Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Så funkar permittering och korttidsarbete

Företagen får nu utöka korttidspermitteringarna upp till 80 procent. Men vad innebär korttidsarbete, permitteringar och krisavtal?
Johanna Rovira Publicerad
1STunningArt/Colourbox
I spåren av coronavirusets utbrott förekommer begrepp som korttidsarbete, permittering och krisavtal. 1STunningArt/Colourbox

Permittering

Gå direkt hem, utan att passera HR för att lämna ifrån dig din dator och ditt gymkort. Se dock till att du inkasserar din lön den 25:e.

Att bli permitterad innebär, enligt lagen om anställningsskydd, las, helt enkelt att du inte behöver vara på jobbet eftersom det inte finns arbete att utföra. Du kan göra i princip vad du vill (så länge det inte står något annat i ditt lokala avtal eller du tar jobb hos en konkurrent), men har rätt till samma lön och samma anställningsvillkor som om du hade befunnit dig på plats på jobbet.

Enda undantaget är om du är säsongsanställd eller har något annat jobb som inte är sammanhängande under normala omständigheter.

Om du är förtroendevald ska du enligt förtroendemannalagen, ha förtur till fortsatt arbete om det är viktigt för ditt fackliga värv.

Krisavtal

Krisavtal är alla avtal som träffas på grund av kris – alltså samlingsnamn för en rad försämrade förmåner de anställda går med på för att hjälpa företaget ekonomiskt. Det kan vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla utan kan vara individuella.

Korttidsarbete

Fack och arbetsgivare har kommit överens om ett centralt kollektivavtal där du som anställd under en ekonomisk kris kan komma att behöva gå ner både i tid och lite grann i lön en tid. Detta kallas ibland för korttidspermittering, men till skillnad från vanlig permittering får du alltså inte behålla hela din lön.

Det här avtalet var på gång redan innan någon hade hunnit stava till coronavirus, men i och med de konsekvenser som coronaviruset för med sig, har regeringen kommit med ett stödpaket som ger företag som inför korttidsarbete pengar fram till årsskiftet. I mitten på april utökades stöden till företagen, så att de kan korttidspermitera upp till 80 procent av arbetstiden i maj, juni och juli.

För dig innebär korttidsarbetet att din normala arbetstid förkortas med antingen 20, 40, 60 eller 80 procent. Går du ner i tid 20 procent minskas din lön med fyra procent. Går du ner i tid 40 procent blir lönen sex procent lägre och går du ner 60 procent blir lönen 7,5 procent lägre.

Vilken omfattning som ska gälla får det lokala facket komma överens med arbetsgivaren om, men det måste finnas ett centralt avtal om korttidsarbete och det finns redan inom väldigt många avtalsområden.

Saknas det kollektivavtal kan företaget ändå införa korttidsarbete om minst 70 procent av medarbetarna säger okej till det. Arbetstidsförkortningen och löneminskningen måste gälla alla anställda inom samma driftsenhet och du måste skriftligen godkänna att du omfattas av korttidsarbete. Om du vägrar riskerar du att sägas upp på grund av arbetsbrist.  

Arbetsgivaren måste dessutom bli godkänd av Tillväxtverket för att få del av de statliga pengarna och måste också kunna visa att man gjort allt vad som står i ens makt för att minska på kostnaderna för lönerna – till exempel säga upp konsulter, vikarier och inhyrd personal. Fram till 15 april hade Tillväxtverket fått in 24 000 ansökningar och beviljat 16 000.

Är du vikarie är det dock inte helt omöjligt att du får jobba kvar och omfattas av korttidsavtalet om din arbetsgivare kan visa att du är verksamhetskritisk. Är du nyanställd kan du ligga sämre till om du jobbat mindre än tre månader den dag då Tillväxtverket godkänner att företaget kan omfattas av stödpaketet.

Om du blir uppsagd efter att gått ner i tid och lön på grund av korttidsarbete, så kan tiden med korttidsarbete hoppas över – såtillvida det inte av någon anledning skulle vara bättre för dig om du i stället redovisar tiden med korttidsarbete.

Så hög lön får du vid korttidsarbete

  • Jobba 20 procent = 88 procent (preliminärt)
  • Jobba 40 procent = 92,5 procent lön
  • Jobba 60 procent = 94 procent lön
  • Jobba 80 procent = 96 procent lön

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.