kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Välj ett underskattat jobb

Yrkesval är lite som att välja biofilm, de man hört mest om blir de största besvikelserna när man väl sitter där i biomörkret. Vill du göra karriär, få hög lön eller bara ha ett lugnt och skönt jobb – välj inte ett överskattat yrke – välj ett underskattat!
Gabriella Westberg Publicerad
Flygtorn på Arlanda (till vänster), kläder (mitten), Sverker Olofsson (till höger).
Arbetsplats: tornet på Arlanda? Vill du utveckla smarta textiler, eller som Sverker Olofsson hjälpa dina medmänniskor att göra rätt val som konsumenter? Eller kanske bara ha det lugnt och skönt på jobbet? Välj ett underskattat jobb! Foto: Johan Nilsson/TT, Henrik Montgomery/TT, Elisabeth Dalziel/AP, Jonas Ekströmer/TT.

Varje år publiceras listor på de populäraste arbetsplatserna. I fjol toppades listan av spelföretaget King, som bland annat ligger bakom dataspelet Candy Crush Saga. Hennes & Mauritz och Ikea tenderar att hamna högt på listan, liksom Google som premieras av teknikstudenterna.

Men att någonting är poppis innebär ju att det är många som söker sig dit. Konkurrensen hårdnar, det blir arbetsgivarens marknad och förutsättningarna kan förväntas bli tuffare. Smart kan vara att istället rikta in sig på yrken och arbetsgivare som tvärt om aldrig är med på några topplistor - de underskattade jobben.

Här är några typiskt underskattade jobb:

Ekonomi- och bokföringsassistent 

Ordning och reda, pengarna på fredag. Men inte ger det många glam-poäng att säga att man jobbar som bokföringsassistent. Eller? Som bokförare hamnar man nära ledningen, vilket kan ge skjuts i karriären. Enligt en brittisk undersökning leds mer än hälften av alla de hundra starkaste företagen på London-börsen av människor med bokföringsbakgrund. Och nog finns det möjlighet till en glammig tillvaro – varenda rockstjärna, skådis och fotbollsproffs behöver hjälp med bokföringen. En bokföringsassistent tjänar i genomsnitt 27 800 kr i månaden.

Hissmontör

Världens befolkning växer och allt fler bor i storstäder, även i Sverige. Stockholm har en inflyttning på omkring två SL-bussar per dag och bostadsbristen innebär att vi måste bygga på höjden. Att det finns hissar i höga hus är något de flesta tar för givet. Att hissar krånglar ibland är också något många känner till. Men hur många hissmontörer eller hisstekniker känner du?

Känner du någon är det antagligen någon som jobbat i branschen ett bra tag och som inte har någon brådska därifrån, det är en bransch med låg omsättning. Men de kommande åren kommer nyrekryteringen av hissmontörer att öka tack vare just det - pensionsavgångar.
Att jobba med hissar kan innebära större variation än man först kan tro, med många fungerande över hundra år gamla hissar och nya, med innovativ digital teknik. Dessutom ingår rulltrappor och vissa slags bergståg i hissteknikerns arbetsdomän. Utbildning till hissmontör/hisstekniker finns bara på en plats i Sverige, Enköping, och är ettårig. Genomsnittlig lön: 29 400 kr i månaden.

Lokförare

Visst händer det att lokförare får vara med om dramatiska, kanske rent av traumatiska händelser. Att stå vid spakarna när någon vägrar lämna spåret är ingen drömarbetsmiljö. Men 99,999 procent av tiden som lokförare är det raka, eller kanske svagt böjda spår, som gäller. Och ganska mycket lugn och ro. ”Det är mycket viktigt att du trivs i ditt eget sällskap och inte har några problem med att vara ensam under många timmar i sträck”, enligt TCC, som utbildar lokförare.

Utöver att uppskatta ensamhet bör en lokförare vara ansvarstagande, ha god koncentrationsförmåga, vara motiverad, noggrann,  ha ett stabilt och strukturerat psyke samt god läsförståelse. Gymnasiekompetens krävs. Utbildning finns på sex orter i Sverige och ansökning görs genom urvalstester i flera steg (som inte går att förbereda sig på). Genomsnittlig lön: 34 000 kr i månaden.

Textilingenjör

Sverige var en gång ett tekoland och Borås var dess huvudstad. Sedan outsourcades produktionen till låglöneländer. Men kanske kan den svenska tekoindustrin vara på väg tillbaka! På Smart Textiles, som är en del av Högskolan i Borås, utvecklas i dag tyger som renar vatten med solljus som energikälla, kläder som mäter EKG och kläder som blir svala i hetta. Svenskt mode är dessutom en växande exportbransch och ligger i framkant i användandet av nya, avancerade material. Textila produkter kan också handla om solskydd, airbags, transportband och medicinska implantat. Som utexaminerad textilingenjör (tre års utbildning) kan man jobba med produktutveckling, produktion, inköp, miljöfrågor, forskning, återvinning inom det privata näringslivet eller inom försvaret. Genomsnittlig lön: 35 400 kr i månaden.

Arbetsmiljöingenjör 

Ofta är arbetsmiljöingenjören en opartisk expert som kallas in för att göra en riskbedömning vad gäller buller, vibrationer, strålning, kemiska ämnen men också belysning, ventilation, mobbning och stress. Även digital stress. När arbetslivet förändras måste också arbetsmiljöingenjören hänga med och uppdatera sin kunskap – vilket innebär ett kontinuerligt lärande. Till skillnad från arbetsmiljöinspektören ställer arbetsmiljöingenjören inga krav på bättring och risken är därmed inte lika hög att man hamnar i konflikter. En riskbedömning görs, presenteras och sedan är du klar. Ansvaret läggs på någon annan.  Men för att ditt arbete ska få någon effekt krävs förstås ett gott samarbete med chefer, arbetsledare, skyddsombud och övrig personal på arbetsplatserna, liksom med företagshälsovården – vilket ger en god insikt i ett företag eller en organisation och användbara kontakter för den som vill gå vidare i karriären. Utbildning ges på de tekniska högskolorna, till exempel KTH som har ett ettårigt magisterprogram i Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling. Genomsnittlig lön: 35 700 kr i månaden.

Konsumentvägledare

Tänk att få vara den nya Sverker Olofsson (fd programledare för SVT:s Plus), och som Sverker hjälpa allmänheten att göra rätt val vid köp av en vara eller tjänst, att informera om vilka rättigheter den enskilda konsumenten har gentemot stora (och små) företag och att reda ut den skuldsattes trassliga ekonomi. Vilken kunskap känns egentligen mer angelägen i en marknadsekonomi? Konsumentvägledare är ofta anställda av kommuner, men som specialiserade på miljö- och energirådgivning finns också många jobb i byggföretag och fastighetsbolag. Kombinerar du din expertis inom konsumentvägledning med journalistik kan du bli Sverker Olofssons arvtagare på riktigt. I dag finns cirka 200 konsumentvägledare i landet. Genomsnittlig lön: 45 000 kr i månaden.

Flygtrafikledare

Piloter strejkar och flygbranschen flaggas ut, villkoren för kabinpersonal blir sämre och sämre på grund av global konkurrens och hårdslimmade lågprisflygbolag. Men de som sitter i flygtornet och håller koll på vilka plan som är på väg att landa eller starta har en helt annan arbetsmiljö. Men det är ett arbete med mycket ansvar och koncentrationen måste vara på topp. Lönen är också hög och arbetstiden är reglerad. Utbildning: Gymnasiekompetens plus utbildning vid Entry Point North vid Malmö flygplats, Sturup. Dock behövs inte så många, så du kan få vänta tills det blir en lucka. För närvarande söker Luftfartsverket inga nya flygledare. För att bli flygledare inom Försvaret måste du bli reservofficer, nästa antagning sker i september 2015. Genomsnittslönen per månad för en flygtrafikledare ligger på 65 000 kr. 

*Uppgifter om genomsnittslöner från allastudier.se. Uppslag inspirerat av Careercast.coms undersökningar.

Gabriella Westberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen. 

Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Läs även