Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När arbetsgivarsidan tittar in i framtiden ser det mörkt ut. Året avslutas svagt och det finns inga tecken på att konjunkturen tar fart. Samtidigt har Sverige ett kostnadsläge som ligger runt tio procent högre än Västeuropa.
Att i det läget lägga fram krav på 2,8-procentiga löneökningar är orealistiskt, anser arbetsgivarna.
- Vi har haft löneökningar över jämförbara konkurrentländer under lång tid. Efter finanskrisen har vi inte förmått växla ned. På så vis har vi försämrat vårt kostnadsläge under lång tid, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef som också hänvisar till Finland där det nya avtalet hamnade på 0,47 procent.
Enligt Anders Weihe har Sverige inte längre några påtagliga konkurrensfördelar, vad det handlar om är att hålla kostnaderna nere. För att klara det krävs avtal på ”klart under 1 procent”. Han skulle också kunna tänka sig ett avtal helt utan löneökningar, särskilt med tanke på den obefintliga inflationen.
- Men jag tror inte att det rimligt att nå ett nollavtal. Och det mest realistiska är att det blir ett kort avtal med tanke på den relativa osäkerhet som råder inom ekonomin.
Anders Weihe är bestämd med att det inte finns anledning att ta hänsyn till Riksbankens inflationsmål på 2 procent när parterna gör upp löneökningarna.
- Inflationen hör inte hemma i industriavtalet. Vi förhandlar inte om inflationen, vi förhandlar om löneökningar. När inflationen visat sig bli lägre än 2 procent kan vi inte utgå från målet längre. Det är som om vi skulle utgå ifrån att produktivitetsökningen var 10 procent när den i själva verket var 0 procent. Det skulle gå käpprätt åt helvete
Från fackligt håll är man inte överraskade över arbetsgivarnas argumentation. Unionens ordförande Martin Linder konstaterar att det är en vanlig dramaturgi inför avtalsrörelser. Däremot säger han sig bli orolig över arbetsgivarnas internationella utblickar.
- De jämför våra lönekostnader med de i Estland, Kina och Indien. Det gör mig orolig om det är den referensram de har för att hitta rätt löneökningsnivå. Även jämförelsen med Finland är problematisk. Där pågår kraftiga attacker mot de tecknade avtalen, samtidigt som regeringen försämrar villkoren för de anställda.
Enligt Martin Linder har facken tagit hänsyn till kostnadsutvecklingen när de lagt fram sina krav, och att de begärda 2,8 procenten faktiskt innebär en ”nedtaktning”. En annan skillnad är att man på den fackliga sidan anser att det är viktigt att hålla fast vid inflationsmålet.
- Det har varit en framgångsfaktor som gett stabilitet och reallöneökningar under de senaste 20 åren. Om vi struntar i det skulle vi hamna i en situation där man anpassar avtalskraven efter dagsläget för den rådande inflationen.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
