Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Välj ett underskattat jobb

Yrkesval är lite som att välja biofilm, de man hört mest om blir de största besvikelserna när man väl sitter där i biomörkret. Vill du göra karriär, få hög lön eller bara ha ett lugnt och skönt jobb – välj inte ett överskattat yrke – välj ett underskattat!
Gabriella Westberg Publicerad
Flygtorn på Arlanda (till vänster), kläder (mitten), Sverker Olofsson (till höger).
Arbetsplats: tornet på Arlanda? Vill du utveckla smarta textiler, eller som Sverker Olofsson hjälpa dina medmänniskor att göra rätt val som konsumenter? Eller kanske bara ha det lugnt och skönt på jobbet? Välj ett underskattat jobb! Foto: Johan Nilsson/TT, Henrik Montgomery/TT, Elisabeth Dalziel/AP, Jonas Ekströmer/TT.

Varje år publiceras listor på de populäraste arbetsplatserna. I fjol toppades listan av spelföretaget King, som bland annat ligger bakom dataspelet Candy Crush Saga. Hennes & Mauritz och Ikea tenderar att hamna högt på listan, liksom Google som premieras av teknikstudenterna.

Men att någonting är poppis innebär ju att det är många som söker sig dit. Konkurrensen hårdnar, det blir arbetsgivarens marknad och förutsättningarna kan förväntas bli tuffare. Smart kan vara att istället rikta in sig på yrken och arbetsgivare som tvärt om aldrig är med på några topplistor - de underskattade jobben.

Här är några typiskt underskattade jobb:

Ekonomi- och bokföringsassistent 

Ordning och reda, pengarna på fredag. Men inte ger det många glam-poäng att säga att man jobbar som bokföringsassistent. Eller? Som bokförare hamnar man nära ledningen, vilket kan ge skjuts i karriären. Enligt en brittisk undersökning leds mer än hälften av alla de hundra starkaste företagen på London-börsen av människor med bokföringsbakgrund. Och nog finns det möjlighet till en glammig tillvaro – varenda rockstjärna, skådis och fotbollsproffs behöver hjälp med bokföringen. En bokföringsassistent tjänar i genomsnitt 27 800 kr i månaden.

Hissmontör

Världens befolkning växer och allt fler bor i storstäder, även i Sverige. Stockholm har en inflyttning på omkring två SL-bussar per dag och bostadsbristen innebär att vi måste bygga på höjden. Att det finns hissar i höga hus är något de flesta tar för givet. Att hissar krånglar ibland är också något många känner till. Men hur många hissmontörer eller hisstekniker känner du?

Känner du någon är det antagligen någon som jobbat i branschen ett bra tag och som inte har någon brådska därifrån, det är en bransch med låg omsättning. Men de kommande åren kommer nyrekryteringen av hissmontörer att öka tack vare just det - pensionsavgångar.
Att jobba med hissar kan innebära större variation än man först kan tro, med många fungerande över hundra år gamla hissar och nya, med innovativ digital teknik. Dessutom ingår rulltrappor och vissa slags bergståg i hissteknikerns arbetsdomän. Utbildning till hissmontör/hisstekniker finns bara på en plats i Sverige, Enköping, och är ettårig. Genomsnittlig lön: 29 400 kr i månaden.

Lokförare

Visst händer det att lokförare får vara med om dramatiska, kanske rent av traumatiska händelser. Att stå vid spakarna när någon vägrar lämna spåret är ingen drömarbetsmiljö. Men 99,999 procent av tiden som lokförare är det raka, eller kanske svagt böjda spår, som gäller. Och ganska mycket lugn och ro. ”Det är mycket viktigt att du trivs i ditt eget sällskap och inte har några problem med att vara ensam under många timmar i sträck”, enligt TCC, som utbildar lokförare.

Utöver att uppskatta ensamhet bör en lokförare vara ansvarstagande, ha god koncentrationsförmåga, vara motiverad, noggrann,  ha ett stabilt och strukturerat psyke samt god läsförståelse. Gymnasiekompetens krävs. Utbildning finns på sex orter i Sverige och ansökning görs genom urvalstester i flera steg (som inte går att förbereda sig på). Genomsnittlig lön: 34 000 kr i månaden.

Textilingenjör

Sverige var en gång ett tekoland och Borås var dess huvudstad. Sedan outsourcades produktionen till låglöneländer. Men kanske kan den svenska tekoindustrin vara på väg tillbaka! På Smart Textiles, som är en del av Högskolan i Borås, utvecklas i dag tyger som renar vatten med solljus som energikälla, kläder som mäter EKG och kläder som blir svala i hetta. Svenskt mode är dessutom en växande exportbransch och ligger i framkant i användandet av nya, avancerade material. Textila produkter kan också handla om solskydd, airbags, transportband och medicinska implantat. Som utexaminerad textilingenjör (tre års utbildning) kan man jobba med produktutveckling, produktion, inköp, miljöfrågor, forskning, återvinning inom det privata näringslivet eller inom försvaret. Genomsnittlig lön: 35 400 kr i månaden.

Arbetsmiljöingenjör 

Ofta är arbetsmiljöingenjören en opartisk expert som kallas in för att göra en riskbedömning vad gäller buller, vibrationer, strålning, kemiska ämnen men också belysning, ventilation, mobbning och stress. Även digital stress. När arbetslivet förändras måste också arbetsmiljöingenjören hänga med och uppdatera sin kunskap – vilket innebär ett kontinuerligt lärande. Till skillnad från arbetsmiljöinspektören ställer arbetsmiljöingenjören inga krav på bättring och risken är därmed inte lika hög att man hamnar i konflikter. En riskbedömning görs, presenteras och sedan är du klar. Ansvaret läggs på någon annan.  Men för att ditt arbete ska få någon effekt krävs förstås ett gott samarbete med chefer, arbetsledare, skyddsombud och övrig personal på arbetsplatserna, liksom med företagshälsovården – vilket ger en god insikt i ett företag eller en organisation och användbara kontakter för den som vill gå vidare i karriären. Utbildning ges på de tekniska högskolorna, till exempel KTH som har ett ettårigt magisterprogram i Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling. Genomsnittlig lön: 35 700 kr i månaden.

Konsumentvägledare

Tänk att få vara den nya Sverker Olofsson (fd programledare för SVT:s Plus), och som Sverker hjälpa allmänheten att göra rätt val vid köp av en vara eller tjänst, att informera om vilka rättigheter den enskilda konsumenten har gentemot stora (och små) företag och att reda ut den skuldsattes trassliga ekonomi. Vilken kunskap känns egentligen mer angelägen i en marknadsekonomi? Konsumentvägledare är ofta anställda av kommuner, men som specialiserade på miljö- och energirådgivning finns också många jobb i byggföretag och fastighetsbolag. Kombinerar du din expertis inom konsumentvägledning med journalistik kan du bli Sverker Olofssons arvtagare på riktigt. I dag finns cirka 200 konsumentvägledare i landet. Genomsnittlig lön: 45 000 kr i månaden.

Flygtrafikledare

Piloter strejkar och flygbranschen flaggas ut, villkoren för kabinpersonal blir sämre och sämre på grund av global konkurrens och hårdslimmade lågprisflygbolag. Men de som sitter i flygtornet och håller koll på vilka plan som är på väg att landa eller starta har en helt annan arbetsmiljö. Men det är ett arbete med mycket ansvar och koncentrationen måste vara på topp. Lönen är också hög och arbetstiden är reglerad. Utbildning: Gymnasiekompetens plus utbildning vid Entry Point North vid Malmö flygplats, Sturup. Dock behövs inte så många, så du kan få vänta tills det blir en lucka. För närvarande söker Luftfartsverket inga nya flygledare. För att bli flygledare inom Försvaret måste du bli reservofficer, nästa antagning sker i september 2015. Genomsnittslönen per månad för en flygtrafikledare ligger på 65 000 kr. 

*Uppgifter om genomsnittslöner från allastudier.se. Uppslag inspirerat av Careercast.coms undersökningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden. 
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan, som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.