Hur ska människor med låg utbildning komma in på en arbetsmarknad där kompetenskraven höjs? Sänk ingångslönerna, menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en rapport som kommenterades vid ett seminarium i dag.
Generellt minskar arbetslösheten, även bland ungdomar, enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen. Men de som saknar gymnasiekompetens riskerar även framöver att hamna utanför.
Vid ett seminarium på tisdagen, arrangerat av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, vars forskning finansieras av Svenskt Näringsliv, diskuterades de potentiella effekterna av förslaget om särskilda ingångsjobb med ”väsentligt sänkta löner” som offentliggjordes i går.
Det är för att fler människor med låg utbildning ska komma in på arbetsmarknaden som AER föreslår sänkta ingångslöner. Det ska dock inte ses som något substitut, utan ett komplement till andra åtgärder, upprepade rådets ordförande Lars Calmfors. Det är ingen mirakelmedicin, sa han.
Redan i dag finns flera olika former av lönestöd för arbetsgivare som anställer nyanlända, bland annat nystartsjobb och instegsjobb. Men utfallet har inte blivit så stort. Omkring 40 000 omfattas i dag av nystartsjobb och en tiondel så många av instegsjobb. Alliansregeringens satsning på halverade arbetsgivaravgifter för ungdomar var en annan åtgärd som visade sig kosta mer än den smakade.
Att ännu en åtgärd i form av den särskilda ingångslön AER föreslår skulle ha bättre effekt ifrågasattes av flera kommentatorer på tisdagens seminarium.
LO:s chefsekonom Ola Pettersson konstaterade att det är svårt att dra några entydiga slutsatser av den forskning som finns på förhållandet mellan lönespridning och sysselsättningsnivå och att det därför är märkligt är att AER utifrån det kan komma med ett så radikalt förslag som att väsentligt sänka ingångslöner.
- Hur många jobb kan det förväntas leda till, hundra? 10 000 eller 100 000? Ingen vet. Och tror ni seriöst att på att sänkta ingångslöner inte skulle påverka lönerna på andra områden?
Anders Forslund, professor och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menade också att det var vanskligt att, som AER, göra jämförelser med studier från andra länder där man har lagstadgade minimilöner – som vi ju inte har i Sverige. Han undrade också hur stora effekter man egentligen förväntar sig av förslaget.
- Det skulle krävas väldigt stora lönesänkningar om det ska bli något resultat, sa han.
Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.
Foto: Colourbox.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
Kvinnor tjänar mindre än män
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Vill ha individuell föräldraförsäkring
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Vill se lönen i annonsen
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
