Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Välj ett underskattat jobb

Yrkesval är lite som att välja biofilm, de man hört mest om blir de största besvikelserna när man väl sitter där i biomörkret. Vill du göra karriär, få hög lön eller bara ha ett lugnt och skönt jobb – välj inte ett överskattat yrke – välj ett underskattat!
Gabriella Westberg Publicerad 10 mars 2015, kl 11:14
Flygtorn på Arlanda (till vänster), kläder (mitten), Sverker Olofsson (till höger).
Arbetsplats: tornet på Arlanda? Vill du utveckla smarta textiler, eller som Sverker Olofsson hjälpa dina medmänniskor att göra rätt val som konsumenter? Eller kanske bara ha det lugnt och skönt på jobbet? Välj ett underskattat jobb! Foto: Johan Nilsson/TT, Henrik Montgomery/TT, Elisabeth Dalziel/AP, Jonas Ekströmer/TT.

Varje år publiceras listor på de populäraste arbetsplatserna. I fjol toppades listan av spelföretaget King, som bland annat ligger bakom dataspelet Candy Crush Saga. Hennes & Mauritz och Ikea tenderar att hamna högt på listan, liksom Google som premieras av teknikstudenterna.

Men att någonting är poppis innebär ju att det är många som söker sig dit. Konkurrensen hårdnar, det blir arbetsgivarens marknad och förutsättningarna kan förväntas bli tuffare. Smart kan vara att istället rikta in sig på yrken och arbetsgivare som tvärt om aldrig är med på några topplistor - de underskattade jobben.

Här är några typiskt underskattade jobb:

Ekonomi- och bokföringsassistent 

Ordning och reda, pengarna på fredag. Men inte ger det många glam-poäng att säga att man jobbar som bokföringsassistent. Eller? Som bokförare hamnar man nära ledningen, vilket kan ge skjuts i karriären. Enligt en brittisk undersökning leds mer än hälften av alla de hundra starkaste företagen på London-börsen av människor med bokföringsbakgrund. Och nog finns det möjlighet till en glammig tillvaro – varenda rockstjärna, skådis och fotbollsproffs behöver hjälp med bokföringen. En bokföringsassistent tjänar i genomsnitt 27 800 kr i månaden.

Hissmontör

Världens befolkning växer och allt fler bor i storstäder, även i Sverige. Stockholm har en inflyttning på omkring två SL-bussar per dag och bostadsbristen innebär att vi måste bygga på höjden. Att det finns hissar i höga hus är något de flesta tar för givet. Att hissar krånglar ibland är också något många känner till. Men hur många hissmontörer eller hisstekniker känner du?

Känner du någon är det antagligen någon som jobbat i branschen ett bra tag och som inte har någon brådska därifrån, det är en bransch med låg omsättning. Men de kommande åren kommer nyrekryteringen av hissmontörer att öka tack vare just det - pensionsavgångar.
Att jobba med hissar kan innebära större variation än man först kan tro, med många fungerande över hundra år gamla hissar och nya, med innovativ digital teknik. Dessutom ingår rulltrappor och vissa slags bergståg i hissteknikerns arbetsdomän. Utbildning till hissmontör/hisstekniker finns bara på en plats i Sverige, Enköping, och är ettårig. Genomsnittlig lön: 29 400 kr i månaden.

Lokförare

Visst händer det att lokförare får vara med om dramatiska, kanske rent av traumatiska händelser. Att stå vid spakarna när någon vägrar lämna spåret är ingen drömarbetsmiljö. Men 99,999 procent av tiden som lokförare är det raka, eller kanske svagt böjda spår, som gäller. Och ganska mycket lugn och ro. ”Det är mycket viktigt att du trivs i ditt eget sällskap och inte har några problem med att vara ensam under många timmar i sträck”, enligt TCC, som utbildar lokförare.

Utöver att uppskatta ensamhet bör en lokförare vara ansvarstagande, ha god koncentrationsförmåga, vara motiverad, noggrann,  ha ett stabilt och strukturerat psyke samt god läsförståelse. Gymnasiekompetens krävs. Utbildning finns på sex orter i Sverige och ansökning görs genom urvalstester i flera steg (som inte går att förbereda sig på). Genomsnittlig lön: 34 000 kr i månaden.

Textilingenjör

Sverige var en gång ett tekoland och Borås var dess huvudstad. Sedan outsourcades produktionen till låglöneländer. Men kanske kan den svenska tekoindustrin vara på väg tillbaka! På Smart Textiles, som är en del av Högskolan i Borås, utvecklas i dag tyger som renar vatten med solljus som energikälla, kläder som mäter EKG och kläder som blir svala i hetta. Svenskt mode är dessutom en växande exportbransch och ligger i framkant i användandet av nya, avancerade material. Textila produkter kan också handla om solskydd, airbags, transportband och medicinska implantat. Som utexaminerad textilingenjör (tre års utbildning) kan man jobba med produktutveckling, produktion, inköp, miljöfrågor, forskning, återvinning inom det privata näringslivet eller inom försvaret. Genomsnittlig lön: 35 400 kr i månaden.

Arbetsmiljöingenjör 

Ofta är arbetsmiljöingenjören en opartisk expert som kallas in för att göra en riskbedömning vad gäller buller, vibrationer, strålning, kemiska ämnen men också belysning, ventilation, mobbning och stress. Även digital stress. När arbetslivet förändras måste också arbetsmiljöingenjören hänga med och uppdatera sin kunskap – vilket innebär ett kontinuerligt lärande. Till skillnad från arbetsmiljöinspektören ställer arbetsmiljöingenjören inga krav på bättring och risken är därmed inte lika hög att man hamnar i konflikter. En riskbedömning görs, presenteras och sedan är du klar. Ansvaret läggs på någon annan.  Men för att ditt arbete ska få någon effekt krävs förstås ett gott samarbete med chefer, arbetsledare, skyddsombud och övrig personal på arbetsplatserna, liksom med företagshälsovården – vilket ger en god insikt i ett företag eller en organisation och användbara kontakter för den som vill gå vidare i karriären. Utbildning ges på de tekniska högskolorna, till exempel KTH som har ett ettårigt magisterprogram i Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling. Genomsnittlig lön: 35 700 kr i månaden.

Konsumentvägledare

Tänk att få vara den nya Sverker Olofsson (fd programledare för SVT:s Plus), och som Sverker hjälpa allmänheten att göra rätt val vid köp av en vara eller tjänst, att informera om vilka rättigheter den enskilda konsumenten har gentemot stora (och små) företag och att reda ut den skuldsattes trassliga ekonomi. Vilken kunskap känns egentligen mer angelägen i en marknadsekonomi? Konsumentvägledare är ofta anställda av kommuner, men som specialiserade på miljö- och energirådgivning finns också många jobb i byggföretag och fastighetsbolag. Kombinerar du din expertis inom konsumentvägledning med journalistik kan du bli Sverker Olofssons arvtagare på riktigt. I dag finns cirka 200 konsumentvägledare i landet. Genomsnittlig lön: 45 000 kr i månaden.

Flygtrafikledare

Piloter strejkar och flygbranschen flaggas ut, villkoren för kabinpersonal blir sämre och sämre på grund av global konkurrens och hårdslimmade lågprisflygbolag. Men de som sitter i flygtornet och håller koll på vilka plan som är på väg att landa eller starta har en helt annan arbetsmiljö. Men det är ett arbete med mycket ansvar och koncentrationen måste vara på topp. Lönen är också hög och arbetstiden är reglerad. Utbildning: Gymnasiekompetens plus utbildning vid Entry Point North vid Malmö flygplats, Sturup. Dock behövs inte så många, så du kan få vänta tills det blir en lucka. För närvarande söker Luftfartsverket inga nya flygledare. För att bli flygledare inom Försvaret måste du bli reservofficer, nästa antagning sker i september 2015. Genomsnittslönen per månad för en flygtrafikledare ligger på 65 000 kr. 

*Uppgifter om genomsnittslöner från allastudier.se. Uppslag inspirerat av Careercast.coms undersökningar.

Arbetsmarknad

Försvarsindustrin på högvarv i krigets spår

Kriget i Ukraina, militär upprustning och medlemskap i Nato. I svensk vapenindustri råder febril verksamhet och i Karlskoga skriker branschen efter kompetens.
Linnea Andersson Publicerad 8 november 2023, kl 06:02
I fabriken utanför Karlskoga tillverkas bland annat ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf.
I fabriken i utkanten av Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det granatgeväret Carl-Gustaf. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den. Foto: Per Knutsson.

– Skytten kan bära två granater åt gången i varje dubbeltub. Medan en soldat fyrar av, kan en annan ladda om.

Angelica Fors, projektledare på Saab Dynamics, håller upp en militärgrön behållare med texten ”explosive” i rött. I den finns plats för ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf som används av den ukrainska armén i försvaret mot Ryssland.

I fabriken i utkanten av den värmländska orten Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det kungaklingande vapnet. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den.

Krutmängden reglerar hur långt en granat färdas medan räfflor i vapnet stabiliserar rörelsen, berättar Angelica Fors och visar med handen hur en tänkt granat flyger i en båge genom luften.

Att efterfrågan på försvarsmateriel just nu är enorm beror både direkt och indirekt på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Länder i Europa och väst skickar stora mängder vapen till Ukraina, vilket i sin tur skapar luckor i deras egna förråd, samtidigt som i stort sett alla västliga länder ska öka sina försvarsanslag och stärka sina försvarsmakter.

Inte minst i Sverige har upprustningen tagit fart. Budgetanslaget till det svenska försvaret ska öka till 2 procent av BNP (det mål man har inom Nato) till 2025. I fjol låg försvarsbudgeten på 1,2 procent.

Försvarsindustrin i Sverige

STRIDSFLYG. Sverige har sett till både BNP (det sammanlagda värdet av varor och tjänster) och befolkningsmängd en relativt stor och avancerad försvarsindustri, med tillverkning av både ubåtar, stridsfordon och stridsflyg.

SJÄLVFÖRSÖRJANDE. Sveriges historiska alliansfrihet och neutralitetspolitik krävde hög grad av självförsörjning av vapen.

OMSÄTTNING. Enligt branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, omsatte de över 150 medlemsföretagen drygt 51 miljarder kronor i fjol. Exporten ökade med 26 procent mellan 2021 och 2022.

TVÅ BOLAG. De största bolagen är Saab och BAE. Saab tillverkar allt från pansarskott till stridsflygplan och gör bland annat ammunition i Karlskoga, ubåtar i Karlskrona och stridsflyg i Linköping.

SJÖKANONER. BAE Systems tillverkar via dotterbolagen BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors bland annat stridsfordon i Örnsköldsvik och sjökanoner och artillerisystem i Karlskoga

Ett par kilometer bort från Saabs fabrik har BAE Systems Bofors nyligen fått en order från Försvarets materielverk på ytterligare 48 pjäser av artillerisystemet Archer, till ett värde av runt fem miljarder kronor. Ett gäng Archerpjäser är dessutom på väg till Ukraina.

Och visst märks det att orderingångarna ökar.

Fredrik Carlsson. Foto: Per Knutsson.

– Jag träffar nya kollegor i stort sett varje dag, säger Fredrik Carlsson, konfigurationsledare på BAE.

Fram till oktober i år hade man anställt ett 70-tal nya medarbetare. En lagom takt för att hinna med bra introduktioner, tycker HR-ansvariga Emma Ekbäck Nermark, som berättar att de märker av ett stort intresse för försvarsindustrin. Per Linnerblad i ledningsgruppen fyller i:

– Det har ökat de senaste åren, framför allt bland universitetsstudenter, men det märks även att andra ser branschen som väldigt viktig på grund av världsläget.

På Saabs fabrik i industriområdet Björkborn märks också att det rekryteras för fulla muggar.

– Det är nya människor konstant. För 15 år sedan kände jag varenda kotte, säger Kenneth Wahlgren som är inne på sitt 36:e år som anställd.

Bofors hade 10 000 anställda på 70-talet

Karlskoga är i mångt och mycket uppbyggt kring Bofors. Bolaget, som numera är uppdelat och uppköpt av Saab Dynamics och BAE Systems Bofors, hade under sin storhetstid i början av 1970-talet 10 000 anställda (samtidigt som det bodde ungefär 40 000 invånare i kommunen). Bofors hade egna förskolor och industriskolor, till och med egen affär och bank. Hade du en räkning fanns ett kontor där du lämnade in avin och fick hjälp att få den betald.

Både Saab och BAE har nära samarbeten med kommunen och politikerna för att attrahera arbetskraft till Karlskoga. Dessutom har företagen startat varsitt utvecklingskontor i Karlstad för att nå mer kompetens och locka de ingenjörer som vill bo kvar i universitetsstaden sex mil härifrån.

Jörgen Karlsson.

Under 1990- och början av 2000-talet påverkade både nedgången i försvarsindustrin och urbaniseringen Karlskoga. Många flyttade härifrån och så pass många bostadshus stod tomma att kommunen började riva dem. Karlskoga är den kommun i Sverige som har rivit flest lägenheter.

Men nu är det annat ljud i skällan. Det byggs nya bostads- och butiksområden, staden ska få en ny simhall, ny skola och nya förskolor. Under de kommande två åren ska över tusen bostäder stå färdiga och kommunen räknar med en stor befolkningsökning.

– Det händer verkligen saker nu – hela staden blommar ut. Till och med BB ska öppna igen, säger Jörgen Karlsson, arbetsmiljösamordnare på BAE.

Stort fokus på säkerheten

Tillbaka på Saab är säkerheten ständigt närvarande. Rutinerna och reglerna påminner Angelica Fors om vad det är de tillverkar.

– Här inne ska man veta vad man tar i innan man gör det, säger hon och plockar upp en mässingsfärgad tändhatt liten som en ärta. Den enda tändhatt man får ta i med händerna.

På SAAB:s tändrörsavdelning, där Magdalena Hvenmark är avdelningschef, är luftfuktigheten hög av säkerhetsskäl. Foto: Per Knutsson.

Området är stort och består av utspridda enplansbyggnader, även det av säkerhetsskäl visar det sig.

– Skulle det inträffa en explosion på området vill vi inte ha flera våningar eftersom det ökar risken för att splitter går genom fönster, förklarar Magdalena Hvenmark, avdelningschef för tändrörsavdelningen.

Hon rör sig mellan arbetsbänkarna där montörerna sitter böjda över olika löd- och pilljobb. Luftfuktigheten är noga reglerad i lokalerna där man hanterar explosiva ämnen. Är klimatet för torrt riskerar sprängmedlen att antändas, men är luften för fuktig blir kvaliteten sämre. I vissa delar av produktionen bär montörerna jordade armband för att de inte ska föra över statisk elektricitet från kroppen. I några moment är explosionsrisken så hög att endast en flink ABB-robot, i en genomskinlig säkerhetslåda, får hantera delarna till tändhattarna.

Bofors 400 år långa historia i Karlskoga

JÄRNBRUK. Aktiebolagets Bofors grundades 1646 som ett järnbruk i Karlskoga.

KRUT. Mot slutet av 1800-talet började det producera kanoner och krut.

NOBEL. Alfred Nobel köpte företaget 1894, två år före sin död.

KANONER. Bofors växte starkt under 1900-talet, framför allt i samband med andra världskriget då bolaget tillverkade runt 100 000 luftvärnskanoner, som bland annat användes under striderna runt London.

ANSTÄLLDA. På 1970-talet, då företaget var som störst, hade man runt 10 000 anställda.

SKANDAL. Under 1980-talet avslöjades två vapenaffärer av Svenska Freds respektive Ekot/Sveriges Radio – den så kallade Boforsaffären. Skandalen gällde dels vapensmuggling, dels anklagelser om att Bofors skulle använt sig av mutor för att få sälja artilleripjäser till Indien.

UPPDELNING. Företagets verksamhet är sedan 2000 och 2005 uppdelad i Saab Dynamics (som ägs av svenska Saab-gruppen) och BAE Systems Bofors (dotterbolag till BAE Systems, Europas största försvarskoncern).

FLER FÖRETAG. I Karlskoga finns även Nammo som tillverkar ammunition och Eurenco Bofors som tillverkar sprängmedel.

Trots viss avlastning från roboten och många nya kollegor ställs de anställda på både Saab och BAE inför nya utmaningar i takt med att försvarsföretagen växer. Arbetsbelastningen är periodvis hög, man har börjat jobba skiftgång för att kunna möta kraven från ökade orderingångar och på Saab Dynamics är det ont om lokaler.

– Vi har nya omorganisationer varje vecka, säger Angelica Fors som har suttit i otaliga MBL-förhandlingar de senaste månaderna i rollen som ordförande i Unionenklubben.

I sitt tal på försvarskonferensen ”Folk och försvar” i januari lyfte statsminister Ulf Kristersson försvarsindustrin som en styrka och viktig byggsten för Sveriges medlemskap i Nato. Han riktade sig sedan direkt till de anställda:

”Ni som jobbar i Saab och många andra svenska försvarsföretag ska vara stolta över det ni gör. Det måste sägas i klartext.”

Så hur känner de anställda på Saab Dynamics och BAE Systems – är de stolta? På BAE möts frågan av ett rungande ja från kollegorna Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson.

– Självklart känner jag stolthet, det har jag alltid gjort. Men inställningen från samhället har ändrats, säger Jörgen Karlsson, som jobbat på företaget sedan 2012.

Nyanställde produktionsteknikern Felix Erixon sökte sig aktivt till försvarsindustrin och BAE. Förutom att branschen är spännande tycker han att uppgiften är viktig.

– Varje land har rätten att försvara sig och det är något man ska vara stolt över, att man kan bidra med ett bra försvar.

Angelica Fors på Saab Dynamics är inne på samma linje.

– För mig handlar det om mänskliga rättigheter och om allas rätt att försvara sig. Om kvinnors rättigheter, barns rätt att gå i skolan och att människor ska slippa leva under en diktator. ”Keeping people and society safe”, som är vårt motto här på Saab.

Svenska folket positiva till Nato

Sverige har skickat flera pjäser av BAE:s artillerisystem Archer till Ukraina. Foto: BAE.

Rätten att försvara sig får stöd även utanför industrin, både från politiken och medborgarna. Åtminstone när det kommer till Ukrainas rätt att stå upp mot Putin. Bara tre dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, den 24 februari 2022, meddelade den då socialdemokratiskt ledda regeringen att Sverige skulle skicka materiel till de ukrainska styrkorna. Och svenska folket är nästan totalt eniga när det gäller vapenleveranserna – 93 procent stödjer EU:s inköp och leveranser av militär utrustning till Ukraina. Inget annat EU-land har en så hög siffra. (Eurobarometern augusti 2023).

Även stödet för ett svenskt Natomedlemskap är historiskt högt. I början av året ville 63 procent av svenskarna gå med i försvarsalliansen, medan endast 22 procent var emot att bli medlem. (SVT Nyheter/ Novus januari 2023).

Medlemmarna ökar i Svenska freds

Men det finns de som inte är fullt lika positiva. Trots opinionsläget ökar medlemmarna i Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Från att i början av 2022 ha varit 7 500 medlemmar närmar de sig nu 12 000, något som ordförande Kerstin Bergeå kopplar till Rysslands krig, det spända världsläget och Sveriges Natoansökan.

Under Natotoppmötet i Vilnius i somras, när Turkiets president Erdoğan skakade hand med Kristersson om ett svenskt medlemskap, fick Svenska freds tusen nya medlemmar på bara någon vecka.

– Det har blivit som en konstruktiv motståndhandling att gå med hos oss, jag tror att vi står ut som nästan de enda som på sistone kritiserat ett svenskt medlemskap, säger Kerstin Bergeå.

Från början var fredsorganisationen helt emot att skicka vapen till Ukraina. Man ville värna Sveriges långvariga militära alliansfrihet och hoppades att Sverige kunde ha tagit en annan roll vilket, enligt Kerstin Bergeå, blir omöjligt när man ses som en part i konflikten. Men i och med Sveriges beslut om vapenstöd driver Svenska freds inte längre frågan om att stoppa leveranserna.

Däremot ser de flera problem med att svenska företag exporterar vapen till andra länder som kränker mänskliga rättigheter eller har grova demokratiska brister, som Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kuwait.

– Även om man är för en vapenexport till Ukraina, vilket många är, så gick ändå 36 procent av svensk vapenexport till odemokratiska länder mellan 2020 och 2022, säger Kerstin Bergeå.

Det finns självklart även Karlskogabor som inte tycker att försvarsindustrin är okej, men Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson på BAE upplever att attityden har förändrats.

– Tidigare hörde man talas om rekryteringar där vissa tvekade när de fick en företagspresentation, men nu ringer man självmant och är jätteintresserad av att jobba i industrin. Det är världsläget som har vänt opinionen antar jag, man förstår att det är viktigt att skydda sig, säger Fredrik Carlsson på BAE.

Förr uppmanades de anställda att hålla låg profil om vad de jobbade med, men inte längre.

– Helt plötsligt kan ett försvarsföretag vara med och sponsra idrottsföreningar. Det gjorde de även förut men nu får loggan synas, säger Jörgen Karlsson