Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kritik mot förslag om sänkta löner

Hur ska människor med låg utbildning komma in på en arbetsmarknad där kompetenskraven höjs? Sänk ingångslönerna, menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en rapport som kommenterades vid ett seminarium i dag.
Gabriella Westberg Publicerad

Generellt minskar arbetslösheten, även bland ungdomar, enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen. Men de som saknar gymnasiekompetens riskerar även framöver att hamna utanför.

Vid ett seminarium på tisdagen, arrangerat av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, vars forskning finansieras av Svenskt Näringsliv, diskuterades de potentiella effekterna av förslaget om särskilda ingångsjobb med ”väsentligt sänkta löner” som offentliggjordes i går.

Det är för att fler människor med låg utbildning ska komma in på arbetsmarknaden som AER föreslår sänkta ingångslöner. Det ska dock inte ses som något substitut, utan ett komplement till andra åtgärder, upprepade rådets ordförande Lars Calmfors. Det är ingen mirakelmedicin, sa han.

Redan i dag finns flera olika former av lönestöd för arbetsgivare som anställer nyanlända, bland annat nystartsjobb och instegsjobb. Men utfallet har inte blivit så stort. Omkring 40 000 omfattas i dag av nystartsjobb och en tiondel så många av instegsjobb. Alliansregeringens satsning på halverade arbetsgivaravgifter för ungdomar var en annan åtgärd som visade sig kosta mer än den smakade.

Att ännu en åtgärd i form av den särskilda ingångslön AER föreslår skulle ha bättre effekt ifrågasattes av flera kommentatorer på tisdagens seminarium.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson konstaterade att det är svårt att dra några entydiga slutsatser av den forskning som finns på förhållandet mellan lönespridning och sysselsättningsnivå och att det därför är märkligt är att AER utifrån det kan komma med ett så radikalt förslag som att väsentligt sänka ingångslöner.

- Hur många jobb kan det förväntas leda till, hundra? 10 000 eller 100 000? Ingen vet. Och tror ni seriöst att på att sänkta ingångslöner inte skulle påverka lönerna på andra områden?

Anders Forslund, professor och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menade också att det var vanskligt att, som AER, göra jämförelser med studier från andra länder där man har lagstadgade minimilöner – som vi ju inte har i Sverige. Han undrade också hur stora effekter man egentligen förväntar sig av förslaget.

- Det skulle krävas väldigt stora lönesänkningar om det ska bli något resultat, sa han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.