Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Gå direkt hem, utan att passera HR för att lämna ifrån dig din dator och ditt gymkort. Se dock till att du inkasserar din lön den 25:e.
Att bli permitterad innebär, enligt lagen om anställningsskydd, las, helt enkelt att du inte behöver vara på jobbet eftersom det inte finns arbete att utföra. Du kan göra i princip vad du vill (så länge det inte står något annat i ditt lokala avtal eller du tar jobb hos en konkurrent), men har rätt till samma lön och samma anställningsvillkor som om du hade befunnit dig på plats på jobbet.
Enda undantaget är om du är säsongsanställd eller har något annat jobb som inte är sammanhängande under normala omständigheter.
Om du är förtroendevald ska du enligt förtroendemannalagen, ha förtur till fortsatt arbete om det är viktigt för ditt fackliga värv.
Krisavtal är alla avtal som träffas på grund av kris – alltså samlingsnamn för en rad försämrade förmåner de anställda går med på för att hjälpa företaget ekonomiskt. Det kan vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla utan kan vara individuella.
Fack och arbetsgivare har kommit överens om ett centralt kollektivavtal där du som anställd under en ekonomisk kris kan komma att behöva gå ner både i tid och lite grann i lön en tid. Detta kallas ibland för korttidspermittering, men till skillnad från vanlig permittering får du alltså inte behålla hela din lön.
Det här avtalet var på gång redan innan någon hade hunnit stava till coronavirus, men i och med de konsekvenser som coronaviruset för med sig, har regeringen kommit med ett stödpaket som ger företag som inför korttidsarbete pengar fram till årsskiftet. I mitten på april utökades stöden till företagen, så att de kan korttidspermitera upp till 80 procent av arbetstiden i maj, juni och juli.
För dig innebär korttidsarbetet att din normala arbetstid förkortas med antingen 20, 40, 60 eller 80 procent. Går du ner i tid 20 procent minskas din lön med fyra procent. Går du ner i tid 40 procent blir lönen sex procent lägre och går du ner 60 procent blir lönen 7,5 procent lägre.
Vilken omfattning som ska gälla får det lokala facket komma överens med arbetsgivaren om, men det måste finnas ett centralt avtal om korttidsarbete och det finns redan inom väldigt många avtalsområden.
Saknas det kollektivavtal kan företaget ändå införa korttidsarbete om minst 70 procent av medarbetarna säger okej till det. Arbetstidsförkortningen och löneminskningen måste gälla alla anställda inom samma driftsenhet och du måste skriftligen godkänna att du omfattas av korttidsarbete. Om du vägrar riskerar du att sägas upp på grund av arbetsbrist.
Arbetsgivaren måste dessutom bli godkänd av Tillväxtverket för att få del av de statliga pengarna och måste också kunna visa att man gjort allt vad som står i ens makt för att minska på kostnaderna för lönerna – till exempel säga upp konsulter, vikarier och inhyrd personal. Fram till 15 april hade Tillväxtverket fått in 24 000 ansökningar och beviljat 16 000.
Är du vikarie är det dock inte helt omöjligt att du får jobba kvar och omfattas av korttidsavtalet om din arbetsgivare kan visa att du är verksamhetskritisk. Är du nyanställd kan du ligga sämre till om du jobbat mindre än tre månader den dag då Tillväxtverket godkänner att företaget kan omfattas av stödpaketet.
Om du blir uppsagd efter att gått ner i tid och lön på grund av korttidsarbete, så kan tiden med korttidsarbete hoppas över – såtillvida det inte av någon anledning skulle vara bättre för dig om du i stället redovisar tiden med korttidsarbete.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.