Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivare skeptiska till gratis medlemskap

Gratis medlemskap ska ge Unionen kraft i avtalsrörelsen. Men på arbetsgivarsidan är de skeptiska till att det hjälper.
Niklas Hallstedt Publicerad
Daniel Olsén/Alex Giacomini
Stefan Koskinen, förhandlingschef Almega, tv, och Niklas Hjert, förhandlingschef Unionen th. Daniel Olsén/Alex Giacomini

Avtalsrörelsen kommer att bli tuff tror Unionen och kommer därför med ett erbjudande som är svårt att stå emot: ett års gratis medlemskap, som Kollega.se har rapporterat om förut. På det här viset ska förbundet, som redan i dag har över 600 000 medlemmar, bli ännu starkare både i hela branscher och på enstaka arbetsplatser.

Bland kraven som man slåss för i den pågående avtalsrörelsen finns den så kallade flexpensionen, möjligheten för anställda som närmar sig slutet på arbetslivet att gå ned i tid utan att förlora alltför mycket inkomst.

På arbetsgivarsidan är det framför allt företagen inom tjänstesektorn som har varit svårflörtade. Enligt Stefan Koskinen, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Almega tjänsteföretagen, är intresset för flexpensionen lågt även hos de anställda, ”en rätt stor icke-fråga”, särskilt som många företag redan erbjuder individuella lösningar.

Det stämmer inte enligt Unionen. Stödet för flexpensionen hos de anställda i Almegaföretagen är tvärtom stort, hävdar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. Det har tidigare bland annat visat sig i medlemsundersökningen som låg till grund för beslutet att driva frågan i avtalsrörelsen. Under tiden fram till de nya avtalen är klara är Unionen också konstant ute på företagen för att ytterligare lyfta frågan. Även där upplevs ett stöd för den nya pensionslösningen, enligt Niklas Hjert.

Huruvida de anställda skulle vara villiga att gå i konflikt för flexpensionen vill han dock inte uttala sig om.

-   Vi vill som alltid lösa frågan i förhandling, men konfliktvapnet finns alltid med i förhandlingarna som ett alternativ för att uppnå det vi vill. Vi känner oss trygga kring vår förmåga att ta till det vapnet om det blir nödvändigt.

Hur utgången än blir – ett beslut om flexpensionens vara eller inte vara blir det, tror Niklas Hjert. Att utgången av förhandlingarna skulle bli att fack och arbetsgivare kommer överens om att skjuta frågan framför sig till nästa avtalsrörelse är inte troligt.

- Vi har redan haft ett partsgemensamt arbete, jag har svårt att se vad det skulle tillföra att ha det igen. Nu måste vi få till en lösning som innebär att medlemmarna i tjänstesektorn ska få avsättning till pension precis som de har på andra områden

Stefan Koskinen tycker i och för sig att det är bra att facken får fler medlemmar eftersom det stärker den svenska modellen, men tycker att det vore olyckligt om det skulle användas som ett sätt att få ut medlemmar i konflikt för att ”få in en kollektiv tvångsvis pensionsavsättning i avtalen”.

- Det kommer inte att gå, hittills har vi aldrig haft en konflikt om pensionsavsättningar. Vi känner oss lugna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.