Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kritik mot förslag om sänkta löner

Hur ska människor med låg utbildning komma in på en arbetsmarknad där kompetenskraven höjs? Sänk ingångslönerna, menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en rapport som kommenterades vid ett seminarium i dag.
Gabriella Westberg Publicerad

Generellt minskar arbetslösheten, även bland ungdomar, enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen. Men de som saknar gymnasiekompetens riskerar även framöver att hamna utanför.

Vid ett seminarium på tisdagen, arrangerat av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, vars forskning finansieras av Svenskt Näringsliv, diskuterades de potentiella effekterna av förslaget om särskilda ingångsjobb med ”väsentligt sänkta löner” som offentliggjordes i går.

Det är för att fler människor med låg utbildning ska komma in på arbetsmarknaden som AER föreslår sänkta ingångslöner. Det ska dock inte ses som något substitut, utan ett komplement till andra åtgärder, upprepade rådets ordförande Lars Calmfors. Det är ingen mirakelmedicin, sa han.

Redan i dag finns flera olika former av lönestöd för arbetsgivare som anställer nyanlända, bland annat nystartsjobb och instegsjobb. Men utfallet har inte blivit så stort. Omkring 40 000 omfattas i dag av nystartsjobb och en tiondel så många av instegsjobb. Alliansregeringens satsning på halverade arbetsgivaravgifter för ungdomar var en annan åtgärd som visade sig kosta mer än den smakade.

Att ännu en åtgärd i form av den särskilda ingångslön AER föreslår skulle ha bättre effekt ifrågasattes av flera kommentatorer på tisdagens seminarium.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson konstaterade att det är svårt att dra några entydiga slutsatser av den forskning som finns på förhållandet mellan lönespridning och sysselsättningsnivå och att det därför är märkligt är att AER utifrån det kan komma med ett så radikalt förslag som att väsentligt sänka ingångslöner.

- Hur många jobb kan det förväntas leda till, hundra? 10 000 eller 100 000? Ingen vet. Och tror ni seriöst att på att sänkta ingångslöner inte skulle påverka lönerna på andra områden?

Anders Forslund, professor och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menade också att det var vanskligt att, som AER, göra jämförelser med studier från andra länder där man har lagstadgade minimilöner – som vi ju inte har i Sverige. Han undrade också hur stora effekter man egentligen förväntar sig av förslaget.

- Det skulle krävas väldigt stora lönesänkningar om det ska bli något resultat, sa han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 18 maj 2026, kl 06:02
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer är fortfarande stort – men minskar enligt ny lönestatistik från Unionen. Foto: Shutterstock

Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

 

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

 

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025.