Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen: Vi går mot konfrontation

IT- och telekomföretagen utmanar Unionen med en rad krav som tänjer på ramarna för den svenska modellen.
- Det är inte så att vi söker konflikt, men vi är beredda om det krävs, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Niklas Hallstedt, Gabriella Westberg Publicerad
Unionens förhandlingschef Niklas Hjert, tv, och Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör för IT- och telekomföretagen inom Almega, th.

Arbetsgivarna inom IT och telekom har ett antal krav som väcker uppmärksamhet i den pågående avtalsrörelsen. ”Almegas beteende gör oss väldigt oroliga”, twittrade Unionen häromdagen (se nedan).

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är inte förvånad över Almegas hårda linje, men menar att kraven i den här avtalsrörelsen bekräftar bilden av en arbetsgivarorganisation som inte är intresserad av att utveckla den svenska modellen.

- Vi går mot en konfrontation vad gäller flexpensionen, vad gäller sifferlösa avtal, vad gäller arbetstidsfrågor och regler vid neddragningar. Det är stora, viktiga frågor. Det är inte så att vi söker konflikt, men vi är beredda om det krävs för att värna den svenska modellen, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

Almega vill bland annat ändra las-reglerna kraftigt. I dag får två personer på företag med högst tio anställda undantas från turordningen sist in-först ut när ett företag ska säga upp. Men arbetsgivarna vill att 20 procent av de anställda ska kunna undantas från turordningslistan oavsett företagets storlek.

Ett företag med hundra anställda skulle exempelvis kunna låta 20 anställda med kort tid på företaget stanna och i stället säga upp 20 andra med längre anställningstid.

Redan i dag finns möjligheten för företag att gå förbi las-reglerna genom att komma överens med det lokala facket och göra egna turordningslistor. Det fungerar dock inte i systemet för IT- och telekombranschen, säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på just IT- och telekomföretagen i Almega. Det är dessutom förenat med för stora kostnader för de enskilda arbetsgivarna, menar hon.

Turordningsregler vid nedskärningar hör dock inte hemma i branschvisa förhandlingar, menar hennes motpart, Niklas Hjert.

- Det där är frågor som hanteras i avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Vi kommer inte att reglera den typen av frågor i några branschavtal, säger han.

Arbetsgivarna anser också att det inte heller behövs några avtalsrörelser.

- Vi har länge yrkat på sifferlösa avtal. Har man det behövs inte längre avtalsrörelser för att komma överens om ett antal siffor. Men självklart krävs det regelbundna avstämningar mellan de centrala parterna för att se vad som fungerar och inte fungerar, säger Anne-Marie Fransson.

Mycket i Almegas krav ligger i linje med vad man krävt i tidigare förhandlingar. Men löpande tillsvidareavtal, i stället för återkommande avtalsrörelser, är något som Unionen inte stött på förut, enligt Niklas Hjert. Men några sifferlösa avtal kommer fackförbundet inte att gå med på.

- Vissa mindre förbund skulle kunna gå med på sifferlösa avtal eftersom det finns större förbund, som Unionen, som kan garantera löneökningar i centrala avtal. Men vi kan aldrig gå med på sifferlösa avtal, kontrar Niklas Hjert.

Inom Almega vill man dessutom ha ”ökad flexibilitet” för arbetsgivarna att göra upp med individer i företagen. Det kan gälla exempelvis lön och arbetstid.

- Det här är en bransch som lider av kompetensbrist. Företagen måste vara attraktiva för att locka de mest kompetenta medarbetarna. Arbetsgivarna är på tå för att ge de anställda bra villkor, säger Anne-Marie Fransson.

Men det argumentet biter inte på Niklas Hjert.

- Flexiblitet kan på ytan vara ett fint ord. Men vi måste också se vilka konsekvenser det för med sig. Våra medlemmar utsätts för ett hårt tryck på tillgänglighet och oreglerad arbetstid. Vi är inte beredda att gå åt fel håll där, svarar Niklas Hjert.

På twitter har Unionen anklagat Almega för att gå ”längre än alla andra”. Enligt Unionen har Almega lagt fram krav ”som på sikt leder till att den svenska modellen skrotas”.

- Almega utmanar den svenska modellen genom att vilja tömma de centrala kollektivavtalen vilket skulle minska de anställdas inflytande. Det kommer vi aldrig att gå med på, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Unionen rustar för strejk

Förhandlingarna i avtalsrörelsen går trögt. Nu gör sig Unionen redo för konflikt. Medlemmar inom IT, tech och bygg utbildas i hur de ska agera vid en strejk.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 11:57
Blir det strejk? Senast Unionen strejkade var 2016. Nu förbereder sig förbundet på nytt för konflikt. Samtidigt anklagar facket ett stort svenskt IT-företag för att be sina anställda uppge facktillhörighet – något som kan bryta mot föreningsfriheten. Foto: TT/Fredrik Sandberg

Avtalsrörelsen är inne i ett intensivt slutskede. Vid midnatt löper många av de stora avtalen ut och möjligheten att parterna inte kommer överens är överhängande. Särskilt på de avtalsområden där Almega är motparten. Enligt Unionen har arbetsgivarorganisationen hittills inte velat diskutera fackens stora fråga: arbetstidsförkortning. 

Facken sitter inte och inväntar resultatet av förhandlingarna. Runt om i landet jobbar Unionens ombudsmän med att mobilisera medlemmar och förtroendevalda. Dick Nilsson är mobiliseringsansvarig på förbundets regionkontor Skaraborg/Väst.

– Vi förbereder oss på att ta ut några arbetsplatser i konflikt, helt enkelt. Vi är på gång och har utbildningar i konflikthantering, vi har medlemsmöten, jobbar oss redo för konflikt. 

Vilka branscher gäller det?

– Det är brett. Vi har Grafiska avtalet, Byggnadsämnesavtalet och IT-avtalet.

Det hör inte till vanligheterna med konflikt på svensk arbetsmarknad. Känner ni er redo?

– Ja. Vi bär ju en förhoppning att vi inte behöver ha någon konflikt. Men vi måste ju jobba så. Vi kan liksom inte ligga och ta det lugnt. Vår region har god organisationsgrad, vi har många klubbar på våra arbetsplatser och mycket medlemmar.

Hur är reaktionen bland medlemmar när ni börjar prata om detta?

– Det finns en stor förståelse för att vi måste driva på för att få våra krav igenom. Alla har vi ju känt av inflationen och annat som har hänt. Så det finns en förväntansbild på Unionen, att vi försöker komma tillbaka i någon form av reallöneökning igen, säger Dick Nilsson.

”Ska vara på tårna”

Förberedelserna pågår också i region Göteborg. Det berättar gruppchef Ulf Werner.

– Vi är ute och träffar förtroendevalda, främst inom IT och tech, det område där vi tror att det blir svårast att komma överens. Syftet är att våra klubbar på arbetsplatserna ska vara på tårna om det blir en konflikt.  Avtalen går ut på tisdag och då kan vi inte stå oförberedda.

Även Åsa Windahl, ombudsman i region Mellannorrland, har hållit utbildningar för klubbstyrelserna inom Almegaområdet, det vill säga företag inom tjänstesektorn.

– Vi trycker framför allt på vikten av att nå ut med information till medlemmarna om varför vi kan behöva ta till konflikt och vad som gäller vid en strejk. Men vi får hoppas att det kommer att lösa sig med avtalen.

Arbetsgivare frågar om fackmedlemskap

Samtidigt anklagar Unionen ett stort svenskt IT-företag” för att efterforska sina anställdas facktillhörighet inför en eventuell konflikt. Facket vill inte uppge vilket företag det rör sig om, ”på grund av förhandlingsläget”, men säger att det är ett medlemsföretag i arbetsgivarorganisationen TechSverige som har en lokal klubb.

Enligt Unionen ska företaget ha bett sina anställda att på digital väg informera om huruvida de är med i facket. Företaget ska också ha påstått att anställda som vill förhålla sig neutrala under en konflikt måste ansöka om tjänstledighet, något som inte stämmer.

Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, säger till Kollega att händelsen är ”mycket allvarlig”.

– Vi har föreningsfrihet i Sverige. Arbetsgivare som beter sig på det här sättet riskerar att kränka den.

Behöver inte en arbetsgivare kunna planera vad som händer om det blir konflikt?

– Det är precis det som är grejen, en arbetsgivare ska inte kunna planera hur man ska lägga upp arbetsuppgifter för att kunna kringgå en konflikt. Det skulle vi se som ett konfliktbrott.

Vet ni om någon medlem har följt arbetsgivarens uppmaning?

Det vet jag faktiskt inte. Till de medlemmar som hört av sig säger vi såklart att de inte har någon som helst skyldighet att svara, säger Ia Hamn.

Nicole Vianna, kommunikationschef på TechSverige, skriver i ett mejl till Kollega att de inte vill kommentera uppgifterna.

– Vi uttalar oss inte om enskilda företag och har därför inget ytterligare att säga i den här frågan.