Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Vill du ha hög lön men slippa en lång utbildning? Du är inte ensam. Här är tio yrken som kan göra plånboken tjock utan fet studieskuld.
Oscar Broström Publicerad
Två webbutvecklare tittar på dataskärm.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier. Foto: Shutterstock

Att få en hög lön är en önskan för många, men samtidigt kan det ta emot att gå en lång utbildning för att få jobbet som betalar bra. Här nedan finns några yrken med kort utbildning, men där lönen därefter kan bli hög. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2020.

Jobb med hög lön och kort utbildning

Webbutvecklare

Marknadslön: 33 000-43 500 kronor

Utbildning: Det finns intensivutbildningar på några månader, men även två år på YH.

Bred yrkesroll som kan innefatta många olika yrkesuppgifter, men i kort kan en säga att webbutvecklaren programmerar och utvecklar till exempel appar, webbplatser eller andra IT-system.

Fastighetsmäklare

Marknadslön: 33 000–56 000

Utbildning: Två år på högskola/universitet.

En beskrivning är kanske överflödig, men du säljer bostäder och fastigheter. Var du bor, vad du säljer och hur mycket du säljer är några faktorer som påverkar lönenivån.

Fastighetsförvaltare

Marknadslön: 34 000-50 000

Utbildning: Två och ett halvt år på YH-utbildning. Du kan också utbilda dig till teknisk förvaltare. I utbildningarna ingår Lärande i Arbete (LIA), en erfarenhet som ofta leder till jobb efter studierna.

Ansvarar för att utveckla, förbättra och förvalta fastigheter.

Inköpare och upphandlare

Marknadslön: 34 000-42 000

Utbildning: Två år på YH.

Ansvarar för inköp av varor och tjänster på företag, eller i det offentliga. Håller kontakten med leverantörer men söker också nya.

Spelutvecklare

Marknadslön: 33 000–58 000

Utbildning: Finns två år långa YH-utbildningar.

Programmerar och utvecklar data-, tv- och mobilspel.

Systemutvecklare

Marknadslön: 33 000–42 500, men här finns möjlighet till än högre lön.

Utbildning: Två år.

Utvecklar, programmerar och specificerar program och mjukvara. Medverkar i utveckling av IT-projekt eller förvaltar IT-system i det Unionen beskriver som svårighetsnivå 2 och här pendlar lönen mellan 38 000 och 48 000 kronor.

Redovisningsekonom

Marknadslön: 31 500-39 000

Utbildning: Två år på YH i normalfall.

Redovisning, budgetering, skatter, bokslut och deklaration kan ingå i dina arbetsuppgifter. Krävs att du pluggat någon form av ekonomi på gymnasial eller eftergymnasial nivå.

Logistiker

Marknadslön: 34 000-45 000

Utbildning: Två år.

Som logistiker är ditt mål att effektivisera. Ansvarar för ett företags flöden av information och varor.

CAD-konstruktör/ritare

Marknadslön: 32 000-40 000

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

Ritar bl a konstruktionsritningar och monteringsanvisningar i programmet CAD. Finns flera YH-utbildningar till CAD-konstruktör, med olika inriktningar. Lönen är baserad på Unionens lönestatistik för yrkesrollen CAD-ritare.

Reklam och marknadsföring

Marknadslön för marknadsförare: 33 000-45 000

Utbildning: Finns många olika utbildningar, men flera YH-utbildningar inom marknadsföring på två år.

Arbetar med ett företags eller produkters närvaro på marknaden. Försöker helt enkelt kommunicera vad som gör en idé, vara eller tjänst bra så att den ska sälja bättre. Arbetar ofta tillsammans med reklamare.

Var du sedan bor, eller var ditt framtida yrke är placerat, kan påverka ofta lönen avsevärt. Ta en titt på hur lönen för en ingenjör skiljer sig i olika regioner.

studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.