Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
En äldre man kliver in på bilbesiktningen och får veta att hans bil har fått nedslag på bromsarna. Han blir arg och börjar skrika åt teknikern. I närheten finns kollegor som kommer till undsättning. De har varit med om det här förut och vet hur man lugnar och talar tillrätta. På lunchen pratar de om händelsen, skrattar lite och berättar historier om tidigare kunder som slagits och vrålat.
Händelsen är inte unik och skulle kunna inträffa på vilken som helst av de drygt 500 bilbesiktningarna i Sverige. Sedan avregleringen för tio år sedan har få stora stationer blivit många små. Och antalet kollegor blivit färre. På många stationer har teknikern ingen kollega alls att vända sig till vid obehagliga situationer.
– Vi möter många situationer i vår bransch. Moraliska funderingar som ensamstående föräldrar med dålig ekonomi som gråter när vi underkänner bilar. Arga kunder som slåss. På större stationer kan vi prata med varandra. På mindre stationer står du själv och tar med dig mycket av upplevelserna hem, säger Robin Persson, som är huvudskyddsombud på Besikta.
Martin Gunnarsson, ordförande för riksklubben för Carspect, fick avstyra ett par viftande knytnävar, då kundens bil inte fick plats under drop-in-tiden.
– Han började boxas för att jag inte hann med hans bil för att min kollega var sjuk. Jag tryckte på överfallslarmet, men polisen kom inte förrän efter 20 minuter och då var det hela redan över.
Även Johan Svensson, som är ordförande för riksklubben för Opus Bilprovning, har avstyrt hotfulla situationer. Han jobbar på en större station och har vant örat vid tonlägen som skruvas upp.
– För några år sedan utbröt det slagsmål på en annan station jag jobbade på. Då ställde vi oss mellan teknikern och kunden och puttade ut kunden genom dörren. Vi var flera personer som jobbade och det är en kvalitets- och påverkansfaktor. Små stationer har det väldigt tufft när hotfulla situationer uppstår, säger han.
En annan skillnad man märkt av efter avregleringen är stora variationer med toppar och dalar i antalet bilbesiktningar. Tidigare var flödet av bilar mer konstant. I dag är flödet enligt de förtroendevalda koncentrerat till månadsskiftena, med start när barnbidraget rullar in på kontot.
Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"
– Det skapar stress både när det är toppar och dalar. Under dalarna blir det mer en psykologisk stress då man blir orolig för om jobbet är i fara. Och under topparna är det ett tempo som gör att luncher och fikaraster får ge vika för mer arbetstid. Därtill är du som besiktningstekniker ansvarig för att besiktningen går rätt till, och det är ditt certifikat som ryker om det blir misstag, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Bilprovningen.
Under topparna är det tuffare att jobba fackligt. Det finns helt enkelt inte tid.
– Vi lägger inte in några möten mellan den 25:e och framåt för då är det väldigt mycket att göra. Vi har lärt kunderna att de får komma på alla möjliga tider, men det är en stressfaktor att toppar och dalar skiljer sig så mycket, säger Johan Svensson.
Det har också blivit svårare att locka nya ombud att engagera sig för de fackliga frågorna. Få vill ta på sig en obekväm roll gentemot företaget.
Se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget
– Klimatet har blivit hårdare från arbetsgivarens sida. Man konkurrerar med bra priser snarare än bra arbetsmiljö. Det krävs folk som tycker att det är kul när det hettar till, säger Robin Persson.
Sedan 2009 har antalet underkända fordon minskat betydligt trots att antalet bilar ökar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. Bättre teknik i nya bilar kan vara en orsak. Oerfarna besiktningstekniker en annan. Pengar en tredje.
Robin Persson beskriver det lite som när apoteksbranschen avreglerades och Läkemedelsverket krävde att varje apotek skulle ha minst en farmaceut på plats under öppettiden. Det fick effekten att branschen fick många nyexaminerade farmaceuter när branschen växte.
Läs mer: Fler apotek men färre anställda
– Men när man är ny i en bransch har man ingen referensbank. De visste till exempel inte att en viss medicin gav biverkningar tillsammans med apelsinjuice. Lite så blev det i besiktningsbranschen. De nya besiktningsteknikerna har inte samma referensbank, vet inte var de ska titta och hur man ska lyssna. Det är hög personalomsättning och utbildningskraven har blivit lägre.
Att som bilbesiktning släppa igenom bilar gör också att kunder blir nöjda och framför allt att de kommer tillbaka.
– Det handlar om pengar och företag som vill ha tillbaka kunder. Transportstyrelsen har inga kontroller och man vet när Swedac kollar stationerna för det är alltid internrevision innan. Det är klart att det blir farligt om bilbesiktningar bedömer olika, säger Martin Gunnarsson.
En anledning till att bilbesiktningarna kanske inte dömer exakt lika är att de följer olika handböcker. En del prenumererar på Bilprovningens gamla handbok från monopoltiden, som ger exempel på hur lagarna ska tolkas. Andra tolkar de föreskrifter som finns och som kan tolkas på lite olika sätt.
– Det borde vara så att Transportstyrelsen tillhandahåller en handbok som alla är tvungna att prenumerera på så att man kan garantera att alla tolkar de regler som finns på samma sätt, säger Martin Gunnarsson.
Läs mer: Fler bilbesiktningar– färre kontroller
Önskningarna om framtiden är flera från riksklubbarnas sida. Mer kontroller av branschen från Transportstyrelsen är en, enhetliga handböcker, utbildning i personalhantering för chefer är andra.
– Att företagen började se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget. Det är inte så mycket mjuka värden utan floskler om respekt och ödmjukhet. Ska man bygga ett företag så måste man göra det tillsammans med sina anställda, säger Robin Persson.
De fyra största arbetsgivarna inom bilbesiktningsbranschen har varje år en handfull tillbud, där hot eller våld blivit så allvarligt att det anmälts till Arbetsmiljöverket.
Bild: Henrik Witt / TT
– Vi har väl utarbetade rutiner för det och tar hoten på allvar. Tekniker och kollegor erbjuds stöd och vi har också krishantering via företagshälsovården om det skulle behövas. I de fall polisanmälan kan bli aktuell stöttar vi även i den processen, säger Ulrika Pade, HR Manager på Opus Bilprovning.
Arbetsgivarna känner inte igen bilden av att hoten på något sätt skulle ökat, men så är också teknikerna något av experter på att möta kunder och dämpa hotfulla situationer innan de uppstår.
– Att kunder blir upprörda när ett fordon blir underkänt händer när man arbetar med myndighetsutövning. Men vi pratar mycket på stationerna om hur vi kan hjälpa varandra om vi hör att tonläget skruvas upp. Man kan exempelvis vara två som besiktar eller byta tekniker, säger Stefan Hesselgren, operativ chef på Bilprovningen.
Det fungerar dock inte att byta tekniker på alla stationer. Bland de fyra arbetsgivarna förekommer ensamjobb på samtliga. På Bilprovningen kan ensamjobb förekomma om kollegan blir sjuk. Beroende på schema jobbar anställda på Opus Bilprovning ibland på egen hand. Carspect har en enmansstation, men på Besikta är det marknadsvolymerna som styr, och där har man ett 50-tal stationer med endast en anställd.
Vi tar hoten på allvar
– Där arbetsmängden endast räcker till en medarbetare, bemannar vi med en person. Det är viktigt att erbjuda tillgänglighet för våra kunder på mindre orter och vi ser inga hinder för det med de rutiner vi har, säger Petra Holst, som är HRchef på Besikta.
Att arbetsmiljön för de anställda skulle påverka myndighetsutövningen känner arbetsgivarna inte igen. Och att bilbesiktningar skulle vinna marknadsandelar genom att få rykte om sig att vara ”snälla” är otänkbart. Svaret stavas i stället ny fordonspark och ändringar i miljöföreskrifter.
– Vi har interna uppföljningar i hur våra anställda ligger till i kvalitet. Ligger man utanför ramen så sätter vi in åtgärder för det. Skulle vi släppa igenom felaktigt besiktigade bilar skulle vi bli av med ackrediteringen, så det är otänkbart, säger Tina Areskoug, som är personalchef på Carspect.
Alla besiktningsstationer har interna kontroller kring hur underkännandefrekvensen ser ut för varje tekniker. Även Transportstyrelsen och Swedac gör kontroller med jämna mellanrum.
Arbetsgivarna håller med om att branschen har förändrats sedan monopolet avskaffades. Några av företagen kom ju till av just den anledningen. Men mycket har blivit bättre: tillgänglighet, service och fler tider att välja på för kunderna. Även topparna och dalarna av antalet bilar som kommer, upplever arbetsgivarna har planat ut.
– Branschen hade långa köer under monopoltiden. Nu måste vi ha lediga tider för att konkurrera med andra. Rollen som tekniker är bredare i dag med inslag av sälj, service och att leverera ett bra kundmöte, säger Stefan Hesselgren.
Transportstyrelsen tillhandahåller en föreskrift om kontrollbesiktning. Besiktningsföretagen kan använda sig av föreskriften, vilket några besiktningsföretag gör medan andra har skapat tillämpningshandböcker. I dem kan det vara vissa skillnader. Om och när det skiljer sig mellan föreskrift och tillämpningshandböcker så kan fordon hanteras olika.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.
− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.
Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.
− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.
Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:
− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.
Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.
− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.
Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.
Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?
− För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler.
− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.
Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?
− Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm.
− SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.
Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?
− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.