Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Spotify stöttar anställda som utsätts för våld

Om anställda på Spotify utsätts för våld i en nära relation får de nu snabbt både psykologiskt och annat stöd. I värsta fall kan företaget ordna med säkerhetsvakter och hjälpa den utsatte att flytta till ett annat land.
Anita Täpp Publicerad
Spotifys logga vid huvudkontoret och en bild på medverkande Linn Caldas.
Spotify stöttar anställda som utsätts för våld i nära relationer. Om den anställde behöver det kan den få säkerhetsvakt eller hjälp att flytta till annat land. berättar Linn Caldas på Spotify. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT och Spotify.

Kvinnan kom alltid hungrig och smutsig till kontoret och hade aldrig några pengar. Att umgås med kollegorna efter arbetstid var en omöjlighet eftersom hennes svärföräldrar då alltid väntade utanför kontoret, för att skjutsa henne hem.

Så såg livet länge ut för en kvinna vars man ständigt utsatte henne för både psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Vilket bland annat innebar att hon var förbjuden att äta frukost och duscha på morgnarna och han också kontrollerade hennes pengar.

”Hennes berättelse var viktig”

Det här berättade kvinnan nyligen om vid en digital föreläsning som alla Spotifys medarbetare i världen kunde ta del av. Det som ett inslag i företagets arbete för att öka medvetenheten om hur våld i nära relationer kan se ut, vilket nu är en del av en stor satsning kallad Heart & Soul.

– Den här kvinnan hade en annan arbetsgivare. Men hennes berättelse var ändå viktig för oss att ta del av, inte minst därför att den visar vad som hände när ingen grep in trots alla signaler om att något var fel. Och vi har alla ett ansvar för att lära oss se sådana här signaler och hur vi kan hjälpa när sådant här händer en kollega, säger Linn Caldas som är ansvarig för Heart & Soul.

Sedan 2018, då Heart & Soul lanserades, har Spotify fokuserat på att få till en kulturförändring på företaget genom att försöka minska det stigma som är kopplat till mental ohälsa. Ett stigma som kan göra att anställda inte vågar berätta om att de mår dåligt och söka hjälp.

”Tyvärr ett vanligt problem”

Nyligen utökades satsningen med ett åtgärdsprogram mot våld i nära relationer.

– Det är ju tyvärr ett väldigt vanligt problem, där vi vet att en av tre kvinnor och att en av sex män kommer att uppleva någon form av fysiskt eller psykiskt våld någon gång i livet. Och det är också något som har eskalerat under pandemin. Därför bestämde vi oss för att också satsa på det, säger Linn Caldas.

Hon påpekar att det fortfarande finns många missuppfattningar både när det gäller mentala ohälsa och våld i nära relationer, eller domestic abuse som hon helst säger,

– Många tror exempelvis att den som lider av psykisk sjukdom inte kan vara högpresterande på jobbet, trots att det är helt fel. Och för många handlar domestic abuse främst om mäns fysiska våld mot kvinnor. Men det handlar faktiskt både om fysisk, psykisk, ekonomisk, emotionell och sexuellt våld och är något som även kvinnor kan utsätta män för.

Tre alternativ till den utsatta

Eftersom det ofta också finns mycket stigma, och skam, kopplat till våld i nära relationer har Spotify valt att erbjuda tre alternativ för den som utsätts för våld i en nära relation.

Ett alternativ, som även kan nyttjas av en medarbetares partner, är att man kan ringa eller mejla till en stödlinje där en socialarbetare svarar inom 24 timmar.

– Till en början kan socialarbetaren stötta emotionellt och kanske sätta ord på vad man egentligen upplever. För att senare exempelvis ordna så man får prata med en psykolog eller snabbt får ett tillfälligt boende. Och den här hjälpen är helt konfidentiell och inget som Spotify tar del av.

Ett annat alternativ, som också är konfidentiellt, är ett slags uppslagsverk där företaget har listat kontaktuppgifter till organisationer runt om i världen som arbetar med våld i nära relationer, som medarbetarna själva kan kontakta.

Sedan finns alltså ett tredje alternativ men då krävs också att man vågar berätta om sin situation för sin chef eller en HR-person.

– Det är faktiskt det statistiskt mest vanliga att man gör det, eftersom man ändå känner sig mest trygg på jobbet. Men då brukar tyvärr arbetsgivarna inte ha det stöd som behövs på plats. Vilket vi alltså har nu, säger Linn Caldas.

”Kan ordna med säkerhetsvakter”

I det ingår bland annat att den som exempelvis behöver träffa olika socialarbetare eller delta i en rättegång får betald ledighet. I det fall en medarbetare är utsatt för ekonomiskt våld och inte har tillgång till sina pengar hjälper Spotify till med att byta bankkonto så att lönen kan sättas in där.

Om du bestämmer sig för att lämna en relation, där man har sett att det är störst risk för att man blir utsatt för något, så kan vi förutom att ordna med psykologhjälp och den biten också se till att du snabbt får en tillfällig bostad för dig och kanske också dina barn, säger Linn Caldas.

​​​​Och om ens expartner förföljer en så kan vi ordna så man får säkerhetsvakter och kan jobba på en annan plats så att man känner sig trygg. Då kan vi också hjälpa till med en flytt till ett av våra kontor i ett annat land.

Oklart vad det kommer kosta

Eftersom man ännu inte vet hur många anställda som kommer att nyttja det stöd som nu erbjuds kommer man först om några år, när en utvärdering har gjorts, veta hur mycket Heart & Soul kommer att kosta Spotify, förklarar Linn Caldas.

Hon påpekar att företaget heller aldrig har kalkylerat med att tjäna något på den här satsningen, genom att en minskad mental ohälsa skulle kunna leda till en högre produktivitet.

– Det har det aldrig varit tal om. Det här handlar bara om att vi som företag vill ta ett större ansvar på det här området och att vi därför gör allt vi kan för att skapa en trygg och öppen kultur, där det är lika okej att må bra som att inte göra det. Så att alla ska kunna komma till jobbet och känna tillhörighet, säger Linn Caldas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.

Hälsa

En bräda för alla

Ungdomarna har blivit vuxna, men brädan har plockats fram igen. Skejtandet har fått ett uppsving och samlar nya och gamla generationer i glädjen att åka.
Lina Björk Publicerad 30 juni 2026, kl 06:01
Uddevalla Skateboardförening har funnits sedan maj 2020. David Lindeskär är en av grundarna. Foto: Calle Wärnelöv

De syntes på trottoarer och garageuppfarter, parkeringar och vid bensinstationer. Ungarna med brädan under armen och vinden i håret. Nu har skejtarna växt upp, blivit föräldrar – och uppfostrar en helt ny generation åkare.

En av dem som varit med och startat en skejtpark i Uddevalla är försäljningschefen David Lindeskär. Efter ett uppehåll på 20 år åkte brädan fram ur förrådet igen.

– Jag gick till en aktivitetspark och testade lite för fyra år sedan. En grabb i tioårsåldern kom fram och sa att jag var duktig. Det tyckte jag var fint att han berömde en vuxen, säger han.

Sedan dess har en förening växt fram i staden och en ny hall byggts. Här samlas unga och gamla, killar och tjejer, nybörjare och veteraner.

– Det finns faktiskt inte så många ställen i samhället där man möts och har kul över generationsgränserna. Och vill man åka utomhus finns inga träningstider, medlemsavgifter eller krav, man tar bara brädan och drar, säger David Lindeskär.

Vd:n Rasmus Lehnér från Göteborg ser alltid ramper och möjliga hopp i stadsmiljön. Hans öga har tränats sedan barnsben när det inte fanns så mycket annat än guppig asfalt att öva bräda på. Men det har han å andra sidan nytta av i sitt jobb inom innovation och design.

– Mitt jobb handlar mycket om att tänka nytt – och nya idéer föds aldrig ur ett vakuum. När jag åker bräda måste jag vara i ögonblicket, ta in det runtomkring mig och våga testa saker. Det kan jag sedan använda både i mitt jobb och mitt chefskap, säger han.

Även om det är bra träning är båda lite avigt inställda till att se skejtandet som en prestationssport. I stället ska det handla om glädje och lek. Men så har också skejtkulturen en lång historia av att vara motvalls till etablissemanget.

– Det är det intressanta, att skejtboardkulturen kan vara så motsägelsefull: det får vara en konstform, en bedömningssport, mode och en nagel i ögat på samhället på samma gång, säger Rasmus Lehnér.

För den som är intresserad av att börja trots brist på erfarenhet finns det goda möjligheter, anser David Lindeskär. Det enda som behövs är en bräda, hjälm och möjligtvis lite andra skydd.

– Det är mycket adrenalin, balans, fart, koordination och bålstyrka. En annan ingrediens är att man ramlar ibland, men det kan vara bra att ramla lite som vuxen och känna att man klarar av det, säger han. ●

Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.