Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

1 av 7 blir sextrakasserad på jobbet

Åtta år efter metoo, revolutionen som skulle förändra allt, blir fortfarande var sjunde yrkesverksam sexuellt trakasserad på jobbet. Clas Lundstedt, pressansvarig på myndigheten DO, uppmanar alla som råkat ut för trakasserier att anmäla.
Petra Rendik Publicerad
Anmälningarna om sexuella trakasserier har minskat något på senare år. Men mörkertalet tros vara stort. Det är jobbigt att anmäla en kollega eller en chef och det finns ofta en rädsla att inte bli trodd. Illustration: Jenny Svenberg Bunnel

Närgångna blickar. Grabbiga jargonger. En kommentar om hur sexig du är dina kläder. Sms du inte vill ha. En hand på ditt lår.

Sexuella trakasserier kan uttrycka sig på olika sätt, de kan vara både verbala och fysiska. Ibland kan det ta tid att förstå vad som sker.

Amanda och Sofie som intervjuats i Kollega  är långt ifrån ensamma – var sjunde yrkesverksam blev utsatt för sexuella trakasserier på sina arbetsplatser förra året, enligt Trakasseribarometern (2024).

Mest utsatta är unga mellan 18 och 29 år, personer med utländsk bakgrund eller annan sexuell läggning än heterosexuell och personer med osäkra anställningar.

Samtidigt visar statistik från Diskrimineringsombudsmannen, DO, att anmälningarna om sexuella trakasserier har minskat något de senaste åren.

DO: Fortsatt stort problem

Clas Lundstedt
Clas Lundstedt. Foto: DO

– Men anmälningarna återspeglar inte den faktiska förekomsten av sexuella trakasserier. Tvärtom, utifrån andra undersökningar kan vi se att det inte har gått ner utan att det fortsatt är ett stort problem på våra arbetsplatser, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO.

Varför anmälningarna har minskat har han inget svar på, men Clas Lundstedt uppmanar alla som råkat ut för trakasserier att anmäla.

Om det är en kollega som utsätter ska chefen informeras så fort som möjligt. Först då träder arbetsgivarens skyldighet in att skyndsamt utreda och åtgärda.

– Är det chefen som utsätter – prata med facket. Är du inte medlem, kontakta oss på DO, säger Clas Lundstedt.

Men många vågar inte berätta att de har blivit utsatta. Det är jobbigt att anmäla en kollega eller en chef. Man vill inte framstå som känslig eller besvärlig. I många fall står ord mot ord och det finns en rädsla för att inte bli trodd.

Unionen: Stor börda på den som utsätts

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen, uppmanar ändå att man ska vända sig till sin chef om det är en kollega som utsätter en annan kollega. För diskrimineringslagstiftningen är tydlig – det är du som är utsatt som avgör vad som är oönskat eller kränkande beteende.

– Det är din upplevelse som gäller, men det är här det kan bli knepigt. För om det inte är uppenbart att det är ett kränkande beteende och om den som utsätter dig inte har förstått att beteendet är ovälkommet så kan det ligga på offret att klargöra det. Det läggs en stor börda på den som utsätts, säger Karl Hägg.

Berättar man inget händer inget

Majoriteten vet att det är högst olämpligt, i vissa fall även brottsligt eftersom det kan röra sig om sexuellt ofredande att tafsa på en kollega. Men när det kommer till det mer subtila – som blickar eller inviter – måste den som utsätts snabbt säga stopp. Vågar man inte säga det direkt till personen så bör man vända sig till chefen som är skyldig att reda ut vad som har hänt.

– Jag förstår att det kan vara väldigt jobbigt, men berättar man inte så händer heller inget, säger Karl Hägg.

Från markering till varning, avsked och polisanmälan

Vilka åtgärder som vidtas beror på hur allvarlig händelsen är. Ofta räcker det med en markering och beteendet upphör. Men sexuella trakasserier kan leda till varningar och i vissa fall avsked. Även polisen kan kopplas in om det rör sig om ett brott.

– Arbetsdomstolen ser mycket allvarligt på brott som sker på arbetsplatsen och det är ofta en grund till avsked. Men mitt råd är att också alltid informera arbetsgivaren, säger Karl Hägg.

I den bästa av världar sker inte sexuella trakasserier på jobbet. För att minska förekomsten ska arbetsgivaren jobba förebyggande. Det allra bästa, enligt Karl Hägg, är att prata om ämnet.

– Det ligger på arbetsgivaren att frågan finns i allas medvetande. Då kanske många börjar reflektera över sitt eget beteende.

DETTA ÄR SEXUELLA TRAKASSERIER

➧ Diskrimineringslagen säger: ”Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.” Det kan handla om allt från opassande kommentarer och ord, närgångna blickar, ovälkomna komplimanger eller anspelningar till att någon tafsar. Det är beteenden som är oönskade och det är den som blir utsatt som avgör vad gränsen går.

VAD GÖRA OM JAG BLIR UTSATT?

➧ OM DET ÄR EN KOLLEGA 

Säg ifrån tydligt och direkt om du känner att gränsen för vad du tycker känns okej har passerats. Förhoppningsvis räcker det.

Spara eventuella sms, mejl och andra meddelanden. Anteckna när du har blivit utsatt, vad som sades och tidpunkt. Om en kollega har sett eller hört det som har hänt, be om uppbackning.

Prata med chefen. Arbetsgivaren är skyldig att skyndsamt utreda och agera på uppgifter om sexuella trakasserier, genomföra åtgärder och jobba förebyggande så det inte sker.

Vid allvarligare händelser kan det röra sig om sexuellt ofredande, eller både och. Sexuella trakasserier ska utredas av jobbet. Men sexuellt ofredande är ett brott som ska hanteras av polisen.

Om chefen säger att ”ord står mot ord, jag kan inget göra”, då är hen fel ute. Det ska utredas och du har rätt till stöd oavsett. Annars bryter arbetsgivaren mot diskrimineringslagen och kan bli skyldig att betala ersättning.

➧ OM DET ÄR EN CHEF

Om det är chefen som utsätter dig, prata med en annan chef eller HR.

Ta hjälp av ditt skyddsombud eller facklig representant. Eller kontakta ditt fackförbund om du inte känner att du får stöttning från arbetsgivaren.

Är du inte medlem i facket kan du vända dig direkt till Diskrimineringsombudsmannen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Skärpta migrationskrav får spelchef att lämna Sverige

Spelutvecklaren Guilherme Belotti har fått nog av svensk migrationspolitik. Inom en snar framtid flyttar han och hans familj härifrån, troligtvis till Spanien.
Johanna Rovira Publicerad 17 mars 2026, kl 06:01
spelchef speglas
Osäkerhet kring förändrade migrationsregler får spelchefen Guilherme Belotti att planera för en flytt från Sverige inom kort. Foto: Anders G Warne

Sveriges skärpta migrationspolitik skapar oro på arbetsmarknaden. Företag riskerar kompetensbrist när lönekravet för arbetstillstånd höjs och kraven på medborgarskap blir strängare. Utländska medarbetare överväger att lämna Sverige – bland dem spelföretagaren Guilherme Belotti, vars partner nekats permanent uppehållstillstånd.

– De föreslagna förändringarna gör det ännu svårare än vad det redan är för företag som faktiskt behöver arbetskraft, säger Guilherme Belotti,  kreativ chef på ett spelföretag i Stockholm. 

Guilherme Belott har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men hans partner, som kom hit samtidigt med honom för fyra och ett halvt år sedan, och som sökte permanent uppehållstillstånd vid samma tillfälle, fick nobben av Migrationsverket. 

– Hon blev nekad tillstånd eftersom Migrationsverket räknat fel på hennes inkomst. Hon jobbar som butiksbiträde och de tog inte hänsyn till vad hon faktiskt tjänar med tillägg för obekväm arbetstid, utan tittade bara på hennes grundlön, säger Guilherme Belotti, som ursprungligen kommer från Brasilien men efter sju år Tyskland är väl insatt i EU:s regelverk.

Migrationsverket tittar på hur mycket av lönen efter skatt som blir kvar när halva hyran är betald, men tog inte hänsyn till det faktum att Guilherme Belotti faktiskt har råd att betala en större del av hyran eftersom han som chef tjänar mer. 

Krav på boende i Sverige höjs till åtta år

Det är inte enbart på grund av det nekade permanenta uppehållstillståndet som Guilherme Belotti och hans partner har beslutat att lämna landet. Den främsta orsaken är de föreslagna förändringarna av reglerna för att få svenskt medborgarskap. Enligt förslaget ska kravet på sammanhängande boende i Sverige höjas från fem till åtta år för att man ska kvalificera sig för medborgarskap.

– Jag tänker definitivt inte stanna här längre. Man pratar också om att ändra tillstånd retroaktivt och vem vet vad de kommer att förändra mer? Jag tänker inte stanna för att ta reda på det, framtiden här är för osäker. Så jag tar min familj och mina skattepengar någon annanstans, säger Guilherme Belotti. 

Han håller som bäst på att undersöka vilka länder som kan bli aktuella att flytta till, men troligtvis blir det Spanien, eftersom det företag han jobbar på har ett kontor i Barcelona. 

– Men jag är villig att lämna mitt nuvarande jobb för en annan roll som kan sponsra ett spanskt visum, om jag inte kan genomföra flytten via min nuvarande arbetsgivare. Vi hoppas kunna flytta härifrån senast före nyår. 

Arbetsgivarorganisationerna har framfört skarp kritik de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, som beskrivs som "ett hopkok av dåliga åtgärder" . Svensk näringsliv anser att de nya reglerna skadar tillväxten och försämrar Sveriges attraktionskraft, vilket leder till kompetensbrist eftersom  högkvalificerad kompetens liksom Guilherme Berlotti, väljer bort Sverige till förmån för  länder med enklare och mer förutsägbara regler. 

 

Höjda krav på arbetstillstånd och medborgarskap – regeringsförslag 2026

  • I dag måste man bo fem år i Sverige för att kunna bli svensk medborgare.  Gränsen föreslås ändras till åtta år. För flyktingar föreslås en höjning till 7 år.
  • Regeringen vill också införa krav på kunskaper i svenska språket samt införa tester i grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
  • Möjligheten för barn att automatiskt bli medborgare tillsammans med sina föräldrar föreslås tas bort. Barn ska i stället prövas individuellt.
  • Regeringen föreslår att inkomstkravet för arbetstillstånd höjs till 90 procent av medianlönen, alltså minst 33 390 kronor i månaden före skatt.
  • Förslag om höjt bidrag för personer som väljer att lämna Sverige permanent till 350 000 kronor från och med 2026.
  • Högre krav på levnadssätt hos den som vill bli svensk medborgare

    Källa: Regeringen.se
     

Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

Diskriminering

Läsarna om arbetslösa funktionsnedsatta: ”För jävligt!

Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Läsarna om arbetslösa funktionsnedsatta: ”För jävligt!
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Läsarna om arbetslösa funktionsnedsatta: ”För jävligt!

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO