Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

DO vill att fler anmäler diskriminering

Arbetsgivarna gör inte tillräckligt för att motverka diskriminering. Det anser DO Lars Arrhenius som vill ta fler till domstol.
David Österberg Publicerad
Lars Arrhenius, Diskrimineringsombudsman
Majoriteten av anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen läggs ner. Ändå tycker Lars Arrhenius att alla som utsatts ska anmäla. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Varje år anmäls hundratals fall av åldersdiskriminering till Diskrimineringsombudsmannen, DO. År 2023 handlade 215 av dem om diskriminering i arbetslivet. Men den absoluta majoriteten av anmälningar leder aldrig till någon åtgärd från myndigheten. Sedan ålder infördes som diskrimineringsgrund 2009 har DO gått vidare med ett tiotal ärenden.

 En anledning är att bevisläget är svårt, enligt DO Lars Arrhenius.

– Bristande bevis är ett problem. Som arbetssökande kan man ha en känsla av att ha blivit bortvald på grund av ålder, men vi behöver något mer att gå på. Mitt råd är att begära ut uppgifter för att se vilka meriter den som fick jobbet hade.

Men finns inte risken att arbetsgivaren hävdar att annat än formella meriter vägt tungt, som att personen som fick jobbet var mer socialt kompetent eller liknande?

– Jo, men det är ändå lättare för oss att gå vidare med ett ärende om vi har något mer att gå på. Jag uppmanar alla som upplevt diskriminering att anmäla i högre grad. Sedan jag började som DO 2020 har vi en inriktning på att driva fall. Vi framställer krav, vi går till domstol. Jag tror att det är viktigt eftersom det tydliggör att det finns en lagstiftning och synliggör att diskriminering förekommer. Det visar också att det får konsekvenser att inte följa lagen.

Lars Arrhenius anser att arbetsgivarna inte gör tillräckligt för att motverka diskriminering. Det gäller särskilt den delen av lagen som innehåller krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.

– Vi har bestämmelser om aktiva åtgärder, arbetsgivarna ska enligt lagen jobba förebyggande och främjande. Det kan handla om hur man jobbar med löner, befordran, kompetensutveckling. Det är ett arbete som arbetsgivarna måste göra.

Gör de inte det i tillräckligt stor omfattning?

– Nej, den slutsatsen måste man ju dra när så många upplever att de har utsatts för åldersdiskriminering.

Ni har tillsyn över att arbetsgivarna arbetar med aktiva åtgärder. Borde ni arbeta hårdare med tillsynen?

– Lagen finns ju där och det är inte frivilligt att följa den. Men kärnan i vår verksamhet är att utreda anmälningar och det tror jag har en förebyggande effekt. Vi arbetar även med tillsyn, men är en ganska liten myndighet med begränsade resurser.

Eva-Maria Svensson är professor emerita i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet. I en rapport till Delegationen för senior arbetskraft undersökte hon vilka rättsliga verktyg som finns för att hantera fördomar mot äldre.

En av slutsatserna i rapporten är att diskrimineringslagar inte är det bästa sättet att tackla ålderism.

– Ålderism är så väldigt mycket mer än det som specifikt är åldersdiskriminering enligt diskrimineringslagen. En vanlig missuppfattning är att allt som är dålig behandling är diskriminering, men så är det inte. Lagen är väldigt specifikt formulerad och innehåller också flera undantag från det som skulle kunna vara diskriminering, säger Eva-Maria Svensson.

Är lagstiftningen för snäv?

– Lagen innehåller dels diskrimineringsförbud, dels krav på aktiva åtgärder. Det är genom de aktiva åtgärderna man borde arbeta mot ålderism.

Lars Arrhenius håller med om att diskrimineringslagen i sig inte kommer att få bukt med Sveriges ålderism och säger att ”alla måste hjälpas åt”. Men han håller fast vid att DO ska driva ärenden i domstol.

Är det meningsfullt att anmäla när chansen att ens ärende hamnar i domstol är så liten?

– Ja. Vi går igenom och bedömer varje anmälan. Finns det möjlighet för oss att gå vidare gör vi det och utreder fler anmälningar än någonsin. Vi kan också använda oss av den kunskap vi får när vi går igenom anmälningarna för att visa den diskriminering som finns.

Tillåtet att särbehandla någon på grund av ålder

  • Ålder är en av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Lagen innehåller dels förbud mot att diskriminera, dels krav på verksamheter att arbeta aktivt mot diskriminering.
  • Förbudet mot åldersdiskriminering i arbetslivet är inte absolut. Det är tillåtet att särbehandla någon på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte.
  • Ålderism är ett samlingsord för fördomar, diskriminering och strukturer mot personer på grund av ålder. Att exempelvis förutsätta att någon är på ett visst sätt för att hen har en viss ålder kan vara ålderism, men behöver inte vara åldersdiskriminering.

3 arbetsgivare som fällts för åldersdiskriminering…

  • SAS, 2011.

    Våren 2010 sa flygbolaget SAS upp 49 kabinanställda på grund av arbetsbrist. Samtliga hade fyllt eller skulle snart fylla 60. Anledningen till att företaget valde personer ur den gruppen var att de hade rätt till tjänstepension och därmed hade sin försörjning tryggad.

    DO stämde företaget för åldersdiskriminering i Arbetsdomstolen, AD, och förde talan för 25 personer. AD beslutade att SAS skulle betala 125 000 kronor var till de uppsagda i diskrimineringsersättning och skadestånd.

  • Konsultföretag, 2014.

    Ett konsultföretag skulle anställa och vände sig till en rekryteringsfirma. En kvinna i 50-årsåldern sökte, men fick via rekryteringsfirman veta att företaget ville ha personer i början av karriären i åldern 25 till 30 år. 

    DO företrädde kvinnan och konsultföretaget medgav diskriminering. I förlikningen fick kvinnan 60 000 kronor i ersättning.

  • Transportföretag, 2024.

    En 34-årig man såg en annons för ett företags traineeprogram. Han ringde företaget men fick då veta att han var för gammal för att gå programmet.

    DO företrädde mannen och företaget gick med på att betala 75 000 kronor till honom. Företaget försvarade sig med att personen som pratat med mannen inte hade rätt att företräda bolaget och att mannen inte hade skickat in en formell ansökan.

…och en som klarat sig undan

  • Försvarets flygförarutbildning, 2022.

    Två piloter, 34 och 36 år gamla, sökte till Försvarets flygförarutbildning. De klarade testerna men antogs inte med motiveringen att skolan prioriterade yngre sökande. Enligt Försvarsmakten är det viktigt att piloter efter genomförd utbildning kan utöva yrket under en rimligt lång anställningstid. 

    DO ansåg att Försvarsmakten inte bröt mot diskrimineringslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Klagade på rasism – blev av med jobbet

En förtroendevald unionenmedlem reagerade på främlingsfientlighet på sin arbetsplats och kallade en av sina chefer rent ut för rasist. Hans engagemang blev så obekvämt för arbetsgivaren att han köptes ut.
Johanna Rovira Publicerad 25 september 2025, kl 06:00
En Unionenmedlem slog larm om rasism på jobbet – och köptes ut. Läs Nicks berättelse om främlingsfientlighet, utanförskap och kampen för rättvisa.Man med låda kontorsprylar.
Rasism på arbetsplatsen: Unionenombud tvingades bort efter kritik. Foto: Colourbox

Nick, som han vill kallas i den här artikeln, vill inte gå ut med sitt riktiga namn i Kollega, delvis på grund av risken att det skulle kunna förvärra hans chanser att få ett nytt jobb.  Det är svårt nog ändå att få nytt arbete när man har utländskt namn och bakgrund, menar han. 

– Jag är svensk på pappret och har bott här i 20 år. Men jag kommer aldrig att betraktas som svensk. Jag har en bra utbildning och har jobbat på många ställen, men får trots det inte komma till intervju, jag blir bortsorterad av arbetsgivarna. 

Utländska namn ratas

Svensk forskning stärker Nicks påstående. Framförallt män med utländska namn blir betydligt oftare bortsållade av presumtiva arbetsgivare visar flera studier gjorda vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. 

Nicks senaste arbetsgivare, ett stort livsmedelsföretag, anställde dock gärna folk med icke-svensk bakgrund. Men nästan enbart som lagerarbetare. 

– 95 procent av alla plockare är födda utomlands. Men bara en enda gruppchef. Jag köper inte att det bland alla dessa anställda inte fanns en enda som skulle kunna vara lämplig chef. I stället anställdes 20-åriga svenskar som knappt hade gått ut gymnasiet som chefer. 

Nick själv var anställd som tjänsteman och han var dessutom vald som arbetsplatsombud för Unionen. Han reagerade på några av chefernas attityd gentemot lagerarbetarna och menade att de behandlades nedlåtande. Det fanns en vi och dom-mentalitet som var svår att smälta. 

Du måste krypa för cheferna

– Cheferna såg ner på plockarna. De kallades inte vid namn utan fick heta somaliern, turken, kurden och så vidare. Lagerchefen sade vid ett tillfälle: ”Dom kan ju inte ens bokstavera sina namn, man kan inte förvänta sig att de ska fylla i rapporter”. Jag kan inte tolka deras beteenden som annat än rasism. Har du inte svensk bakgrund har du inget att komma med. Du måste krypa för dem.

Nick anser att lagerchefen styrde verksamheten med ”rena maffiametoderna”. Han anställde gärna asylsökande till lagret och stack inte under stol med att dessa var mer fogliga eftersom de hade hotet om utvisning vilande över sig. Flera kvinnor utsattes dessutom för sexuella trakasserier, menar Nick. 

– Trots att lagerchefen var gift inledde han förhållanden med flera anställda. Det ska ju inte vara förbjudet att flirta på jobbet, men det finns en gräns och man ska inte utnyttja sin ställning. Kvinnor pressades till att säga upp sig. Jag försökte hjälpa dem men tyvärr vågar ingen av dem berätta om vad de varit med om. 

Nick hamnade ofta klinch med lagerchefen, även efter att hans mandat gått ut. Han skrädde inte orden utan anklagade lagerchefen öppet för att vara rasist. 

– Till slut spårade det ur. Jag var inte professionell för fem öre, men företaget visade klart och tydligt att man ville bli av med mig. 

Strax före sommaren, efter förhandlingar på central nivå, skrev Nick motvilligt under ett avtal om utköp och står nu utan jobb vid 44 års ålder. 

Besviken på arbetsgivaren

– Jag är så jävla förbannad och besviken på min arbetsgivare som håller lagerchefen om ryggen. Jag saknar inte arbetsmiljön där för fem öre, men jag saknar mina arbetsuppgifter och mina kollegor.

Han har svårt att förlika sig med att människor i Sverige behandlas nedlåtande på grund av sin etniska bakgrund. I Tyskland, där han också bott och jobbat, upplevde han inte alls samma främlingsfientlighet.

– Bär du företagets logga är du en kollega och jag skiter i vad du har för nationalitet.  Jag har upplevt rasism åt båda hållen under mitt arbetsliv – du kan vara främlingsfientlig fast du har invandrarbakgrund och jag har träffat landsmän som ser ner på svenskar också. 

– Men du får tycka hur du vill så länge du inte har en ledande roll. Av en chef förväntar jag mig mer, säger Nick. 

Diskriminering

Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden

Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
hop med brev i brevlåda
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
Diskriminering

Forskare: Svårare få jobb med utländskt namn

Det är helt klart svårare att få jobb om du har ett namn som skvallrar om utländsk härkomst - i synnerhet om du är man. Det visar flera studier gjorda av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
hop med brev i brevlåda
I en korrespondensstudie skickades 10 000 ansökningar till 3 300 jobbannonser från Platsbanken. Foto: Emil Langvad/TT

Det har gjorts flera så kallade korrenspondensstudier, det vill säga undersökningar där fejkade ansökningshandlingar skickas till arbetsgivare som söker arbetskraft, eftersom dessa studier är det bästa sättet att ta tempen på arbetsgivarnas vilja, eller ovilja, att anställa. 

Adrian Adermon
Adrian Adermon

2020 publicerade Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi, knuten till institutet för arbetslivsforskning, IFAU, tillsammans med kollegan Lena Hensvik, en studie för att kolla hur erfarenheter av gigarbete (tillfälliga påhugg via sociala plattformar) värderades av arbetsgivare. 

– Det fanns en förväntan att gigarbete skulle hjälpa nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden och vi ville kolla om det stämde, säger Adrian Andermon

10 000 falska jobbansökningar skickades in till 3 300 ganska okvalificerade jobb, både under svenskklingande mansnamn och med arabiska mansnamn. Av de påhittade kandidaterna uppgav vissa att de hade erfarenhet av gigjobb, andra att de haft traditionellt jobb och vissa hade varit arbetslösa. Ansökningarna var skrivna på korrekt svenska och de fiktiva kandidaterna uppgav att de gått i skola i Sverige. 

– Av de svenska namnen fick drygt 20 procent positivt svar, men på ansökningarna som skickats in med arabiskklingande namn var det bara hälften så många, 10 procent, som fick napp, säger Adrian Adermon.

–Det var ett nedslående resultat i dubbel bemärkelse, vi hittade inget stöd för att gigarbete skulle hjälpa folk att komma in på arbetsmarknaden och dessutom visade resultaten att det finns en kraftig etnisk diskriminering.

Flera studier bekräftar diskriminering

Flera av Adrian Adermons forskarkollegor har bekräftat tesen om etnisk diskriminering med liknande studier. En korrenspondensundersökning något år senare, som handlade om syriska flyktingar, visade till exempel att bara sex procent av kvinnorna och två procent av männen var intressanta för arbetsgivarna, trots arbetslivserfarenhet och SFI-undervisning. 

En annan studie med ansökningar, som kollade effekterna av bra svenska hos påhittade arbetskraftsinvandrare från Europa, visade att arbetsgivarnas benägenhet att anställda ökade stegvis ju bättre språket var i det personliga brevet, från åtta till 15 procent.  

–-Ytterligare en studie som jämförde svenska fiktiva namn med arabiska, tittade på vad som händer om man lägger till två års arbetslivserfarenhet på det fejkade cv:t för dem med arabiska namn. För kvinnor med arabiskklingande namn hjälpte det faktiskt, men för männens del hände inget alls. 

– Det skulle inte förvåna mig om det beror på att främlingsfientlighet är starkare när det gäller män, säger Adrian Adermon. 

Diskriminering

Chefer sorterar bort personer med utländska namn

Långtidsarbetslöshet. Ignorerade cv:n. Bortkastade utbildningar. Allt fler chefer bär på fördomar mot personer med utländsk bakgrund, enligt en ny rapport. Kollega har träffat fem personer som har upplevt diskriminering på arbetsmarknaden.
Noa Söderberg Publicerad 24 september 2025, kl 06:00
Etnisk diskriminering
Ahmed Abdirahman efterlyser en offentlig debatt om diskriminering. Han är chef för Järvaveckan, en mötesplats som vill bygga broar mellan människor. Foto: Erik Abel/ Shutterstock

Ahmed Abdirahman är vd för Stiftelsen Järvaveckan. Han har minglat med Barack Obama, varit värd för Sommar i P1 och tagit emot fler priser än de flesta kan drömma om. Men när han söker jobb har han en stor klump i magen.

– Jag har ändå ett bra nätverk, erfarenheter och kunskap. Det är svårt att förklara känslan, berättar han i ett stilrent kontorsrum i Stockholmsförorten Rinkeby.

Hans organisation mäter regelbundet hur chefer och HR-personal ser på personer med utländsk bakgrund. Årets rapport, som är gjord tillsammans med det multinationella revisionsbolaget PWC, visar att fördomarna växer. Trots många år av mångfaldssatsningar och en bred samhällsdebatt om integration.

Allt fler av dem som sysslar med rekrytering svarar att de ser negativt på jobbsökare som har bakgrund i Afrika och Mellanöstern, muslimsk tro eller förortsdialekt. Hälften svarar att de ser en motsättning mellan mångfald i rekryteringen och kompetensbaserad rekrytering.

Järvaveckans rapport bekräftar det som forskningen länge har visat: svensk arbetsmarknad präglas av etnisk diskriminering.

– Sverige har en självbild av att vara bland de bästa, godaste. Jag upplever att det inte stämmer, säger Ahmed Abdirahman.

 

Etnisk diskriminering och ålderism

Ara kom till Sverige från Iran i början av 1990-talet. Hon fick jobb som säljare direkt efter gymnasiet och har sedan dess avancerat från butiksgolvet till kontoret. Under senare delen av sin karriär har hon ansvarat för ”business-tobusiness”-affärer mellan riktigt stora bolag inom bland annat bemanning, affärsinformation och bokföring. Totalt har hon över 20 års yrkeserfarenhet.

Nu är hon på väg att bli långtidsarbetslös. Hon säger att det beror på en kombination av etnisk diskriminering och ålderism.

– Jag söker väldigt mycket. Allt från lager och logistik till begravningsbyråer och säljjobb. Jag får inte napp någonstans. Att ha kontakter hjälper inte, säger hon och fortsätter:

– Förut var diskrimineringen mindre påtaglig, nu ser man den med blotta ögat.

Ara har egentligen ett längre namn. På senare år har hon börjat använda sitt smeknamn för att förbättra sin position på arbetsmarknaden. 

Hon har upplevt ett naturligt experiment: hon och en bekant med liknande yrkeserfarenheter men ett mer svenkklingande namn har flera gånger sökt exakt samma jobb. Resultatet har varit nedslående.

– Jag fick inget svar, ingenting. Inte ens när jag ringde kom jag fram till någon. Samtidigt jagade de henne.

Hur har arbetslösheten påverkat dig?

– Jag har blivit sjuk av den. Man blir väldigt psykiskt påverkad.

Stiftelsen Järvaveckan har också frågat beslutsfattare i näringslivet hur de ställer sig till mer vardagliga integrationsfrågor, som att bo granne med en person som har bakgrund i Mellanöstern. 13 procent svarar att det skulle påverka dem negativt.

Ara säger att sådant märks på kontoret.

– På vissa jobb har diskrimineringen varit väldigt tydlig. Ju mer jag då har jobbat för att visa vad jag går för och vara en duktig medarbetare, desto sämre har det blivit, säger hon och fortsätter:

– Om jag är lagom så tycker de kanske att jag inte jobbar tillräckligt. Om jag är bra, då kan det sticka i ögonen på folk. Så det handlar inte bara om att få ett jobb, det handlar om att hålla sig kvar.

Anonyma ansikten
Flera av dem Kollega pratat med vill vara anonyma av rädsla att för att deras uttalanden kan påverka chansen att få jobb i framtiden. Foto: Colourbox

Orättvisa förväntningar på personer med utländsk bakgrund

Halima Salah är personalvetare och arbetar med att hjälpa chefer att rekrytera mer mångsidigt. Hon har själv upplevt diskrimineringen som hon jobbar med att motverka. Ett vanligt dilemma liknar det som Ara beskriver: att förväntningarna på en person med utländsk bakgrund kan vara väldigt höga eller väldigt låga, men sällan rättvisa.

Halima Salah pratar svenska utan brytning. Flera gånger när hon har sökt jobb har personen mitt emot varit så förvånad över det att det har blivit en dålig intervju.

– Man har satt ribban så pass lågt att jag inte alls känner mig utmanad, eller får de svåra frågor som jag själv hade ställt om jag suttit på andra sidan bordet.

I andra situationer har hon i stället upplevt att hon behövt bevisa sig mycket mer än sina vita kollegor.

– Då känner jag oftast att jag måste göra mycket mer för att förtjäna min plats, vilket innebär att jag måste jobba dubbelt så hårt.

Hon har också varit med om att rekryteringsansvariga själva berättar om sin diskriminering.

– Jag har hört chefer säga att de automatiskt sorterar bort personer med utländska namn, för att spara tid.

Halima Salah
Halima Salah är den enda, förutom Ahmed Abdirahman, som vill ställa upp på bild. Övriga är anonyma eller vill inte vara med på bild, bland annat av rädsla för att det kan försämra deras chanser ytterligare att få jobb. Foto: Erik Abel

Forskare har visat samma sak. Stockholms universitet, Delegationen för migrationsstudier och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har alla slagit fast att det finns etnisk diskriminering i rekryteringsprocesser.

Ahmed Aden kommer från Somalia och är utbildad inom risk- och krishantering. Han delar erfarenheten av att sållas bort i jobbsökandet och säger att det har skett på grund av att han är muslim, somalier och mörkhyad.

– Jag har sökt jobb där jag varit över-

kvalificerad, sett till meriter och utbildning, men inte ens blivit kallad till intervju.

 

Ökad polarisering är en förklaring

Ahmed Aden har stått på sig, ifrågasatt arbetsgivarnas beslut, tagit kontakt med ansvariga chefer och fortsatt att söka. Det har fungerat. I dag är han enhetschef i en kommun. Men i hans vänskapskrets finns högutbildade personer som har tvingats ta lågkvalificerade arbeten för att kunna försörja sin familj. En del har också lämnat Sverige.

– Jag känner ingenjörer som har flyttat från landet eftersom de inte fått jobb, säger han och fortsätter:

– Man ställer krav på folk, men det finns inte möjligheter.

Hur hamnade vi här? Ahmed Abdirahman på Stiftelsen Järvaveckan ser en ökad polarisering i samhällsdebatten som en av förklaringarna.

Frågor om integration, invandring och kulturella normer dominerar politiken. Samtidigt har en allt större del av den arbetsföra befolkningen utländsk bakgrund.

– Ju mer man efterfrågar att människor ska ta ansvar för inkludering och integration och komma in i samhället, och ju mer människor vill göra det, desto större spänningar blir det. Nu kommer du faktiskt få en ansökan.

Ahmed Abdiraham efterfrågar en politisk och medial debatt om diskrimineringen. Han menar att integrationsdebatten alltför ofta handlar om en liten grupp – de som talar dålig svenska och har svag förankring på arbetsmarknaden – och ignorerar den större grupp som har utbildning, goda språkkunskaper och jobberfarenhet, men ändå har svårt att ta sig framåt i Sverige.

– Man vill skydda sig från samtalet, så att man slipper konfronteras med sina egna fördomar.

Han lägger också en del av skulden på fackföreningarna och ger flera förslag på vad de borde göra: förbättra mångfalden i sina ledarskikt, uppmuntra till samtal och mobilisering kring rasismen på arbetsplatserna, utveckla bättre sätt att mäta den och initiera ett djupgående samtal om frågan med Svenskt Näringsliv.

 

Inte bara nattsvart

Samtliga intervjupersoner som Kollega har pratat med betonar att läget inte är nattsvart. På många håll i landet gör kollegor och chefer sitt allra bästa för att bryta diskrimineringen. Det syns också i Järvaveckans rapport. 24 procent av de svarande säger att de i hög utsträckning arbetar med att öka mångfald och inkludering på arbetsplatsen.

Ara avslutar med ett positivt exempel från en av sina tidigare arbetsgivare.

– När de blandade människor med olika bakgrunder blev det mer effektivt och roligare. Det blev liv och man fick energi. Sammanhållningen i gruppen var jättefin. Vi har fortfarande kontakt med varandra.

Järvaveckans rapport

  • Näringslivet: mångfald och inkludering 2025 har getts ut av Stiftelsen Järvaveckan och revisionsbolaget PWC. Den bygger på enkätsvar från undersökningsföretaget Sifos slumpmässigt rekryterade panel. 501 företagsledare har svarat.
  • Frågorna handlar om hur cheferna tror sig påverkas av att en person i en anställningsintervju har muslimsk tro, afrikanskt påbrå, religiös klädsel, könsöverskridande identitet, förortsdialekt, med mera.
  • Ledarna har även fått frågor om hur de påverkas av att bo granne med en person med en viss bakgrund, hur de ser på att anställa tidigare dömda personer och hur det formella mångfaldsarbetet ser ut på deras företag.

Forskningsläget

  • Etnisk diskriminering och rasism på arbetsmarknaden har studerats av flera aktörer i Sverige. Delegationen för migrationsstudier (2024), Vetenskapsrådet (2017) och Stockholms universitet (2022) har alla visat att det finns sådan diskriminering i rekryteringsprocesser.
  • En vanlig forskningsmetod är att skicka ut fiktiva jobbansökningar med olika sorters namn och sedan följa vilka som ledde till svar från arbetsgivare.
  • Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har visat att sökande från religiösa minoriteter har 25 procents lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete (2012).
  • IAFU har även visat att arbetsgivare själva bidrar till att invandrare, särskilt invandrade män, är överrepresenterade i lågkvalificerade yrken (2023).
Diskriminering

Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden

Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
hop med brev i brevlåda
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden