Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kritik mot förslag om sänkta löner

Hur ska människor med låg utbildning komma in på en arbetsmarknad där kompetenskraven höjs? Sänk ingångslönerna, menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en rapport som kommenterades vid ett seminarium i dag.
Gabriella Westberg Publicerad

Generellt minskar arbetslösheten, även bland ungdomar, enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen. Men de som saknar gymnasiekompetens riskerar även framöver att hamna utanför.

Vid ett seminarium på tisdagen, arrangerat av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, vars forskning finansieras av Svenskt Näringsliv, diskuterades de potentiella effekterna av förslaget om särskilda ingångsjobb med ”väsentligt sänkta löner” som offentliggjordes i går.

Det är för att fler människor med låg utbildning ska komma in på arbetsmarknaden som AER föreslår sänkta ingångslöner. Det ska dock inte ses som något substitut, utan ett komplement till andra åtgärder, upprepade rådets ordförande Lars Calmfors. Det är ingen mirakelmedicin, sa han.

Redan i dag finns flera olika former av lönestöd för arbetsgivare som anställer nyanlända, bland annat nystartsjobb och instegsjobb. Men utfallet har inte blivit så stort. Omkring 40 000 omfattas i dag av nystartsjobb och en tiondel så många av instegsjobb. Alliansregeringens satsning på halverade arbetsgivaravgifter för ungdomar var en annan åtgärd som visade sig kosta mer än den smakade.

Att ännu en åtgärd i form av den särskilda ingångslön AER föreslår skulle ha bättre effekt ifrågasattes av flera kommentatorer på tisdagens seminarium.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson konstaterade att det är svårt att dra några entydiga slutsatser av den forskning som finns på förhållandet mellan lönespridning och sysselsättningsnivå och att det därför är märkligt är att AER utifrån det kan komma med ett så radikalt förslag som att väsentligt sänka ingångslöner.

- Hur många jobb kan det förväntas leda till, hundra? 10 000 eller 100 000? Ingen vet. Och tror ni seriöst att på att sänkta ingångslöner inte skulle påverka lönerna på andra områden?

Anders Forslund, professor och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menade också att det var vanskligt att, som AER, göra jämförelser med studier från andra länder där man har lagstadgade minimilöner – som vi ju inte har i Sverige. Han undrade också hur stora effekter man egentligen förväntar sig av förslaget.

- Det skulle krävas väldigt stora lönesänkningar om det ska bli något resultat, sa han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Fast lön, timlön och provision – så skiljer sig lönerna åt

Lön för mödan är den trevligaste komponenten i arbetslivet. Men det vimlar av olika slags löner. Här är en liten översikt som kan ge dig en hint om skillnader och likheter mellan lönetyper.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2026, kl 09:00
Svenska sedlar och mynt på ett bord. Bilden illustrerar en artikel om olika löneformer och ersättningar i arbetslivet.
Lön kan betalas ut på flera sätt i arbetslivet – som fast lön, timlön, provision eller rörlig lön. Kollega reder ut vad de vanligaste löneformerna betyder och var fallgroparna finns. Foto: Martina Holmberg/TT.

Fast lön, timlön eller provision? Här reder Kollega ut vanliga löneformer, vad de betyder och var fallgroparna finns – från hybridlön till arvode.

 

Fast lön

Den där ofta alldeles för snålt tilltagna summa de flesta anställda får en gång i månaden runt den 25:e som kompensation för sitt slit och släp. Att det är just den 25:e är inte reglerat i lag, men har blivit en norm. Om 25:e infaller på en helgdag kommer lönen oftast sista bankdagen före. 

Timlön

Precis vad det låter som. Lön per timme du de facto befinner dig på jobbet, oavsett om du arbetar eller maskar.  

Ackordlön 

Ersättning per producerad mängd. Lönen varierar beroende på hur snabbt du gör jobbet, inte hur länge du är där. Är du anlitad för att exempelvis böja ut gem får du en slant för varje gem du böjt ut oavsett hur fort eller långsamt du gör det. 

Provisionslön 

En ersättning som baseras på värdet av det du säljer. Vanligtvis en i förväg uppgjord procent av försäljningssumman – säljer du fem lådor gem får du således högre provision än om du bara säljer fyra. 

Rörlig lön 

Löner som innehåller lite av varje. Normalt både en fast låg grundlön, som du får oavsett om du säljer något eller inte, och provision på det du säljer därutöver. 

Hybridlön/bruttolön

En slags hybrid mellan att vara anställd och att vara egen företagare som börjat dyka upp i arbetslivet. Du får en stor hög pengar, men måste själv betala allt som ingår i en vanlig anställning, till exempel dator, arbetsgivaravgifter, pension, semesterlön, kurser och sjukförsäkring. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld. 

Arvode 

En klumpsumma för utfört arbete eller tjänst av någon som inte är anställd hos den som står för notan. Arvodet inkluderar inte sociala förmåner, semester, pension etc. och kan vara fast eller timbaserat, men även utgöra en procentandel av något. 

Semesterlön

Den något högre lön du får under den intjänade semestern, tack vare semestertillägget. Semesterlön ska inte förväxlas med den semesterersättning som du får när du slutar på företaget.  

Föräldralön 

En extraslant du får från din arbetsgivare, om det finns kollektivavtal eller annat avtal, när du är ledig från jobbet för att ta hand om dina späda arvingar. Det är en summa utöver Försäkringskassans föräldrapenning. 

Minimilön

Den lägsta lön en arbetsgivare kommer undan med utan att bryta lagen. Finns i flertalet länder i EU men inte i Sverige, Danmark, Finland, Italien och Österrike. Däremot finns i Sverige vissa kollektivavtalade lägstalöner som i praktiken fungerar som minimilöner

Uppsägningslön 

Den lön du har laglig rätt till under din uppsägningstid (som kan variera beroende på ålder och anställningstid), oavsett om du jobbar under uppsägningstiden eller gör något annat. Du behöver dock stå till arbetsgivarens förfogande om inget annat har dryftats. 

Medborgarlön 

Kallas ibland basinkomst, och står för ett system där staten betalar dig en sudd för att du finns, utan att du behöver lyfta ett finger. Syftet är att minska fattigdom och ohälsa och har testats i olika former runt om i världen.