Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det har börjat röra på sig i kölvattnet av ropen om lågkonjunktur, men trots att det finns ett färdigt förslag om statligt stöd för korttidsarbete i krisande företag, har ingenting hänt.
Läs mer: Facket vill ha stöd för företag i kris
Svensk fordonsindustri kan dessutom få akuta problem i början av mars, då tillverkningen av komponenter stannat av hos kinesiska underleverantörer till följd av coronaviruset och industrins branschorganisationer slår larm om att jobb är i fara.
Läs mer: Coronaviruset kan leda till varsel
Försämrade villkor är sällan vägen framåt, men ibland kan tillfälliga lösningar vara ett sätt att mota uppsägningar i dåliga tider. När företagen förbereder sig för svackor erbjuds de anställda individuella och kollektiva lösningar. De kan till exempel uppmuntras att gå ner i arbetstid för att minska kostnaden för produktionen, eller få långledigt under en tid då arbetet helt ligger nere.
– Överlag är de anställda väldigt positiva till de här lösningarna. Det finns en känsla av att jag får mycket ledighet till ett modest pris. Och så är det, så länge du inte blir sjuk eller arbetslös, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.
Oavsett om man kommer överens om en individuell eller kollektiv lösning för att gå ner i arbetstid och lön under en period, finns det en hel del saker att ha i åtanke. Försämrade arbetsvillkor kan, beroende på utformning, få konsekvenser för de anställda.
– Det kan påverka din framtida pension, det kan bli lägre ersättning vid sjukdom och lägre ersättning från a-kassan och från den statliga lönegarantin om företaget går i konkurs, säger Anna-Karin Mattsson.
Facken har historiskt sett varit tveksamma till olika typer av krisavtal. Å ena sidan finns det möjlighet att rädda kvar jobb även i dåliga tider, å andra sidan kan det ses som konstgjord andning för bolag som ändå kommer att säga upp anställda vid ett senare tillfälle.
– Det som blir oroande för mig som ombudsman är att arbetsgivaren har etablerat ett verktyg som innebär att man använder de anställdas löner som ett dragspel för konjunktursvängningar, säger Anna-Karin Mattsson.
Under finanskrisen tecknade cirka 40 procent av stål- och metallföretagen någon form av krisavtal; majoriteten valde att gå ner i arbetstid. Skulle samma scenario inträffa igen har klubbarna en del saker att beakta.
Läs mer: Stressigt på SSAB under krisavtal
– Jag har full förståelse för att klubbarna är pressade, men min önskan är att man har lite is i magen och funderar på: Har det här med konjunkturen att göra eller är det en fråga om efterfrågan och förändringar på marknaden?
Försök att få till ett medlemsmöte så snart företagsledningen informerar om möjligheten om att införa krisavtal. Använd mötet för att informera, förankra information och undersöka stödet för förslaget. Kanske finns det andra lösningar som inte ger samma ekonomiska konsekvenser för de anställda. Eftersom överenskommelserna påverkar de anställda ekonomiskt är det också rimligt att komma med motkrav. Det kan vara att teckna avtal som ger tillbaka till medlemmarna för de uppoffringar som görs.
– Om ett lokalt avtal tecknas måste utgångspunkten vara att förhindra varsel. Då bör det också villkoras moraliskt att inga varsel eller uppsägningar sker under den tiden. Alternativt kan avtalet vara uppsägningsbart och då förpliktigar sig arbetsgivaren att direkt återställa anställningsförmånerna.
Ett annat rimligt krav är att företaget ska starta en översyn av resten av verksamheten, utöver personalstyrkan, för att se om det finns andra kostnadsbesparingar att göra så att en liknande situation går att undvika i framtiden. Ett arbete klubben ska vara delaktig i.
– Om en medlem eller klubb känner sig osäker på vad det egentligen är som arbetsgivaren erbjuder, bör en ombudsman kontaktas. Det finns också möjlighet att ta hjälp av en löntagarkonsult om man tycker att det är svårt att få en helhetsbild, säger Anna-Karin Mattsson.
Kräv underlag
Möjliga Konsekvenser
Ställ motkrav
Detta är krisavtal
Detta är Korttidsavtal
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.