Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya jobb med tekniskt mode

Med en växande marknad för svenskt mode växer också antal jobbtillfällen. I fjol anställde branschen 56 303 personer, vilket innebär en ökning med 3,8 procent från året innan – och det innebär också att modebranschen nu är lika stor som den gamla svenska paradgrenen trä- och pappersindustrin.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Håkansson/Modeveckan
Några av 2014 års "Swedish Fashion Talents" på modeveckan i höstas var (från vänster) Orphan bird, Ida Klamborn, L'Homme Rouge och Elin Eng. Peter Håkansson/Modeveckan

Framför allt är det butiksjobben som ökar men enligt Elin Frendberg, vd på Moderådet, växer också en mängd andra, helt nya yrkeskategorier fram kring modet.

- Jobben som kreatörer, designers, är väl inte så många. Men det blir fler jobb inom logistik, produktion, affärsssystem och inte minst innovation, hela apparaten kring mode. En av de coolaste rollerna vi ser behov av i branschen framöver är att vara modestatistiker, säger Elin Frendberg.

En av modebranschens drivkrafter är, av naturliga skäl, att ligga ett steg före - vilket har börjat ge intressanta synergieffekter med den snabba tekniska utvecklingen. I dag är också det allra trendigaste i modevärlden de nya materialen, menar Elin Frendberg. Textilier gjorda av träfibrer, kokosfibrer, mjölkproteiner.

- Så stor träindustri som vi har i Sverige skulle vi kunna ta en viktig producentroll igen, som för 40 år sedan!

I den gamla tekostaden Borås utvecklar Smart Textiles, en del av Borås högskola, textila innovationer som tyger som renar vatten, mäter EKG eller blir svala i extrem hetta. I fjol lyckades ett svenskt initiativ ta fram textil av 100 procent återvunnen bomull, vilket är något av en världssensation. Bomullsfibrer har annars ansetts för korta för att kunna återvinnas.

På 60- och 70-talen var tekoindustrin stor i Sverige, som då var ett produktionsland. Sedan outsourcades allt mer av produktionen längre och längre bort, för att de senaste tio-tjugo åren nästan helt ha hamnat i Sydostasien.

- Men nu börjar Kina bli ett konsumtionsland. Och det pågår ett maktskifte mellan Kina och USA.  Efter finanskrisen har USA, lite protektionistiskt, gjort det till en kvalitetsmärkning med etiketten ”Made in USA”. Branschen förändras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.