Eftersom vi lever allt längre kommer pensionsnivåerna i den allmänna pensionen sjunka i relation till inkomsten. Av den anledningen vill nu PTK stärka tjänstepensionen ITP i stället. För att lyckas med det krävs att arbetsgivarna skjuter till ytterligare pengar.

Det är den officiella förklaringen till PTK:s begäran om förhandlingar. Men begäran har också har ett samband med den pågående avtalsrörelsen.

Ett av tjänstemännens avtalskrav är så kallad flexpension. Med hjälp av den ska tjänstemän kunna gå ned i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern. Detta bekostas genom en extra avsättning till tjänstepensionen ITP. Flexpensionen finns redan i många avtal, men inom Almega – arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn – är man hårdnackade motståndare till att införa den.

Läs mer: Vad är flexpension?

- PTK:s avtal är inte en del av avtalsrörelsen. Men alla PTK:s förbund ser ett behov av att förstärka pensionsavsättningarna. Det har yttrat sig på olika sätt. Flera förbund, bland annat Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, har drivit frågan om flexpension. Både vi och våra motparter anser egentligen att pensionsfrågor hör hemma i ITP-avtalet, säger Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp och Unionens förhandlingschef.

Målet är att förhandlingarna om ökade pensionsavsättningar ska vara avklarade i februari, det vill säga i god tid innan avtalsrörelsen går in i sitt slutskede.

- Det är givetvis inte så att vi kommer att fortsätta att driva ökade pensionsavsättningar i branschförhandlingarna om vi löser frågan i ITP-avtalet. Löser vi inte frågan i ITP-förhandlingarna så driver vi dem vidare i branschförhandlingarna därför ligger kraven kvar på branschnivå. Men flexpensionen innehåller ju också en del som handlar om möjligheten att gå ned i tid, den frågan måste vi driva i avtalsrörelsen, säger Niklas Hjert.

Svenskt Näringsliv fick PTK:s begäran strax före jul och har ännu inte tagit ställning till den.
- För att det ska bli förhandlingar måste våra medlemsförbund ge oss ett sådant uppdrag, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson.

Svenskt Näringsliv har 35 medlemsförbund, varav förbunden inom Almega utgör sju.

- Teoretiskt sett finns det en möjlighet för Svenskt Näringslivs styrelse att fatta ett majoritetsbeslut, konstaterar Peter Jeppson.