Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Gå med på sänkta löner eller lämna över till staten"

Mitt under avtalsrörelsen hotar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne med att lämna över lönesättningen till politiken, om inte facken går med på sänkta ingångslöner.
- Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Gabriella Westberg Publicerad 9 februari 2016, kl 12:34
Patrik Nygren/Anders Ahlgren
"Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken", kommenterar Unionens ordförande Martin Linder (tv) ett uttalande från Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne (th). Patrik Nygren/Anders Ahlgren

Efter att både KD och Centern gett sig in i avtalsrörelsen med uppmaningar till parterna om sänkta löner, får de nu sällskap av arbetsgivarnas främsta företrädare, Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. I en intervju med Dagens Industri i dag meddelar hon att arbetsgivarorganisationen är redo att lämna över till statlig reglering om inte facken går med på sänkta ingångslöner.

- Att vissa politiker inte förstår grundfundamenten i den svenska modellen är en sak, men när den högsta företrädaren för Sveriges arbetsgivare säger samma sak är det en helt annan sak. Jag undrar, har medlemsföretagen informerats om denna faktiskt ganska dramatiska kursändring, frågar sig Martin Linder.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger till DI att han inte riktigt tror på Carola Lemnes hot.
”Om de vill överlåta delar av lönebildningen till politiker innebär det även att politiker ska kunna höja löner. Jag tror inte att de vill det på riktigt”, säger han.

Enligt Carola Lemne krävs sänkta kostnader för företagen om inte arbetslösheten ska skjuta i höjden om några år, då många nyanlända ska ut på arbetsmarknaden. Martin Linder håller med om att det innebär en utmaning att integrera det stora antalet nyanlända på arbetsmarknaden – men inte att det ska ske genom sänkta löner.

- Ska man integreras i samhället behöver man också kunna leva på sin lön, man behöver kunna skaffa sig en bostad, betala för sig och kunna leva med värdighet. Om syftet är integration kan inte lönerna vara hur låga som helst, då hamnar man i stället utanför samhället.

Företagens kostnader kan sänkas på andra sätt, menar Martin Linder, till exempel genom ändringar i skattesystemet. Även Carola Lemne lyfter behovet av bredare åtgärdspaket som också inkluderar arbetsgivaravgifter och skatter, men ser samtidigt sänkta ingångslöner som en central del. Martin Linder är skeptisk:

- Jag skulle vilja ställa en motfråga till dem som tror att sänkta löner är lösningen på så komplexa utmaningar: hur låga löner och för vilka typer av jobb?

KD och C vill sänka ingångslöner

Det var vid Centerpartiets kommundagar i förra veckan som partiledaren Annie Lööf gav sig in i avtalsrörelsen med skarpa uppmaningar till parterna att sänka ingångslönerna.

”Centerpartiet uppmanar arbetsmarknadens parter att komma överens om ett nytt avtal riktat direkt till nyanlända. Det behöver vara ett avtal som gör det möjligt att anställa med betydligt lägre ingångslöner än i dag”, sa hon, och tillade ”Om parterna inte lyckas ta sitt viktiga ansvar. Ja, då är Centerpartiet beredda att lagstifta fram fler ingångsjobb.”

Samma dag presenterade Kristdemokraterna sitt förslag på samma tema, introduktionsanställning för nyanlända och unga med bristfällig utbildning, en anställning på 75 procent jobb och 25 procent utbildning för yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning – till 75 procent av lönen. Enligt KD skulle förslaget ge upp till 20 000 nya jobb per år. 

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna