Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

”Man vill ju inte visa sig svag”

Även med ett drömjobb kan man drabbas av psykisk ohälsa. På Spotify jobbar man sedan flera år aktivt för att stötta medarbetare som inte mår bra. Det har förändrat Nabil Hassounehs liv.
Anita Täpp Publicerad
Nabil Hassouneh, anställd på Spotify.
Nabil Hassouneh dolde sina psykiska problem i tjugo år. När Spotify startade sin satsning mot psykisk ohälsa, Heart & Soul, tog han hjälp och mår i dag mycket bättre. Foto: Magnus Liam Karlsson

I tjugo år dolde Nabil Hassouneh sina psykiska problem för chefer och kollegor. När ångesten var för stark, eller han var för deprimerad, hände det att han sjukskrev sig för påhittade fysiska åkommor i stället. Eller tog semester, för att slippa ljuga.

– Jag var nog ganska typisk för många med mental ohälsa. Man vill ju ändå lyckas på jobbet och då vill man inte visa sig svag genom att berätta att man mår psykiskt dåligt, säger han.

I dag tror han att problemen till stor del berodde på att han aldrig bearbetade den chock och den sorg som den tidiga förlusten av hans mamma medförde.

– I stället försökte jag hela tiden bara ignorera de känslor jag hade.

Spotify ville få bort stigmat

Men så hände ändå något som gjorde att Nabil Hassouneh slutligen vågade ta itu med sitt mående.

2018, när han hade jobbat på Spotifys huvudkontoret i Stockholm i några år, drog ledningen nämligen igång en stor satsning för att få till en kulturförändring inom hela organisationen, med målet att få bort det stigma som är kopplat till mental ohälsa.

– Stigmat gör ju att många inte känner sig trygga med att berätta om sina psykiska problem på jobbet. Därför har vi inte heller lärt oss hur vi ska prata om det, säger Linn Caldas, ansvarig för satsningen som fått namnet Heart & Soul.

– Och eftersom statistiken visar att mental ohälsa är den största hälsofaran i samhället, och vi naturligtvis också har den problematiken hos oss, så bestämde vi oss för att ta ett stort ansvar på det området. Och då ett större ansvar än vad arbetsgivare har enligt lagen.

Företaget stöttar därför medarbetare som mår dåligt, men är också proaktiva.

– För vi har alla utmaningar i livet som kan få oss att må sämre. Och då ska det vara okej att berätta om det på jobbet.

"Du får veta att det är okej"

För att få till den önskade kulturförändringen och minska stigmat har företaget satsat mycket på att sprida kunskap om vad psykisk hälsa och ohälsa är i hela organisationen. Bland annat genom att ordna med en stor mängd föreläsningar där experter berättar om vad ångest och depression är och hur självmord kan förebyggas.

Även medarbetare med egen erfarenhet av mental ohälsa har haft föreläsningar där de har öppnat upp och berättat sin historia.

Alla anställda har också fått verktyg och stöd för att kunna ta hand om sig själva i förebyggande syfte. De erbjuds även lättillgänglig, konfidentiell och professionell hjälp, av läkare och psykologer, utan att det behöver stämmas av med någon chef.

– Vi lyfter in Hearth & Soul i allt vi gör nu. Därför pratar vi exempelvis alltid om vilka värderingar som är okej när vi utbildar våra chefer. Och som nyanställd är det också det första du möts av, att du får veta att här är det okej att berätta om du mår dåligt och att det finns stöd, säger Linn Caldas.

– Sedan har det också betytt mycket att våra seniora ledare, däribland vår grundare Daniel Ek, har gått ut och berättat om vilka utmaningar de själva har gått igenom och hur de har hanterat det. På det viset finns också förebilder som driver frågan.

Program mot psykiskt och fysiskt våld

I våras drog man även igång ett program mot psykiskt och fysiskt våld i nära relationer. Det innebär att alla anställda vid Spotifys kontor i världen, liksom deras familjemedlemmar, dygnet runt - via telefon eller mejl – direkt kan komma i kontakt med en lokal psykolog för att få stöd.

– Vi vet att en av tre kvinnor och en av sex män kommer att uppleva någon form av fysiskt och psykiskt våld någon gång i livet. Och våld i nära relationer har eskalerat under pandemin. Därför satsar vi nu också på det. Då ingår även verktyg för både chefer och medarbetare så att man vet hur man för ett samtal när något sådant händer, säger Linn Caldas.

Enligt henne har de medarbetarundersökningar som gjorts visat att Heart & Soul betytt mycket för många anställda.

– Vi har också sett att det har skett en stor ökning av dem som söker hjälp sedan starten, då ytterst få gjorde det, säger hon.

En viktig nyckel till framgången, framhåller Linn Caldas, är också de 64 ”ambassadörer” för Heart & Soul som finns på Spotifys alla affärsområden runt om i världen. Dessa har fått utbildning för att kunna ge första hjälpen till medarbetare med psykiska problem genom att ha samtal med och hänvisa dem till professionell hjälp.

– För att få till den här kulturförändringen är det väldigt viktigt och bra att kunna driva den med hjälp av ambassadörerna. Också därför att det finns väldigt olika syn på mental ohälsa och på våld i nära relationer runt om i världen och då vet ambassadörerna bäst hur man får till kulturförändringen i det land där de själva arbetar, säger hon.

"Listan gav mig modet"

Efter att Nabil Hassouneh vågade ta itu med sitt eget mående är han nu ambassadör på Spotifys huvudkontor i Stockholm.

Det började med att han 2018 beslöt att gå på ett av Heart & Souls föredrag, där en läkare berättade om depressioner. När läkaren avslutade föredraget genom att visa en lista på vad som är typiskt för en deprimerad person – som att man tappar intresset för sina hobbys och hittar på ursäkter för att slippa träffa sina vänner – fick Nabil Hassouneh en slags aha-upplevelse.

– Att jag kände igen mig själv i alla punkterna på listan gav mig modet att inse att jag behövde hjälp. Därför vågade jag också ta hjälp av en terapeut som jag fortfarande pratar med. Och det har fått mig må så mycket bättre, säger han.

Att han känner att han öppet och ärligt kan berätta hur han mår för sin chef har också betytt mycket.

– Innan Heart & Soul var det också svårt att prata om mental ohälsa på Spotify.  Men nu, när cheferna också fått många verktyg för att hjälpa den som mår dåligt, så känns det verkligen mer öppet och tryggt på jobbet, säger Nabil Hassoneh.

"Jag kan vara en förebild"

Ett år efter att han börjat ta hjälp av terapeuten mådde han så pass bra att han också kände att han ville ge något tillbaka, som han säger, genom att bli ambassadör. Och under de tre år som gått sedan dess har han lotsat flera medarbetare till professionell hjälp.

Dessutom har han försökt hjälpa kollegor med mental ohälsa genom att berätta om sina egna problem och hur han själv har fått hjälp både i en intern blogg och en podcast.

– Jag tror jag är ganska representativ när det gäller män med mental ohälsa som saknar förebilder och fortfarande inte tycker det är okej att gå och prata om och söka hjälp för sina psykiska problem. Därför hoppas jag genom att berätta om min egen resa visa att de inte är ensamma och att det finns hjälp att få. Så att jag kan vara en slags förebild, säger Nabil Hassoneh och tillägger:

– Att kunna hjälpa andra är den bästa känslan i världen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.