Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Vill du ha hög lön men slippa en lång utbildning? Du är inte ensam. Här är tio yrken som kan göra plånboken tjock utan fet studieskuld.
Oscar Broström Publicerad 22 februari 2021, kl 09:40
Två webbutvecklare tittar på dataskärm.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier. Foto: Shutterstock

Att få en hög lön är en önskan för många, men samtidigt kan det ta emot att gå en lång utbildning för att få jobbet som betalar bra. Här nedan finns några yrken med kort utbildning, men där lönen därefter kan bli hög. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2020.

Jobb med hög lön och kort utbildning

Webbutvecklare

Marknadslön: 33 000-43 500 kronor

Utbildning: Det finns intensivutbildningar på några månader, men även två år på YH.

Bred yrkesroll som kan innefatta många olika yrkesuppgifter, men i kort kan en säga att webbutvecklaren programmerar och utvecklar till exempel appar, webbplatser eller andra IT-system.

Fastighetsmäklare

Marknadslön: 33 000–56 000

Utbildning: Två år på högskola/universitet.

En beskrivning är kanske överflödig, men du säljer bostäder och fastigheter. Var du bor, vad du säljer och hur mycket du säljer är några faktorer som påverkar lönenivån.

Fastighetsförvaltare

Marknadslön: 34 000-50 000

Utbildning: Två och ett halvt år på YH-utbildning. Du kan också utbilda dig till teknisk förvaltare. I utbildningarna ingår Lärande i Arbete (LIA), en erfarenhet som ofta leder till jobb efter studierna.

Ansvarar för att utveckla, förbättra och förvalta fastigheter.

Inköpare och upphandlare

Marknadslön: 34 000-42 000

Utbildning: Två år på YH.

Ansvarar för inköp av varor och tjänster på företag, eller i det offentliga. Håller kontakten med leverantörer men söker också nya.

Spelutvecklare

Marknadslön: 33 000–58 000

Utbildning: Finns två år långa YH-utbildningar.

Programmerar och utvecklar data-, tv- och mobilspel.

Systemutvecklare

Marknadslön: 33 000–42 500, men här finns möjlighet till än högre lön.

Utbildning: Två år.

Utvecklar, programmerar och specificerar program och mjukvara. Medverkar i utveckling av IT-projekt eller förvaltar IT-system i det Unionen beskriver som svårighetsnivå 2 och här pendlar lönen mellan 38 000 och 48 000 kronor.

Redovisningsekonom

Marknadslön: 31 500-39 000

Utbildning: Två år på YH i normalfall.

Redovisning, budgetering, skatter, bokslut och deklaration kan ingå i dina arbetsuppgifter. Krävs att du pluggat någon form av ekonomi på gymnasial eller eftergymnasial nivå.

Logistiker

Marknadslön: 34 000-45 000

Utbildning: Två år.

Som logistiker är ditt mål att effektivisera. Ansvarar för ett företags flöden av information och varor.

CAD-konstruktör/ritare

Marknadslön: 32 000-40 000

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

Ritar bl a konstruktionsritningar och monteringsanvisningar i programmet CAD. Finns flera YH-utbildningar till CAD-konstruktör, med olika inriktningar. Lönen är baserad på Unionens lönestatistik för yrkesrollen CAD-ritare.

Reklam och marknadsföring

Marknadslön för marknadsförare: 33 000-45 000

Utbildning: Finns många olika utbildningar, men flera YH-utbildningar inom marknadsföring på två år.

Arbetar med ett företags eller produkters närvaro på marknaden. Försöker helt enkelt kommunicera vad som gör en idé, vara eller tjänst bra så att den ska sälja bättre. Arbetar ofta tillsammans med reklamare.

Var du sedan bor, eller var ditt framtida yrke är placerat, kan påverka ofta lönen avsevärt. Ta en titt på hur lönen för en ingenjör skiljer sig i olika regioner.

studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser.

Lön

Flexpension – så mycket ger den

42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

Snart får alla två procent

Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

 Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hittills nära 42 000 kronor

– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

Nu har vi fått till en slags målgång

För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

Unionen hotade med strejk

I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

Ingen rättighet gå ned i tid

När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tycks följa reglerna

Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

Flexpension i korthet

Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid