Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen: Vi går mot konfrontation

IT- och telekomföretagen utmanar Unionen med en rad krav som tänjer på ramarna för den svenska modellen.
- Det är inte så att vi söker konflikt, men vi är beredda om det krävs, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Niklas Hallstedt, Gabriella Westberg Publicerad
Unionens förhandlingschef Niklas Hjert, tv, och Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör för IT- och telekomföretagen inom Almega, th.

Arbetsgivarna inom IT och telekom har ett antal krav som väcker uppmärksamhet i den pågående avtalsrörelsen. ”Almegas beteende gör oss väldigt oroliga”, twittrade Unionen häromdagen (se nedan).

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är inte förvånad över Almegas hårda linje, men menar att kraven i den här avtalsrörelsen bekräftar bilden av en arbetsgivarorganisation som inte är intresserad av att utveckla den svenska modellen.

- Vi går mot en konfrontation vad gäller flexpensionen, vad gäller sifferlösa avtal, vad gäller arbetstidsfrågor och regler vid neddragningar. Det är stora, viktiga frågor. Det är inte så att vi söker konflikt, men vi är beredda om det krävs för att värna den svenska modellen, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

Almega vill bland annat ändra las-reglerna kraftigt. I dag får två personer på företag med högst tio anställda undantas från turordningen sist in-först ut när ett företag ska säga upp. Men arbetsgivarna vill att 20 procent av de anställda ska kunna undantas från turordningslistan oavsett företagets storlek.

Ett företag med hundra anställda skulle exempelvis kunna låta 20 anställda med kort tid på företaget stanna och i stället säga upp 20 andra med längre anställningstid.

Redan i dag finns möjligheten för företag att gå förbi las-reglerna genom att komma överens med det lokala facket och göra egna turordningslistor. Det fungerar dock inte i systemet för IT- och telekombranschen, säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på just IT- och telekomföretagen i Almega. Det är dessutom förenat med för stora kostnader för de enskilda arbetsgivarna, menar hon.

Turordningsregler vid nedskärningar hör dock inte hemma i branschvisa förhandlingar, menar hennes motpart, Niklas Hjert.

- Det där är frågor som hanteras i avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Vi kommer inte att reglera den typen av frågor i några branschavtal, säger han.

Arbetsgivarna anser också att det inte heller behövs några avtalsrörelser.

- Vi har länge yrkat på sifferlösa avtal. Har man det behövs inte längre avtalsrörelser för att komma överens om ett antal siffor. Men självklart krävs det regelbundna avstämningar mellan de centrala parterna för att se vad som fungerar och inte fungerar, säger Anne-Marie Fransson.

Mycket i Almegas krav ligger i linje med vad man krävt i tidigare förhandlingar. Men löpande tillsvidareavtal, i stället för återkommande avtalsrörelser, är något som Unionen inte stött på förut, enligt Niklas Hjert. Men några sifferlösa avtal kommer fackförbundet inte att gå med på.

- Vissa mindre förbund skulle kunna gå med på sifferlösa avtal eftersom det finns större förbund, som Unionen, som kan garantera löneökningar i centrala avtal. Men vi kan aldrig gå med på sifferlösa avtal, kontrar Niklas Hjert.

Inom Almega vill man dessutom ha ”ökad flexibilitet” för arbetsgivarna att göra upp med individer i företagen. Det kan gälla exempelvis lön och arbetstid.

- Det här är en bransch som lider av kompetensbrist. Företagen måste vara attraktiva för att locka de mest kompetenta medarbetarna. Arbetsgivarna är på tå för att ge de anställda bra villkor, säger Anne-Marie Fransson.

Men det argumentet biter inte på Niklas Hjert.

- Flexiblitet kan på ytan vara ett fint ord. Men vi måste också se vilka konsekvenser det för med sig. Våra medlemmar utsätts för ett hårt tryck på tillgänglighet och oreglerad arbetstid. Vi är inte beredda att gå åt fel håll där, svarar Niklas Hjert.

På twitter har Unionen anklagat Almega för att gå ”längre än alla andra”. Enligt Unionen har Almega lagt fram krav ”som på sikt leder till att den svenska modellen skrotas”.

- Almega utmanar den svenska modellen genom att vilja tömma de centrala kollektivavtalen vilket skulle minska de anställdas inflytande. Det kommer vi aldrig att gå med på, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 19 december 2024, kl 10:08
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.