Svenskt Näringslivs vd Carola Lemnes inbjudan till politikerna att ta över reglering av ingångslöner från arbetsmarknadens parter är ingenting som diskuterats inom organisationen. Det menar organisationens vice vd, Peter Jeppsson.
"Det är inget vi har haft någon diskussion om inom Svenskt Näringsliv", kommenterar organisationens vice vd Peter Jeppsson apropå vd Carola Lemnes uttalande om att låta politiker besluta ingångslönernas storlek. Henrik Montgomery/TT
I går chockade Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne många fackliga med att säga att ingångslönernas storlek kan komma att behöva lämnas över till politikerna. Först i en intervju med Dagens Industri och sedan igen i SVT Aktuellt.
”Där lämnade Svenskt Näringsliv den svenska modellen”, twittrade Unionens ordförande Martin Linder.
För närvarande pågår avtalsrörelsen och det är medlemsförbunden inom Svenskt Näringsliv som förhandlar löner och villkor med fackförbund, som Unionen. Att paraplyorganisationen i det läget går ut och välkomnar statlig inblandning är känsligt.
Men att lämna över lönebildningsfrågor till politiken är inte något som diskuteratas inom Svenskt Näringsliv, menar Peter Jeppsson, vice vd för organisationen, och ingenting som dess förhandlande medlemsförbund ställt sig bakom.
- Det är inget vi har haft någon diskussion om inom Svenskt Näringsliv. Det Carola (Lemne) gav uttryck för var ett resonemang och ingen genomarbetad policy eller ställningstagande, säger han. Statlig inblandning i lönebildningen är inget vi vill, tillägger han.
Carola Lemnes uttalande ska ses i ljuset av utmaningen om hur nyanlända ska kunna integreras på den svenska arbetsmarknaden, en fråga som ju fått stora proportioner under det senaste året, menar Peter Jeppsson.
- Sänkta ingångslöner inom vissa branscher skulle kunna ge upphov till nya arbetsuppgifter som inte görs i dag eftersom de är för dyra, och därmed skapa jobbtillfällen till nyanlända men även andra som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden, säger han.
Det råder stor brist på arbetskraft inom många branscher i dag. Skulle det inte gynna företagen i Svenskt Näringslivs medlemsförbund mer om den nyanlända arbetskraften fick relevant utbildning och matchas till de yrken där det råder brist, i stället för att hitta på nya uppgifter som inte efterfrågas genom att tvinga fram sänkta löner?
- Det är riktigt att vi måste matcha arbetsbristen med de nyanlända. Den vägen diskuterar vi också inom snabbspåren. Men jag tror att man måste gå många vägar. Det finns inte en lösning. De som kommer till Sverige har olika förutsättningar. Sänkta ingångslöner är en komponent av flera.
Peter Jeppsson menar att det viktiga är att komma in på arbetsmarknaden, att inte stå utanför. Vi vill inte ha något A- och B-lag i samhället, säger han. Men om nyanlända och lågutbildade ska komma in på betydligt lägre löner än andra, skapar inte det just ett A- och B-lag?
- Det är ett sämre B-lag att hamna i om man över huvud taget inte får något jobb.
Om fackförbunden skulle falla till föga och gå med på att diskutera sänkta ingångslöner, inom vilka branscher tänker du att det skulle kunna vara aktuellt och hur låga skulle lönerna rimligen vara?
- Det är något som bransch och parter i så fall måste titta på, säger han.
- Helst vill vi inte lämna något av det här till staten.
Efter publicering ber Peter Jeppsson om att få nyansera sig:
- Vi värnar om den svenska modellen där parterna sätter löner på arbetsmarknaden. Nu har vi ett läge där kostnaderna för att anställa har blivit för hög. Inte minst drabbar detta nyanlända flyktingar. Därför måste parterna ta ett ansvar för Sverige. Vi har föreslagit en ny lärlingsanställning. Hittills har LO inte velat diskutera detta med oss. Om parterna inte klarar av att komma framåt är det rimligt att regering och riksdag axlar detta ansvar. Vi kan inte acceptera att Sverige glider isär.
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Unionenklubben positiv
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
Foto: Systembolaget
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarna: Mer varierade scheman
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.