Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Som programmerare, webbutvecklare, spelutvecklare och systemutvecklare finns det goda jobbchanser. Det är dessutom goda löner överallt i landet, men skillnaden mellan regioner kan vara upp emot tio tusen kronor i månaden.
Oscar Broström Publicerad 31 augusti 2021, kl 15:11
Shutterstock.
Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare mest Shutterstock.

Precis som i många andra yrken är lönerna högst i Stockholm. Skillnaden mellan Stockholmsregionen och övriga regioner är flera tusen kronor. Genomgången nedan baseras på SCB:s statistik över genomsnittslön i olika regioner i Sverige. SCB har klumpat ihop mjukvaru- och systemutvecklare, vilket gör det till en stor yrkeskategori där skillnaden mellan olika jobb och roller kan vara stor.

Läs mer: Google toppar techbolagens lönelista

Mjukvaru- och systemutvecklare

Stockholm49 500
Östra Mellansverige42 500
Småland och öarna42 300
Sydsverige42 700
Västsverige44 300
Norra Mellansverige42 400
Mellersta Norrland43 000
Övre Norrland41 000

Utvecklare inom spel och digital media

Trots att det finns gott om spelföretag runtom i Sverige, saknas uppgift för flera regioner. Nedan följer regioner där det finns uppgifter om genomsnittslön.

Stockholm48 500
Östra Mellansverige42 300
Sydsverige43 000
Västsverige43 900

Systemförvaltare

Stockholm48 700
Östra Mellansverige42 700
Småland och öarna40 900
Sydsverige41 300
Västsverige44 100
Norra Mellansverige39 900
Mellersta Norrland42 800
Övre Norrland40 100

Systemanalytiker och IT-arkitekter

Stockholm54 400
Östra Mellansverige43 600
Småland och öarna44 100
Sydsverige45 700
Västsverige47 100
Norra Mellansverige41 800
Mellersta Norrland42 000
Övre Norrland42 000

Systemtestare och testledare

Stockholm46 500
Östra Mellansverige43 000
Småland och öarna42 300
Sydsverige40 000
Västsverige41 100
Norra Mellansverige44 900
Mellersta Norrland42 000
Övre Norrland-

Systemadministratör

Stockholm43 600
Östra Mellansverige37 700
Småland och öarna-
Sydsverige37 200
Västsverige36 400
Norra Mellansverige35 500
Mellersta Norrland-
Övre Norrland-

SCB:s regioner

Sydsverige: Blekinge och Skåne län

Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län

Västsverige: Västra Götalands och Hallands län

Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län

Stockholm: Stockholms län

Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län

Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län

Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län

Lön

Flexpension – så mycket ger den

42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

Snart får alla två procent

Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

 Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hittills nära 42 000 kronor

– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

Nu har vi fått till en slags målgång

För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

Unionen hotade med strejk

I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

Ingen rättighet gå ned i tid

När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tycks följa reglerna

Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

Flexpension i korthet

Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid