Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Krisavtal kan bli dyrt för anställda

Coronavirus och lågkonjunktur kan lamslå industrin. Krisavtal i sämre tider kan vara ett sätt att rädda jobben, men det är de anställda som står för notan.
Lina Björk Publicerad
Är du beredd att uppoffra dig för arbetsgivaren i en problematisk situation? Illustration: Bo Lundberg

Det har börjat röra på sig i kölvattnet av ropen om lågkonjunktur, men trots att det finns ett färdigt förslag om statligt stöd för korttidsarbete i krisande företag, har ingenting hänt.

Läs mer: Facket vill ha stöd för företag i kris

Svensk fordonsindustri kan dessutom få akuta problem i början av mars, då tillverkningen av komponenter stannat av hos kinesiska underleverantörer till följd av coronaviruset och industrins branschorganisationer slår larm om att jobb är i fara.

Läs mer: Coronaviruset kan leda till varsel

Försämrade villkor är sällan vägen framåt, men ibland kan tillfälliga lösningar vara ett sätt att mota uppsägningar i dåliga tider. När företagen förbereder sig för svackor erbjuds de anställda individuella och kollektiva lösningar. De kan till exempel uppmuntras att gå ner i arbetstid för att minska kostnaden för produktionen, eller få långledigt under en tid då arbetet helt ligger nere.

– Överlag är de anställda väldigt positiva till de här lösningarna. Det finns en känsla av att jag får mycket ledighet till ett modest pris. Och så är det, så länge du inte blir sjuk eller arbetslös, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Oavsett om man kommer överens om en individuell eller kollektiv lösning för att gå ner i arbetstid och lön under en period, finns det en hel del saker att ha i åtanke. Försämrade arbetsvillkor kan, beroende på utformning, få konsekvenser för de anställda.

– Det kan påverka din framtida pension, det kan bli lägre ersättning vid sjukdom och lägre ersättning från a-kassan och från den statliga lönegarantin om företaget går i konkurs, säger Anna-Karin Mattsson.

Facken har historiskt sett varit tveksamma till olika typer av krisavtal. Å ena sidan finns det möjlighet att rädda kvar jobb även i dåliga tider, å andra sidan kan det ses som konstgjord andning för bolag som ändå kommer att säga upp anställda vid ett senare tillfälle.

– Det som blir oroande för mig som ombudsman är att arbetsgivaren har etablerat ett verktyg som innebär att man använder de anställdas löner som ett dragspel för konjunktursvängningar, säger Anna-Karin Mattsson.

Under finanskrisen tecknade cirka 40 procent av stål- och metallföretagen någon form av krisavtal; majoriteten valde att gå ner i arbetstid. Skulle samma scenario inträffa igen har klubbarna en del saker att beakta.

Läs mer: Stressigt på SSAB under krisavtal

– Jag har full förståelse för att klubbarna är pressade, men min önskan är att man har lite is i magen och funderar på: Har det här med konjunkturen att göra eller är det en fråga om efterfrågan och förändringar på marknaden?

Försök att få till ett medlemsmöte så snart företagsledningen informerar om möjligheten om att införa krisavtal. Använd mötet för att informera, förankra information och undersöka stödet för förslaget. Kanske finns det andra lösningar som inte ger samma ekonomiska konsekvenser för de anställda. Eftersom överenskommelserna påverkar de anställda ekonomiskt är det också rimligt att komma med motkrav. Det kan vara att teckna avtal som ger tillbaka till medlemmarna för de uppoffringar som görs. 

– Om ett lokalt avtal tecknas måste utgångspunkten vara att förhindra varsel. Då bör det också villkoras moraliskt att inga varsel eller uppsägningar sker under den tiden. Alternativt kan avtalet vara uppsägningsbart och då förpliktigar sig arbetsgivaren att direkt återställa anställningsförmånerna.

Ett annat rimligt krav är att företaget ska starta en översyn av resten av verksamheten, utöver personalstyrkan, för att se om det finns andra kostnadsbesparingar att göra så att en liknande situation går att undvika i framtiden. Ett arbete klubben ska vara delaktig i.

– Om en medlem eller klubb känner sig osäker på vad det egentligen är som arbetsgivaren erbjuder, bör en ombudsman kontaktas. Det finns också möjlighet att ta hjälp av en löntagarkonsult om man tycker att det är svårt att få en helhetsbild, säger Anna-Karin Mattsson.

Tänk på det här

Kräv underlag

  • Om arbetsgivaren vill sänka arbetstid och lön ska det förhandlas. Hur ser prognosen för framtiden ut? Kräv ekonomiska, fortlöpande uppdaterade underlag.
  • Hur ser förslaget ut? Vilka  omfattas och vilket ansvar tar ledningen? Får förslaget andra effekter på verksamheten? Finns andra lösningar?
  • Använd medlemsmöten för  att informera de anställda om konsekvenserna av att tacka ja.

Möjliga Konsekvenser

  • Lägre lön under den tid som  arbetstiden kortas.
  • Den pensionsgrundande lönen blir lägre vilket riskerar att  påverka den framtida pensionen.
  • Lägre ersättning vid sjukdom.
  • Lägre ersättning från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring vid arbetslöshet.
  • Lägre ersättning från den statliga lönegarantin vid konkurs.

Ställ motkrav

  • Det är inte givet att lönen ska sänkas i samma grad som arbetstiden. Försök teckna avtal som ger till- baka för uppoffringar, exempelvis bonusar när det går bättre.
  • Avtalen ska vara tidsbegränsade och inte sträcka sig längre än de centrala avtalen om anställningsvillkor.

Detta är krisavtal

  • Ett samlingsnamn för en rad  försämrade förmåner de anställda går med på för att i kris hjälpa  företaget ekonomiskt. Det kan vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa  arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla utan kan vara individuella.

Detta är Korttidsavtal

  • Inom ramen för krisavtal kan du via kollektivvtal gå ner i arbetstid och lön, vanligtvis 80-90-100- modellen. Då går den anställde ned till 80 procents arbetstid, får 90 procent i lön och en kompensation för pensionen som betalas in 100 procent. Gäller alla anställda. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Klart med nya löner i callcenterbranschen

Avtalet för callcenter är klart. I år blir löneökningen 3 procent. Anställda får en dag kortare arbetstid per år och deltidsanställda får övertidsersättning. Den extra ersättningen för den som jobbar under pingsten försvinner.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 5 november 2025, kl 15:27
Anställd på callcenter
Ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen ger arbetsgivarna rätt att införa delade pass. Den extra ersättningen för pingsthelgen försvinner - men höjs för andra storhelger. Colourbox

Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.

Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.

– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.

Ersättning för storhelg försvinner

Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.

– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.

Möjligt att införa delade pass

Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.

– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.

Ska meddela klubben 

Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.

– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.

Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.

Callcenteravtalet i korthet

  • Det nya avtalet gäller från den 1 november 2025. Lönepotten är 3,0 procent i år. Nästa år är den 2,5 procent.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 20 år är 21 097 kronor i år och 21 624 kronor nästa år.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 24 år är 24 458 kronor i år och 25 069 kronor nästa år.
  • Från och med nästa år får anställda en dags arbetstidsförkortning per år.
  • Deltidsanställda får rätt till övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie arbetstid.
  • Pingsten räknas inte längre som storhelg. I stället höjs lönetillägget för övriga storhelger.
  • Arbetsgivare får möjlighet att införa delade pass.
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.

Avtal

Unionen varslar om ny blockad mot Tesla

Sandra Lund Publicerad 22 oktober 2025, kl 15:02
Unionen varslar om ny blockad mot Tesla
Unionen varslar om ny blockad mot Tesla – WAECO förbjuds utföra arbete från 3 november. Facklig kamp fortsätter för kollektivavtal. En röd Tesla-skylt i fronten mot en byggnad i bakgrunden
Unionen varslar om ny blockad mot Tesla
Avtal

Unionen varslar om ny blockad mot Tesla

Unionen lägger nytt varsel om sympatiåtgärder mot Tesla. Den här gången är det WAECO, som sysslar med luftkonditionering, som inte ska utföra arbete åt elbilsjätten.
Sandra Lund Publicerad 22 oktober 2025, kl 15:02
Unionen varslar om ny blockad mot Tesla – WAECO förbjuds utföra arbete från 3 november. Facklig kamp fortsätter för kollektivavtal. En röd Tesla-skylt i fronten mot en byggnad i bakgrunden
Nytt drag i Teslastrejken. Unionen lägger nu sitt sjätte sympativarsel i den två år långa konflikten mellan IF Metall och Tesla i Sverige. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt arbete som WAECO Sweden, som bland annat sysslar med luftkonditionering för fordon, utför åt Tesla sätts i blockad från och med den 3 november 05.00.

Att inget sådant arbete får ske är kopplat till själva arbetsuppgiften, så det gäller även om det blir ett annat företag som tar över arbetet.

Unionen: Vi ger oss inte

–  Förhandlingarna har hittills varit resultatlösa och strejken har pågått sedan oktober 2023 – men vi ger oss inte. Med gemensam facklig kraftsamling vill vi bidra till att förändra läget och se till att Tesla tar ansvar som arbetsgivare, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef i en kommentar.

IF Metalls strejk mot Teslas bolag i Sverige, för att få ett kollektivavtal på plats, har pågått i två år nu.

Flera svenska fackförbund, och flera nordiska, har gett sig in i konflikten. För Unionens del är det här den sjätte sympatiåtgärden.

Företag som omfattas av Unionens blockader och sympatiåtgärder mot Tesla



DEKRA Industrial AB
– Blockad mot arbete för Tesla, inklusive besiktning av fordonslyftar i Teslas verkstäder.
– Varsel: 16 maj 2024

Kiwa Sweden AB
– Blockad efter att Tesla börjat anlita Kiwa istället för DEKRA.
– Varsel: 4 juli 2024

Qvalify AB
– Blockad mot besiktning av Teslas maskiner.
– Varsel: 3 oktober 2024

Tekniska verken i Linköping
– Blockad mot driftsättning av Teslas laddstationer.
– Varsel: 4 november 2024

J&B Maskinteknik AB
– Blockad mot service av utrustning i Teslas verkstäder.
– Varsel: 7 november 2024

WAECO Sweden WSE AB
– Blockad mot allt arbete som utförs för Teslas räkning.
– Varsel: 22 oktober 2025 (träder i kraft 3 november 2025)