Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

”Man vill ju inte visa sig svag”

Även med ett drömjobb kan man drabbas av psykisk ohälsa. På Spotify jobbar man sedan flera år aktivt för att stötta medarbetare som inte mår bra. Det har förändrat Nabil Hassounehs liv.
Anita Täpp Publicerad
Nabil Hassouneh, anställd på Spotify.
Nabil Hassouneh dolde sina psykiska problem i tjugo år. När Spotify startade sin satsning mot psykisk ohälsa, Heart & Soul, tog han hjälp och mår i dag mycket bättre. Foto: Magnus Liam Karlsson

I tjugo år dolde Nabil Hassouneh sina psykiska problem för chefer och kollegor. När ångesten var för stark, eller han var för deprimerad, hände det att han sjukskrev sig för påhittade fysiska åkommor i stället. Eller tog semester, för att slippa ljuga.

– Jag var nog ganska typisk för många med mental ohälsa. Man vill ju ändå lyckas på jobbet och då vill man inte visa sig svag genom att berätta att man mår psykiskt dåligt, säger han.

I dag tror han att problemen till stor del berodde på att han aldrig bearbetade den chock och den sorg som den tidiga förlusten av hans mamma medförde.

– I stället försökte jag hela tiden bara ignorera de känslor jag hade.

Spotify ville få bort stigmat

Men så hände ändå något som gjorde att Nabil Hassouneh slutligen vågade ta itu med sitt mående.

2018, när han hade jobbat på Spotifys huvudkontoret i Stockholm i några år, drog ledningen nämligen igång en stor satsning för att få till en kulturförändring inom hela organisationen, med målet att få bort det stigma som är kopplat till mental ohälsa.

– Stigmat gör ju att många inte känner sig trygga med att berätta om sina psykiska problem på jobbet. Därför har vi inte heller lärt oss hur vi ska prata om det, säger Linn Caldas, ansvarig för satsningen som fått namnet Heart & Soul.

– Och eftersom statistiken visar att mental ohälsa är den största hälsofaran i samhället, och vi naturligtvis också har den problematiken hos oss, så bestämde vi oss för att ta ett stort ansvar på det området. Och då ett större ansvar än vad arbetsgivare har enligt lagen.

Företaget stöttar därför medarbetare som mår dåligt, men är också proaktiva.

– För vi har alla utmaningar i livet som kan få oss att må sämre. Och då ska det vara okej att berätta om det på jobbet.

"Du får veta att det är okej"

För att få till den önskade kulturförändringen och minska stigmat har företaget satsat mycket på att sprida kunskap om vad psykisk hälsa och ohälsa är i hela organisationen. Bland annat genom att ordna med en stor mängd föreläsningar där experter berättar om vad ångest och depression är och hur självmord kan förebyggas.

Även medarbetare med egen erfarenhet av mental ohälsa har haft föreläsningar där de har öppnat upp och berättat sin historia.

Alla anställda har också fått verktyg och stöd för att kunna ta hand om sig själva i förebyggande syfte. De erbjuds även lättillgänglig, konfidentiell och professionell hjälp, av läkare och psykologer, utan att det behöver stämmas av med någon chef.

– Vi lyfter in Hearth & Soul i allt vi gör nu. Därför pratar vi exempelvis alltid om vilka värderingar som är okej när vi utbildar våra chefer. Och som nyanställd är det också det första du möts av, att du får veta att här är det okej att berätta om du mår dåligt och att det finns stöd, säger Linn Caldas.

– Sedan har det också betytt mycket att våra seniora ledare, däribland vår grundare Daniel Ek, har gått ut och berättat om vilka utmaningar de själva har gått igenom och hur de har hanterat det. På det viset finns också förebilder som driver frågan.

Program mot psykiskt och fysiskt våld

I våras drog man även igång ett program mot psykiskt och fysiskt våld i nära relationer. Det innebär att alla anställda vid Spotifys kontor i världen, liksom deras familjemedlemmar, dygnet runt - via telefon eller mejl – direkt kan komma i kontakt med en lokal psykolog för att få stöd.

– Vi vet att en av tre kvinnor och en av sex män kommer att uppleva någon form av fysiskt och psykiskt våld någon gång i livet. Och våld i nära relationer har eskalerat under pandemin. Därför satsar vi nu också på det. Då ingår även verktyg för både chefer och medarbetare så att man vet hur man för ett samtal när något sådant händer, säger Linn Caldas.

Enligt henne har de medarbetarundersökningar som gjorts visat att Heart & Soul betytt mycket för många anställda.

– Vi har också sett att det har skett en stor ökning av dem som söker hjälp sedan starten, då ytterst få gjorde det, säger hon.

En viktig nyckel till framgången, framhåller Linn Caldas, är också de 64 ”ambassadörer” för Heart & Soul som finns på Spotifys alla affärsområden runt om i världen. Dessa har fått utbildning för att kunna ge första hjälpen till medarbetare med psykiska problem genom att ha samtal med och hänvisa dem till professionell hjälp.

– För att få till den här kulturförändringen är det väldigt viktigt och bra att kunna driva den med hjälp av ambassadörerna. Också därför att det finns väldigt olika syn på mental ohälsa och på våld i nära relationer runt om i världen och då vet ambassadörerna bäst hur man får till kulturförändringen i det land där de själva arbetar, säger hon.

"Listan gav mig modet"

Efter att Nabil Hassouneh vågade ta itu med sitt eget mående är han nu ambassadör på Spotifys huvudkontor i Stockholm.

Det började med att han 2018 beslöt att gå på ett av Heart & Souls föredrag, där en läkare berättade om depressioner. När läkaren avslutade föredraget genom att visa en lista på vad som är typiskt för en deprimerad person – som att man tappar intresset för sina hobbys och hittar på ursäkter för att slippa träffa sina vänner – fick Nabil Hassouneh en slags aha-upplevelse.

– Att jag kände igen mig själv i alla punkterna på listan gav mig modet att inse att jag behövde hjälp. Därför vågade jag också ta hjälp av en terapeut som jag fortfarande pratar med. Och det har fått mig må så mycket bättre, säger han.

Att han känner att han öppet och ärligt kan berätta hur han mår för sin chef har också betytt mycket.

– Innan Heart & Soul var det också svårt att prata om mental ohälsa på Spotify.  Men nu, när cheferna också fått många verktyg för att hjälpa den som mår dåligt, så känns det verkligen mer öppet och tryggt på jobbet, säger Nabil Hassoneh.

"Jag kan vara en förebild"

Ett år efter att han börjat ta hjälp av terapeuten mådde han så pass bra att han också kände att han ville ge något tillbaka, som han säger, genom att bli ambassadör. Och under de tre år som gått sedan dess har han lotsat flera medarbetare till professionell hjälp.

Dessutom har han försökt hjälpa kollegor med mental ohälsa genom att berätta om sina egna problem och hur han själv har fått hjälp både i en intern blogg och en podcast.

– Jag tror jag är ganska representativ när det gäller män med mental ohälsa som saknar förebilder och fortfarande inte tycker det är okej att gå och prata om och söka hjälp för sina psykiska problem. Därför hoppas jag genom att berätta om min egen resa visa att de inte är ensamma och att det finns hjälp att få. Så att jag kan vara en slags förebild, säger Nabil Hassoneh och tillägger:

– Att kunna hjälpa andra är den bästa känslan i världen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.