Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

PTK söker genväg till flexpension

PTK har begärt förhandlingar med Svenskt Näringsliv om att stärka upp tjänstepensionen ytterligare. På det sättet skulle man delvis gå runt problemet med den så kallade flexpensionen i avtalsrörelsen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Peter Jeppson till vänster, Niklas Hjert till höger.
Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson till vänster, och Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp och Unionens förhandlingschef, till höger.

Eftersom vi lever allt längre kommer pensionsnivåerna i den allmänna pensionen sjunka i relation till inkomsten. Av den anledningen vill nu PTK stärka tjänstepensionen ITP i stället. För att lyckas med det krävs att arbetsgivarna skjuter till ytterligare pengar.

Det är den officiella förklaringen till PTK:s begäran om förhandlingar. Men begäran har också har ett samband med den pågående avtalsrörelsen.

Ett av tjänstemännens avtalskrav är så kallad flexpension. Med hjälp av den ska tjänstemän kunna gå ned i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern. Detta bekostas genom en extra avsättning till tjänstepensionen ITP. Flexpensionen finns redan i många avtal, men inom Almega – arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn – är man hårdnackade motståndare till att införa den.

Läs mer: Vad är flexpension?

- PTK:s avtal är inte en del av avtalsrörelsen. Men alla PTK:s förbund ser ett behov av att förstärka pensionsavsättningarna. Det har yttrat sig på olika sätt. Flera förbund, bland annat Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, har drivit frågan om flexpension. Både vi och våra motparter anser egentligen att pensionsfrågor hör hemma i ITP-avtalet, säger Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp och Unionens förhandlingschef.

Målet är att förhandlingarna om ökade pensionsavsättningar ska vara avklarade i februari, det vill säga i god tid innan avtalsrörelsen går in i sitt slutskede.

- Det är givetvis inte så att vi kommer att fortsätta att driva ökade pensionsavsättningar i branschförhandlingarna om vi löser frågan i ITP-avtalet. Löser vi inte frågan i ITP-förhandlingarna så driver vi dem vidare i branschförhandlingarna därför ligger kraven kvar på branschnivå. Men flexpensionen innehåller ju också en del som handlar om möjligheten att gå ned i tid, den frågan måste vi driva i avtalsrörelsen, säger Niklas Hjert.

Svenskt Näringsliv fick PTK:s begäran strax före jul och har ännu inte tagit ställning till den.
- För att det ska bli förhandlingar måste våra medlemsförbund ge oss ett sådant uppdrag, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson.

Svenskt Näringsliv har 35 medlemsförbund, varav förbunden inom Almega utgör sju.

- Teoretiskt sett finns det en möjlighet för Svenskt Näringslivs styrelse att fatta ett majoritetsbeslut, konstaterar Peter Jeppson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.