Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Här tjänar en ekonom bäst

Från 81 000 kronor i månaden till under 30 000. Skillnaden i lön för en person som arbetar inom ekonomi – t ex som controller, revisor eller ekonomiassistent – är stor och var du bor påverkar lönen avsevärt.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna sitter vid laptop och räknar på miniräknare.
Lönerna för ekonomer skiljer sig avsevärt beroende på vilken region du bor i. Foto: Shutterstock

För den som studerat ekonomi efter gymnasiet är arbetsmarknaden bred. Med kortare utbildning, till exempel på yrkeshögskola, kan en exempelvis börja som ekonomiassistent och tjäna runt 30 000 kronor i månaden. För den med högre utbildning eller mer erfarenhet finns jobb där lönen blir betydligt högre.

Var du bor påverkar också din lön. Nedan följer en genomgång av genomsnittslönen för några av de vanligaste ekonomyrkena, utifrån region, baserat på SCB:s lönestatistik.

Controller

Stockholm 53 100
Östra Mellansverige 44 600
Småland och öarna 43 700
Sydsverige 46 800
Västsverige 45 000
Norra Mellansverige 43 700
Mellersta Norrland 44 300
Övre Norrland 41  100

Revisorer

Stockholm 47 200
Östra Mellansverige 40 400
Småland och öarna 42 000
Sydsverige 39 100
Västsverige 45 200
Norra Mellansverige 39 800
Mellersta Norrland 39 000
Övre Norrland 38 400

Redovisningsekonom

Stockholm 41 600
Östra Mellansverige 37 900
Småland och öarna 36 400
Sydsverige 36 400
Västsverige 38 100
Norra Mellansverige 40 800
Mellersta Norrland 32 700
Övre Norrland 34 800

Ekonomiassistent

Stockholm 32 000
Östra Mellansverige 31 600
Småland och öarna 29 200
Sydsverige 31 200
Västsverige 31 100
Norra Mellansverige 30 400
Mellersta Norrland 31 400
Övre Norrland 30 400

Övriga ekonomer

Stockholm 50 400
Östra Mellansverige 43 500
Småland och öarna -
Sydsverige 31 200
Västsverige 31 100
Norra Mellansverige 30 400
Mellersta Norrland 31 400
Övre Norrland -

Banktjänstemän

Stockholm 46 300
Östra Mellansverige 35 200
Småland och öarna 35 700
Sydsverige 36 200
Västsverige 34 400
Norra Mellansverige 33 400
Mellersta Norrland 30 700
Övre Norrland 32 700

Finansanalytiker och investeringsrådgivare

Stockholm 67 200
Östra Mellansverige 52 000
Sydsverige 45  700
Västsverige 47 700

För övriga regioner saknas uppgift.

Traders och fondförvaltare

Här finns bara uppgift för Stockholm – 81 000 kronor i månaden.

Regioner (enligt SCB)

Sydsverige: Blekinge och Skåne län

Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län

Västsverige: Västra Götalands och Hallands län

Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län

Stockholm: Stockholms län

Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län

Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län

Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.