Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Har jag rätt lön?

En vanlig fråga många ställer sig är: ”Har jag rätt lön?”. Det finns inget entydigt svar på den frågan – men det finns tillvägagångsätt för att säkerställa att du inte är underbetald.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Hur vet du om du har rätt lön? Shutterstock

Att vara tillfreds med sin lön är viktigt för de flesta. Men det kan vara svårt att veta hur ens lön står sig, dels inom företaget där en jobbar, men även inom branschen.

Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, är det många medlemmar som kontaktar eller söker information genom Unionen med frågeställningen ”har jag rätt lön?”.

– Tjänstemän har alltid haft individuell och differentierad lönesättning. Det finns inga överenskomna ingångslöner inom våra avtal, utan var och en får komma överens, säger Krieg.

– Lönen kan skilja enormt mycket inom ett yrke. Därför finns det inget enkelt svar på vad som är rätt lön, säger hon.

Läs mer: Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Jämför din lön med andras

Det går alltså inte med säkerhet att säga vilken lön du – som ekonomiassistent, säljare eller ingenjör – borde ha. Men det finns verktyg för att skaffa sig en uppfattning om ens lön ligger någorlunda rätt.

Ett enkelt sätt är att söka utifrån din yrkesroll och se vad marknadslönen är.

En annan är Unionens ”lönerator” som ger dig en närmare fingervisning om du med din titel och dina arbetsuppgifter har en marknadsmässig lön. Du kan också titta djupare i Unionens lönestatistik.

Se till att få rätt ingångslön

Ingångslönen kan ofta vara avgörande för din löneutveckling. Därför kan det vara viktigt att tidigt få en klar uppfattning om hur hög lön du kan kräva, information som fackklubben eller facket kan bistå med.

– Du kan ringa till din fackklubb eller direkt till Unionen i samband med att du söker ett jobb, eller efter en intervju, innan du lämnar löneanspråk, så kan du få ett tips om de vanligaste lönerna. Det är ju ett intervall och många blir förvånade över att intervallet är så stort. Med samma utbildning och arbetsuppgifter kan det skilja mer än tio tusen, även fast människor är i samma ålder, säger Krieg.

Även i ett senare skede kan facket hjälpa dig att få upp lönen. Dels har de information om lönerna på arbetsplatsen, vilket kan ge dig stöd inför en individuell förhandling, men de kan också korrigera orättvisor när de förhandlar för hela arbetsplatsen.

– De kan se om något är väldigt orättvist, godtyckligt eller om löneskillnaderna är väldigt stora.

En viktig aspekt värd att känna till företagets lönekriterier, så att du vet vad som krävs av dig för att få upp din lön.

– Du kan fråga om det finns en lönepolicy och lönekriterier och det vanliga är att du ska få den informationen, antingen att den finns tillgänglig på företagets intranät eller under lönesamtalet, säger Krieg.

Prata om din lön med andra

Många har säkert varit med om att chefer uppmanar en att hålla tyst om sin lön och inte prata om den inför andra. Gunilla Krieg råder dock till det motsatta. Och du har alltid rätt att berätta för andra om vad du tjänar.

– Många arbetsgivare ger sken av att det är väldigt hemligt, men det är det inte. Du kan ju få reda på lönerna som offentliga uppgifter via Skatteverket. Du är aldrig skyldig att vara tyst om det du tjänar. Jag har sett sådana anställningsavtal där du inte får berätta får någon vad du tjänar, men du har en yttrandefrihet i det.

Läs mer: Därför ska du prata lön med dina kollegor

Foto på Gunilla Krieg: Patrik Nygren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.