Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
På måndagsmorgonen överlämnade Unionen tillsammans med IF Metall och Sveriges Ingenjörer sina gemensamma avtalskrav till Teknikarbetsgivarna. Utgångspunkten är enligt facken att förena en fortsatt hög svensk konkurrenskraft med reallöneökningar.
Förbundens gemensamma avtalskrav är löneökningar på 2,8 procent, fortsatt utbyggnad av deltidspension/flexpension samt en ny modell för systematiskt jämställdhetsarbete och åtgärder för en bättre arbetsmiljö.
Utöver de gemensamma kraven för facken fram förbundsspecifika krav, där Unionen kräver att den tid som tjänstemän är tillgängliga för arbete ska regleras för att säkerställa en ostörd fritid och möjlighet till återhämtning. Dessutom kräver Unionen att föräldralön ska kunna tas ut på ett mer flexibelt sätt i stället för enbart som en enstaka period.
– Det är oacceptabelt att vi inte har jämställda löner, säger Martin Linder, Unionens ordförande, och poängterade att jämställdhetsarbetet måste förbättras.
Föga förvånande står arbetsgivarna långt ifrån facken.
– Vi kan konstatera att arbetsgivarna på sedvanligt sätt kräver dramatiska försämringar av kollektivavtalen, säger Anders Ferbe, ordförande IF Metall, som beskriver de olika sidornas syn som avgrundsdjup.
Även Martin Linder uttrycker oro över arbetsgivarnas krav på ökad disposivitet i kollektivavtalen, vilket skulle försvaga de centrala avtalen. Men den största utmaningen tror han blir att möta de låga löneökningar som arbetsgivarsidan motiverar med att återställa svensk konkurrenskraft.
Medan facken vill se fleråriga avtal förespråkar Teknikarbetsgivarna ettåriga avtal. Anders Weihe, förhandlingschef hos Teknikarbetsgivarna, säger dock att de inte är främmande för att förhandla om ett treårigt avtal men att det i så fall förutsätter mycket låga löneökningar, helst inga alls, och att det skulle öka svensk konkurrenskraft.
– Vi har formulerat krav på avtalsändringar för att öka flexibiliteten hos företagen, säger Anders Weihe.
När det gäller Unionen och Sveriges Ingenjörer vill Teknikarbetsgivarna göra om löneavtalen som i dag är utformade på olika sätt. ”Det är varken önskvärt eller rimligt att medlemsföretagen ska hantera den lokala lönebildningen i två skilda processer för tjänstemän enbart beroende på den enskilde tjänstemannens fackliga tillhörighet”, skriver de i sin kravlista och menar att de olika avtalen innebär såväl en administrativ börda som transaktionskostnader för företagen.
Fackens gemensamma avtalskrav:
Unionens specifika krav:
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
