Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Industrin: ”Löneökningar på högst 1 procent”

De fackliga lönekraven är orimliga, anser arbetsgivarna inom industrin. För att stärka industrins konkurrenskraft krävs låga löneökningar under lång tid, är budskapet. En analys som Unionen inte håller med om.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, till vänster. Martin Linder, Unionens ordförande, till höger.

När arbetsgivarsidan tittar in i framtiden ser det mörkt ut. Året avslutas svagt och det finns inga tecken på att konjunkturen tar fart. Samtidigt har Sverige ett kostnadsläge som ligger runt tio procent högre än Västeuropa.

Att i det läget lägga fram krav på 2,8-procentiga löneökningar är orealistiskt, anser arbetsgivarna.

- Vi har haft löneökningar över jämförbara konkurrentländer under lång tid. Efter finanskrisen har vi inte förmått växla ned. På så vis har vi försämrat vårt kostnadsläge under lång tid, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef som också hänvisar till Finland där det nya avtalet hamnade på 0,47 procent.

Enligt Anders Weihe har Sverige inte längre några påtagliga konkurrensfördelar, vad det handlar om är att hålla kostnaderna nere. För att klara det krävs avtal på ”klart under 1 procent”. Han skulle också kunna tänka sig ett avtal helt utan löneökningar, särskilt med tanke på den obefintliga inflationen.

- Men jag tror inte att det rimligt att nå ett nollavtal. Och det mest realistiska är att det blir ett kort avtal med tanke på den relativa osäkerhet som råder inom ekonomin.

Anders Weihe är bestämd med att det inte finns anledning att ta hänsyn till Riksbankens inflationsmål på 2 procent när parterna gör upp löneökningarna.

- Inflationen hör inte hemma i industriavtalet. Vi förhandlar inte om inflationen, vi förhandlar om löneökningar. När inflationen visat sig bli lägre än 2 procent kan vi inte utgå från målet längre. Det är som om vi skulle utgå ifrån att produktivitetsökningen var 10 procent när den i själva verket var 0 procent. Det skulle gå käpprätt åt helvete

Från fackligt håll är man inte överraskade över arbetsgivarnas argumentation. Unionens ordförande Martin Linder konstaterar att det är en vanlig dramaturgi inför avtalsrörelser. Däremot säger han sig bli orolig över arbetsgivarnas internationella utblickar.

- De jämför våra lönekostnader med de i Estland, Kina och Indien. Det gör mig orolig om det är den referensram de har för att hitta rätt löneökningsnivå. Även jämförelsen med Finland är problematisk. Där pågår kraftiga attacker mot de tecknade avtalen, samtidigt som regeringen försämrar villkoren för de anställda.

Enligt Martin Linder har facken tagit hänsyn till kostnadsutvecklingen när de lagt fram sina krav, och att de begärda 2,8 procenten faktiskt innebär en ”nedtaktning”. En annan skillnad är att man på den fackliga sidan anser att det är viktigt att hålla fast vid inflationsmålet.

- Det har varit en framgångsfaktor som gett stabilitet och reallöneökningar under de senaste 20 åren. Om vi struntar i det skulle vi hamna i en situation där man anpassar avtalskraven efter dagsläget för den rådande inflationen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.