Under åren med Industriavtalet har löneklyftan mellan tjänstemän och arbetare vidgats. Tjänstemännens köpkraft har ökat dubbelt så mycket som arbetarnas, visar en ny granskning.
Både arbetsgivare och fack brukar vara måna om att framhålla fördelarna med Industriavtalet, där parterna inom industrin sätter märket för löneökningarna för resten av arbetsmarknaden. Sedan införandet har industrins internationella konkurrenskraft stärkts samtidigt som de anställda har fått ökad köpkraft.
Men köpkraften har långt ifrån fördelats jämnt, visar tidningen Lag & Avtals analys av Svenskt Näringslivs lönestatistik.
I den privata sektorn har tjänstemännen ökat sin köpkraft, det vill säga reallönen, med i genomsnitt 58 procent mellan 1997-2015 medan arbetarnas köpkraft har ökat med 37 procent. Uttryckt i kronor innebär det 180 000 respektive 90 400 kronor.
Trots detta är Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, inte beredd att överge förhandlingsmodellen.
– Alternativet är att inte normera alls, men då sticker lönerna iväg för dem som har marknadskrafterna i ryggen, säger Anders Ferbe till Lag & Avtal.
Anders Ferbe påpekar också att löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän uppstod under de första tio åren med Industriavtalet. Sedan 2007- 2008 har löneökningarna däremot följts åt.
Både IF Metall och Unionen, två av förbunden som står bakom Industriavtalet, är överens om att samarbetet ska fortsätta.
– Vi har hållit ihop under 20 års tid även när det funnits slitningar. För breda grupper på svensk arbetsmarknad har industriavtalet tjänat väl. Industriavtalet har hållit ihop lönebildningen och bidragit till industrins konkurrenskraft, säger Unionens ordförande Martin Linder till Lag & Avtal.
Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen har däremot inte velat kommentera siffrorna.
Industriavtalet
Genom Industriavtalet har löneökningarna inom den exportberoende industrin blivit normerande för övriga arbetsmarknaden.
Bakom Industriavtalet står de fem facken Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet samt tolv arbetsgivarorganisationer, däribland Teknikföretagen.
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.