Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Lägre löner ger fler jobb"

En ny typ av ingångjobb med löner ”väsentligt under nuvarande nivåer”. Det skulle skapa jobb för nyanlända och ungdomar, enligt ett förslag från ett Arbetsmarknads-ekonomiska rådet. Rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, avvisar dock helt lagstiftning i frågan.
Niklas Hallstedt Publicerad
 Lars Calmfors, till vänster, tillsammans med Per Skedinger och Ann-Sofie Kolm.
"Nedåt 15 000 kronor i månaden", tycker Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors, tv, att särskilda ingångslöner skulle kunna ligga på. Det sa han vid presentationen av rådets rapport "Dags för större lönespridning?" tillsammans med vice ordförande Per Skedinger och ledamot Ann-Sofie Kolm. Erik Nylander/TT

- Lägre ingångslöner är inte någon mirakelmedicin, det ger ingen jätteeffekt. Vi ser det som att det skulle ge ett bidrag tillsammans med andra åtgärder, säger Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER.

I sin rapport har rådet betat av tidigare forskning, och kommit fram till att det finns ett stöd för att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. I Sverige sägs fyra av sex genomförda studier ge belägg för negativa sysselsättningseffekter.

Det är mot den bakgrunden som rådet föreslår den nya typen av ingångsjobb, vilkas villkor ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.

- Parterna har tagit ansvar vad gäller den totala löneökningen, däremot har man ännu inte tagit ansvar i fråga om relativlönerna, säger Lars Calmfors som är tydlig med att han inte ser lagstiftning som en väg i fall inte parterna kommer överens.

- Vi tror att det skulle vara problemfyllt på sikt. Politiker är inte lämpade att bestämma över minimilönerna.

Ingångsjobben ska riktas mot alla som är nya på arbetsmarknaden, främst invandrare och ungdomar, som inte lyckas få andra jobb, enligt AER:s förslag. För att motverka att människor fastnar i dessa låglönejobb ska de få vara som längst tre år och staten ska bidra genom slopade sociala avgifter och extra jobbskatteavdrag.

På frågan om det inte finns risk för att dagens låglönejobb omvandlas till dessa ingångsjobb, svarar Calmfors:

- Det finns inga åtgärder som bara har positiva effekter och inga sidoeffekter. Men personligen skulle jag kunna tänka mig någon form av begränsning, exempelvis att arbetsgivare som friställt folk inte skulle få anställa med den här nya anställningsformen, i enlighet med Liberalernas förslag härom veckan.

Från LO:s håll är motståndet mot sänkta ingångslöner stort. Lars Calmfors menar att det finns anledning för LO att fundera över saken en extra gång, särskilt i ljuset av den stora flyktinginvandringen.

- Hanterar man inte problemet under organiserade former finns risk för att det blir lönesänkningar utanför kollektivavtalen, det blir svartjobb i stället.

Rådet anger ingen nivå för de nya lägstlönerna, men Calmfors tänker sig personligen löner ”nedåt 15 000 kronor i månaden”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön