutbildade ska komma in på betydligt lägre löner än andra, skapar inte det just ett A- och B-lag?
- Det är ett sämre B-lag att hamna i om man över huvud taget inte får något jobb.
Om fackförbunden skulle falla till föga och gå med på att diskutera sänkta ingångslöner, inom vilka branscher tänker du att det skulle kunna vara aktuellt och hur låga skulle lönerna rimligen vara?
- Det är något som bransch och parter i så fall måste titta på, säger han.
- Helst vill vi inte lämna något av det här till staten.
Efter publicering ber Peter Jeppsson om att få nyansera sig:
- Vi värnar om den svenska modellen där parterna sätter löner på arbetsmarknaden. Nu har vi ett läge där kostnaderna för att anställa har blivit för hög. Inte minst drabbar detta nyanlända flyktingar. Därför måste parterna ta ett ansvar för Sverige. Vi har föreslagit en ny lärlingsanställning. Hittills har LO inte velat diskutera detta med oss. Om parterna inte klarar av att komma framåt är det rimligt att regering och riksdag axlar detta ansvar. Vi kan inte acceptera att Sverige glider isär.
