Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Man blir kallad kundtjänsthora”

Hat, hot och usla löner är vardag i callcenterbranschen. "Det är vanligt att man blir kallad kundtjänsthora", säger Sebastian Wolf på Releasy.
Johanna Rovira Publicerad
Fanny Andersdotter och Johan Skarp på Unionenklubben på Releasy till vänster och till höger en bild inifrån lokalerna på Releasy.
Fanny Andersdotter och Johan Skarp på Unionenklubben på Releasy tycker att saker på företaget kunde vara bättre men ger ändå arbetsgivaren en eloge för lyhördhet när det gäller hoten. Foto: Marco Glijnis.

–Vi hatar sportkvällar. 

Det säger Sebastian Wolf, arbetsmiljöombud på Releasy. Hans kollegor Fanny Andersdotter och Johan Skarp, ordförande respektive ledamot i Unionenklubben  nickar bekräftande och lägger till: 

– Plus varma sommarkvällar och varenda högtid. 

Sebastian Wolf Mohlin.

De är agenter med rätt att slänga på luren. Alla som jobbar i det fyra våningar höga huset med utsikt över såväl ett frostigt Romme Alpin som Tuna kyrka, och kommunicerar med kunder på något sätt, kallas agenter. De flesta av dem är unga, några har fått jobb här direkt efter gymnasiet och deras arbetsuppgifter består i att fixa andras problem. 

Alla problem går dock inte att lösa. 

Under högtider och sportkvällar tycks problemen med trasslig mottagning vara extra känsliga. Sportkunder är, konstaterar Sebastian, väldigt passionerade, vilket kan komma i uttryck i otidigheter. Men också hot. 

–Det är inte ovanligt att du blir hotad. Ett par gånger i veckan förekommer det dödshot. De ska leta upp en, döda en och hela ens familj.

–Det som är mer vanligt är att man blir kallad kundtjänsthora, säger Sebastian Wolf. 

Hot stort arbetsmiljöproblem

Fanny Andersdotter och Johan Skarp.

Hatfulla kunder har agenterna rätt att koppla bort. Hotande kunder polisanmäls och svartlistas, om agenten orkar göra en anmälan vill säga. Hat och hot är definitivt ett stort arbetsmiljöproblem för företaget. 

–Tänk dig att du är 20, det är ditt första jobb och folk skriker och kallar dig värdelös. Det skapar stress, säger Johan Skarp, som är en av veteranerna på Releasy. Han har jobbat i åtta år och tagit emot sin beskärda del av ovett. 

–Många av de yngre inser inte hur psykiskt påfrestande det kan vara när det börjar här. Vi har stor procent av psykisk ohälsa på grund av kundernas bemötande, säger  Sebastian Wolf. 

Tricket är att inte ta kundernas ilska personligt. Gör man det går man garanterat in i väggen, menar trion. Men det kan vara lättare sagt än gjort att låta ovettet rinna av en som vattnet på en gås. 

–Det finns ju dagar då bägaren rinner över och man skriker tillbaka. Det är inte att rekommendera, säger Fanny Andersdotter. 

Vid Kollegas besök i december råder dock påtaglig julfrid på Releasy. Det är varken VM eller varmt och julen står ännu bara för dörren. Arbetsgivaren har bjudit på jullunch och på takvåningen spelar några teamchefer rundpingis iförda blinkande jultröjor. En gran glimrar i kapp med storbilds-tv:n, men båda står sig slätt mot den svindlande utsikten åt fyra väderstreck.  

Från agent till platschef

Martin Falck tillhörde de agenter som aldrig tog kundernas avhyvlingar personligt. Han tänkte ge jobbet på Releasy några månader, men är nu inne på sitt trettonde år och har avancerat till att bli platschef för kontoret i Borlänge. 

– Även om hoten och otrevliga samtal är ett arbetsmiljöproblem så är det en väldigt liten del av våra samtal som faktiskt är hotfulla. Det är jätteviktigt att vi har rutiner och processer för att ta hand om vår personal när det uppstår. En bra relation till sin närmsta ledare är en nyckelfaktor för att känna sig trygg så man inte behöver brusa upp eller reagera starkt. I allra värsta fall så får vi be kunden återkomma vid ett senare tillfälle och lägga på luren, säger han. 

Han anser att statusen för agenterna ändrats sedan han började, i dag kan man ha ett annat tonläge mot oförskämda kunder och framför allt är stödet från arbetsgivaren större. 

–Vår HR-avdelning är rustad för att hjälpa, vi har tillgång till företagshälsovård och en applösning där du kan kontakta en psykolog dygnet runt, oavsett varför du mår dåligt. 

–Men det skulle också behövas en samhällelig uppryckning med en större respekt för kundservicemedarbetare. 

Mycket annat har också blivit bättre på Releasy sedan Martin Falck började för tolv år sedan, anser han. Framför allt när det gäller anställningstryggheten. Borta är otrygga anställningsformer på deltid. I dag erbjuds, efter ett halvårs provantställning, tillsvidaretjänst på företaget. Deltid om man så vill. Med möjlighet att jobba hemifrån om man föredrar det. 

– För oss gäller det att attrahera medarbetare och få dem att stanna längre och trivas bättre. Därför måste vi som arbetsgivare vara lyhörda för vad som är bra och vad som kan göras bättre. 

Dialogen fungerar bra

Klubben bekräftar spontant att arbetsgivaren är lyhörd. Arbetsmiljöproblem som dyker upp löses ofta snabbt och geschwint. Dialogen mellan fack och arbetsgivare fungerar bra, även om man inte alltid är överens. Arbetsgivaren beskrivs som ”proffsig – därmed inte sagt att den är världsbäst”.

För som sagt – alla problem går inte att lösa. 

Schemaläggningen tycks vara ett av dem. Vissa av uppdragen kräver bemanning dygnet runt vilket får till följd att en del anställda jobbar oregelbundna tider och har dryga arbetspass. 

– Schemat sätter hög press på anställda. Visst följer man reglerna om dygnsvila, men personligen upplever jag att det blir många sporadiska lediga strödagar, säger Sebastian Wolf. 

"Lönen skitdålig"

Lönen är låg, för anställda under 24 år ligger lägstalönen enligt callcenteravtalet som tecknades den 1 november i fjol på 20 483 kronor. Agenter över 24 tjänar 23 746 kronor. Eller däromkring. 

– Lönen är förvisso individuell men det skiljer oftast bara några tior hit eller dit, säger Fanny Andersdotter. 

Leif Bucher.

Under den senaste avtalsrörelsen gjordes en låglönesatsning som gynnade många anställda på Releasy. Leif Bucher, som normalt jobbar hemifrån Bollnäs, men kommit till kontoret i Borlänge för att avnjuta julbord med kollegorna, hörde inte till dem som gagnades av låglönesatsningen.

– Jämfört med mitt tidigare yrkesliv är lönen skitdålig, men här på firman tjänar jag bäst. Jag har 25 500 eftersom jag har tillägg för extrauppgifter. 

Platschefen Martin Falck protesterar mot påståendet att lönen är dålig och påpekar att det handlar om en bransch med låga marginaler. 

"Lönen är bra"

–Det är en bra lön utifrån förutsättningarna. Det krävs ingen eftergymnasial utbildning, det är ett bra jobb och man får chansen att utvecklas. I dag är jag platschef över 440 medarbetare utan ett öre i studielån och jag är inte ensam. Av våra chefer är det bara en som inte är internt rekryterad. 

Trots ilskna kunder, låg lön och ibland jobbiga arbetstider tycks flera av de medlemmar Kollega talat med på Releasy anse att fördelarna överväger nackdelarna och att jobbet som agent för det mesta är givande. 

– När stammisarna ringer är dagen gjord, säger Sebastian Wolf. 

– En del kunder är så tacksamma för vår hjälp, de säger att de ska skicka blommor och choklad. Det händer väl att någon gör det också, säger Fanny Andersdotter. 

– Det är alltid kul med kundkontakter, möten är ständigt berikande och omväxlande, även om en del är mindre roliga att tala med. Jag är tillräckligt gammal för att vara en gås och jag är generellt bättre på att hantera burdusa kunder, säger Leif Bucher. 

Leif Bucher är dessutom kanske tillräckligt gammal för att slippa bli ersatt av artificiell intelligens, AI. Kundtjänstmottagare är annars ett av de yrken som pekats ut som särskilt i riskzonen att automatiseras inom en nära framtid. Men klubbtrion skrattar rått åt frågan om de oroas över att bli utbytta mot en chattbot. 

–Lycka till säger jag, att få en robot att förstå vad vi gör. En robot skulle få härdsmälta direkt, säger Sebastian Wolf, roat. 

–Förresten har jag tre gånger den här veckan redan fått frågan: Är du en robot? 

Ett tillmäle som ändå är att föredra framför kundtjänsthora. 

Fakta om Releasy

  • Har kontor i Borlänge, Borås, Linköping, Stockholm och Barcelona.
  • I Borlänge jobbar drygt 450 medarbetare med kundtjänst och support.
  • Uppdragsgivarna finns inom flera branscher, bland annat tv, streamingtjänster och telekom. Medarbetarna är knutna till specifika
    företag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret. 

Arbetsmiljö

Ericsson requires more office presence on less workspace

After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:14
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.

This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.

Per Östberg

 There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.

– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.

 

Difficult to find a private room 

One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.

 In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.


Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.

 When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.

 

Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue

According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.

 Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.

At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?

 Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.

Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?

 The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.

Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.

 Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.

For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.

 If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.

This text has been translated with the help of AI.

Arbetsmiljö

Massiva lunchköer arbetsmiljöproblem på SVT

En stängd lunchrestaurang har skapat en kaotisk situation för personalen på SVT och SR. Stor del av lunchen går åt till att köa till automater och mikrovågsugnar. Nu kräver Unionenklubben att arbetsgivaren löser frågan.
Ola Rennstam Publicerad 4 november 2024, kl 06:00
Lång kö till matservering i Radiohusets trapp.
Köerna ringlar långa i Radiohusets trapp varje lunch sedan den stora personalmatsalen Gourmedia stängde tidigare i år. Situationen har skapat stor irritation hos medarbetarna på public service-bolagen. Foto: Privat/Adam Ihse/TT

Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.

Matautomat
Ny matautomat.

− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.

Tvingas köa i en trappa

Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.

− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.

Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:

Maria Fornemo
Maria Fornemo Foto: Jan Chronander

− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.

Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.

− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.

SVT: Vi arbetar med en lösning

Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.

Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?

För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler. 

− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och  fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.

Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?

Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm. 

SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.

Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?

− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.