Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

”Man vill ju inte visa sig svag”

Även med ett drömjobb kan man drabbas av psykisk ohälsa. På Spotify jobbar man sedan flera år aktivt för att stötta medarbetare som inte mår bra. Det har förändrat Nabil Hassounehs liv.
Anita Täpp Publicerad
Nabil Hassouneh, anställd på Spotify.
Nabil Hassouneh dolde sina psykiska problem i tjugo år. När Spotify startade sin satsning mot psykisk ohälsa, Heart & Soul, tog han hjälp och mår i dag mycket bättre. Foto: Magnus Liam Karlsson

I tjugo år dolde Nabil Hassouneh sina psykiska problem för chefer och kollegor. När ångesten var för stark, eller han var för deprimerad, hände det att han sjukskrev sig för påhittade fysiska åkommor i stället. Eller tog semester, för att slippa ljuga.

– Jag var nog ganska typisk för många med mental ohälsa. Man vill ju ändå lyckas på jobbet och då vill man inte visa sig svag genom att berätta att man mår psykiskt dåligt, säger han.

I dag tror han att problemen till stor del berodde på att han aldrig bearbetade den chock och den sorg som den tidiga förlusten av hans mamma medförde.

– I stället försökte jag hela tiden bara ignorera de känslor jag hade.

Spotify ville få bort stigmat

Men så hände ändå något som gjorde att Nabil Hassouneh slutligen vågade ta itu med sitt mående.

2018, när han hade jobbat på Spotifys huvudkontoret i Stockholm i några år, drog ledningen nämligen igång en stor satsning för att få till en kulturförändring inom hela organisationen, med målet att få bort det stigma som är kopplat till mental ohälsa.

– Stigmat gör ju att många inte känner sig trygga med att berätta om sina psykiska problem på jobbet. Därför har vi inte heller lärt oss hur vi ska prata om det, säger Linn Caldas, ansvarig för satsningen som fått namnet Heart & Soul.

– Och eftersom statistiken visar att mental ohälsa är den största hälsofaran i samhället, och vi naturligtvis också har den problematiken hos oss, så bestämde vi oss för att ta ett stort ansvar på det området. Och då ett större ansvar än vad arbetsgivare har enligt lagen.

Företaget stöttar därför medarbetare som mår dåligt, men är också proaktiva.

– För vi har alla utmaningar i livet som kan få oss att må sämre. Och då ska det vara okej att berätta om det på jobbet.

"Du får veta att det är okej"

För att få till den önskade kulturförändringen och minska stigmat har företaget satsat mycket på att sprida kunskap om vad psykisk hälsa och ohälsa är i hela organisationen. Bland annat genom att ordna med en stor mängd föreläsningar där experter berättar om vad ångest och depression är och hur självmord kan förebyggas.

Även medarbetare med egen erfarenhet av mental ohälsa har haft föreläsningar där de har öppnat upp och berättat sin historia.

Alla anställda har också fått verktyg och stöd för att kunna ta hand om sig själva i förebyggande syfte. De erbjuds även lättillgänglig, konfidentiell och professionell hjälp, av läkare och psykologer, utan att det behöver stämmas av med någon chef.

– Vi lyfter in Hearth & Soul i allt vi gör nu. Därför pratar vi exempelvis alltid om vilka värderingar som är okej när vi utbildar våra chefer. Och som nyanställd är det också det första du möts av, att du får veta att här är det okej att berätta om du mår dåligt och att det finns stöd, säger Linn Caldas.

– Sedan har det också betytt mycket att våra seniora ledare, däribland vår grundare Daniel Ek, har gått ut och berättat om vilka utmaningar de själva har gått igenom och hur de har hanterat det. På det viset finns också förebilder som driver frågan.

Program mot psykiskt och fysiskt våld

I våras drog man även igång ett program mot psykiskt och fysiskt våld i nära relationer. Det innebär att alla anställda vid Spotifys kontor i världen, liksom deras familjemedlemmar, dygnet runt - via telefon eller mejl – direkt kan komma i kontakt med en lokal psykolog för att få stöd.

– Vi vet att en av tre kvinnor och en av sex män kommer att uppleva någon form av fysiskt och psykiskt våld någon gång i livet. Och våld i nära relationer har eskalerat under pandemin. Därför satsar vi nu också på det. Då ingår även verktyg för både chefer och medarbetare så att man vet hur man för ett samtal när något sådant händer, säger Linn Caldas.

Enligt henne har de medarbetarundersökningar som gjorts visat att Heart & Soul betytt mycket för många anställda.

– Vi har också sett att det har skett en stor ökning av dem som söker hjälp sedan starten, då ytterst få gjorde det, säger hon.

En viktig nyckel till framgången, framhåller Linn Caldas, är också de 64 ”ambassadörer” för Heart & Soul som finns på Spotifys alla affärsområden runt om i världen. Dessa har fått utbildning för att kunna ge första hjälpen till medarbetare med psykiska problem genom att ha samtal med och hänvisa dem till professionell hjälp.

– För att få till den här kulturförändringen är det väldigt viktigt och bra att kunna driva den med hjälp av ambassadörerna. Också därför att det finns väldigt olika syn på mental ohälsa och på våld i nära relationer runt om i världen och då vet ambassadörerna bäst hur man får till kulturförändringen i det land där de själva arbetar, säger hon.

"Listan gav mig modet"

Efter att Nabil Hassouneh vågade ta itu med sitt eget mående är han nu ambassadör på Spotifys huvudkontor i Stockholm.

Det började med att han 2018 beslöt att gå på ett av Heart & Souls föredrag, där en läkare berättade om depressioner. När läkaren avslutade föredraget genom att visa en lista på vad som är typiskt för en deprimerad person – som att man tappar intresset för sina hobbys och hittar på ursäkter för att slippa träffa sina vänner – fick Nabil Hassouneh en slags aha-upplevelse.

– Att jag kände igen mig själv i alla punkterna på listan gav mig modet att inse att jag behövde hjälp. Därför vågade jag också ta hjälp av en terapeut som jag fortfarande pratar med. Och det har fått mig må så mycket bättre, säger han.

Att han känner att han öppet och ärligt kan berätta hur han mår för sin chef har också betytt mycket.

– Innan Heart & Soul var det också svårt att prata om mental ohälsa på Spotify.  Men nu, när cheferna också fått många verktyg för att hjälpa den som mår dåligt, så känns det verkligen mer öppet och tryggt på jobbet, säger Nabil Hassoneh.

"Jag kan vara en förebild"

Ett år efter att han börjat ta hjälp av terapeuten mådde han så pass bra att han också kände att han ville ge något tillbaka, som han säger, genom att bli ambassadör. Och under de tre år som gått sedan dess har han lotsat flera medarbetare till professionell hjälp.

Dessutom har han försökt hjälpa kollegor med mental ohälsa genom att berätta om sina egna problem och hur han själv har fått hjälp både i en intern blogg och en podcast.

– Jag tror jag är ganska representativ när det gäller män med mental ohälsa som saknar förebilder och fortfarande inte tycker det är okej att gå och prata om och söka hjälp för sina psykiska problem. Därför hoppas jag genom att berätta om min egen resa visa att de inte är ensamma och att det finns hjälp att få. Så att jag kan vara en slags förebild, säger Nabil Hassoneh och tillägger:

– Att kunna hjälpa andra är den bästa känslan i världen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden

Hälsa

Så kan du använda friskvårdsbidraget

Tillhör du också dem som drabbas av friskvårdspanik i november? Här kommer några tips och råd som vägledning inför ditt svåra val.
Johanna Rovira Publicerad 18 november 2024, kl 06:01
Friskvårdsbidrag. Bild tagen uppifrån på träningsskor, en hantel och ett hopprep.
Så använder du friskvårdsbidraget. Här är tipsen för att använda ditt friskvårdsbidrag innan året är slut. Foto: Colourbox

Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.  

Annat än idrott

Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.  

Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra. 

Chefen bestämmer

Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga. 

Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar.  En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida. 

Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än  5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse. 

Skatteverket avgör

Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd. 

Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt. 

Exempel på aktiviteter som är godkända för friskvård - och inte.
Det här kan du använda friskvårdsbidraget till - och det här räknas inte som friskvård. Undvik panik och hitta rätt aktivitet för dig. Illustration: Åsa Frisk.