Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så motverkar du tystnadskultur på jobbet

När Anneli Kullberg påtalade säkerhetsbrister i arbetsmiljön blev hon först ifrågasatt, sedan utfryst. Att missförhållanden sopas under mattan tyder på att en tystnadskultur har smugit sig in på arbetsplatsen.
Lina Björk Publicerad 11 december 2023, kl 06:00
Man sitter på stol och har förtejpad mun
Tystnadskultur. Att inte våga säga sitt ord på jobbet kan få konsekvenser för både hälsa och produktivitet. Foto: Karl Nordlund/Anna-Lena Lundqvist

Produktchefen Anneli Kullberg fick orden inpräntade från dag ett: säkerheten först. Det gällde dygnets alla timmar och på arbetsplatsens alla sektioner.

Men något skavde. Tunnor med avfall som skulle hämtas var omärkta, ämnen separerades inte som de skulle och när återvinningsföretaget hon jobbade på, Stena Recycling, kom och skulle tömma avfall med tankbil hos batteritillverkaren Northvolt var de iklädda heltäckande skyddsdräkter. Kundens anställda jobbade i t-tröja.

Anneli Kullberg
Foto: Anna-Lena Lundqvist

– Jag blev förskräckt och oroad. Speciellt eftersom arbetsmiljö är en så viktig del av jobbet, säger Anneli Kullberg.

Att Northvolt i Skellefteå hade valt just Stena Recycling som återvinningspartner sommaren 2021 var stort. Batterifabriken var en storkund, med ljus framtid. Den gröna omställningen från fossilt bränsle till förnybar energi spillde över på alla affärspartner. Och det var viktigt att behålla sin guldkalv.

– Det var mycket godhetssignalering. Utåt såg allt bra ut, men inåt såg man mellan fingrarna. När jag påtalade att jag hade krav på mig men inga resurser, tyckte man från ledningen att jag skulle prioritera bort saker och att jag var en jobbig typ som upprepade mantrat om allvarliga säkerhetsbrister, säger Anneli Kullberg, som i rollen som produktchef på Stena Recycling hade fokus på att skapa en säker arbetsmiljö i den nyetablerade organisationen.

Till slut handlade det om att ha huvudet över vattenytan och hoppas att ingen skulle dö

Tiden gick och hon fick inget gehör. Efter möten med kunden Northvolt berättade hon om sin oro kring säkerheten för de anställda, men tyckte inte att hon fick uppbackning av sina chefer.

I stället berättade de att kunden ansåg att hon var samarbetsovillig. Känslan av osäkerhet smög sig på, att inte duga trots att hon visste att hon hade rätt. Hade hon fel i sin känsla?

– Med tiden kom en skam och en känsla av att vara anklagad för något. Det enda jag ville var att vi skulle dela med oss av vår kunskap och inte ha skygglappar om vi ser att något är fel. Men till slut handlade det om att ha huvudet över vattenytan och hoppas att ingen skulle dö, säger hon.

Susanne Hydén
Foto: Helena Kyrk

Att missförhållanden sopas under mattan är ett tydligt exempel på att en tystnadskultur har smugit sig in på en arbetsplats, menar Susanne Hydén, som är en av författarna till boken "Tystnadens pris".

– En tystnadskultur skapar selektiv information. Bara ”rätt” saker tillåts och tycker du något annat så censureras det. Effekten blir rädda medarbetare som inte vågar säga vad de tycker, lösa problem eller komma med kreativa idéer.

 

Tystnadskultur är som våld i nära relation

Att befinna sig på en arbetsplats med stark tystnadskultur menar hon påminner om att vara i en relation där det förekommer våld. Allt sker i små steg, ändrar ditt sätt att tänka om dig själv och din omgivning, samtidigt som du inte vill ge upp något du investerat mycket tid i.

– Vårt jobb är en stor del av vår identitet. När du hamnar i en skadlig miljö du inte förstår är det lätt att tänka: är det JAG som gör fel? Men jag vill säga: du inte är ensam, du är inte galen och du förtjänar bättre, säger Susanne Hydén.

Tystnadskulturer frodas överallt. Men vissa ingredienser gör att de växer med extra kraft, menar Susanne Hydén. Som täta omorganisationer som är dåligt förankrade hos mellanchefer utan beslutsmandat, utländsk ledning där manegementkulturer krockar och digitala lösningar som lägger stort ansvar hos medarbetare.

– Det är ingredienser som skapar forum för missförstånd, hierarkier och stress. Det kan manifesteras både som en organisationsbunden tystnadskultur, där hela ledningen är marinerad i tystnaden som sipprar nedåt i leden, eller personbunden, där det kan vara en chef som har med sig ett dåligt ledarskap och bara vill ha saker på sitt sätt. Det skapar rädda och nervösa medarbetare, säger Susanne Hydén.

Inslag som göder tystnadskultur är också de tysta medlöparna. Kollegor som inte säger ifrån eller höjer rösten, av rädsla för att själva drabbas av reprimander.

– Vår hjärna är skapt för att vi ska överleva och då måste vi bygga relationer. Vi vill inte hamna utanför gruppen eller bli bortstötta och gör allt i vår makt för att höra till. Det kan innebära att vara tyst när någon blir utskälld, fast man egentligen skulle vilja säga ifrån.

Du inte är ensam, du är inte galen och du förtjänar bättre

Att jobba på ett företag där det råder en utbredd tystnadskultur får effekt på både arbetsplatsen och individen. Anställda blir mindre produktiva, rädda att påtala brister och utveckla organisationen. I längden kanske företaget förlorar anställda som ger upp hoppet om förändring.

Så blev det för Anneli Kullberg. Efter en tid på Stena Recycling blev hon uppkallad till sin närmaste chef som berättade att Northvolt inte tyckte att samarbetet mellan henne fungerade.

Anneli Kullberg hade under de månader hon arbetat på Stena observerat många allvarliga risker hos Northvolt och lyft dessa både till sin chef och till kunden. 

– Kunskapen om arbetsmiljö hos Northvolt var oerhört begränsad. Deras egen personal led i det tysta och jag hoppades att Stena Recycling skulle kunna samverka med kunden i frågor som belastningsergonomi och kemiska arbetsmiljörisker. Tyvärr fanns ingen vilja.

– Jag hade önskat att Stena stått upp för sina värderingar, gentemot kunden och för mig som påtalat risker, men det fanns inget intresse av det. Jag fick lämna Stena Recycling och Skellefteå och har nu flyttat tillbaka till Göteborg. Men jag har börjat plugga till arbetsmiljöingenjör, så kanske kan jag dra nytta av de här lärdomarna, säger hon. 

 

Känner inte igen bilden av tystnadskultur

Per Brännström, filialchef på Stena Recycling, känner inte igen bilden av en tystnadskultur på företaget. Tvärtom anser han att både Stena Recycling och Northvolt hjälper varandra i arbetet med säkerheten.

– Ser vi avvikelser så rapporteras det direkt och samma sak om något av våra kundföretag skulle upptäcka brister hos oss. Vi vill ju det, eftersom motsatsen skulle orsaka onödiga olyckor, säger han.

Stena Recycling har, som lagen kräver, en intern visselblåsarkanal dit anställda kan larma om missförhållanden och oegentligheter. De anställda får gå utbildningar om hur man ska använda den och hur avvikelser i arbetet ska rapporteras in. Företaget har även avstämningsmöten med sina kunder, där säkerheten är en av punkterna.

Är det viktigt att era kunder har samma värderingar kring säkerhet som er?

– Det är jätteviktigt att jobba med kunder som har samma värderingar som oss, annars skulle ett samarbete inte fungera. Vi säger alltid att moral och miljö går före pengar och det tar vi på största allvar.

Finns det en tystnadskultur på Stena Recycling? 

– Nej, vi har ingen tystnadskultur. Tvärtom försöker vi att hitta personer som vågar säga sin mening. En tystnadskultur på en arbetsplats som vår skulle få förödande konsekvenser.

Även Northvolt anser att samarbetet med Stena Recycling har fungerat bra genom åren och att de har en öppen dialog kring säkerhet och förbättringsförslag. Matti Kataja, kommunikationsansvarig på Northvolt, svarar Kollega via mejl att de inte känner igen händelser där säkerheten brustit.

”Det är svårt för oss att bemöta allmänna påståenden om sådant vi inte känner igen. Eftersom vår arbetsplats befinner sig i ständig utveckling arbetar vi hela tiden för att fånga upp förslag som kan leda till förbättringar, exempelvis om dagliga avstämningar, möten med lokala fackliga företrädare och kompetensutveckling.”

Även Northvolt har forum för medarbetare där det kan lämna synpunkter på verksamheten.

”Det finns många möjligheter för medarbetare att lämna synpunkter och få svar på sina frågor. Vi har regelbundna forum där alla medarbetare kan ställa frågor i realtid till ledningen, och det går självklart även att lämna synpunkter anonymt till företaget om någon önskar det. Det finns en struktur och rutin för hur vi tar emot sådana synpunkter” skriver han.

Så vad ska man göra för att lyfta på locket och få anställda att våga höja rösten? Enligt experten Susanne Hydén handlar det om vardagliga saker. Att mötas och prata i korridorerna, fika och luncha tillsammans. Våga prata om verksamheten och det dagliga arbetet. Som chef är det också viktigt att inte fjärma sig från medarbetarna.

– Att prata om tystnadskultur borde vara lika naturligt att ta upp som om någon dricker för mycket, eftersom det påverkar arbetsmiljön, säger Susanne Hydén.

Så motverkas tystnadskultur

Tips (ur boken TYSTNADENS PRIS) på hur en företagsledning kan agera.

* Skapa en öppen kommunikationskultur. Uppmuntra medarbetarna att tala öppet om problem och förbättringsförslag. Var tillgänglig för feedback och visa, i ord och handling, att de uppskattar öppenhet.

* Var medveten om maktobalanser. Se till att dina medarbetare känner att deras röster hörs och att deras åsikter är viktiga, oavsett hierarkisk ställning. 

* Öka medvetenheten om tystnadskultur. Utbilda dina medarbetare om vad tystnadskultur är och varför det är skadligt för arbetsplatsen. Påminn dem om att de inte ska tiga om problem utan i stället rapportera det till dig eller HR. 

* Skapa strukturer för feedback. Etablera en systematisk process för feedback, både från chefer och medarbetare. Var noga med att både ta emot och ge feedback på ett konstruktivt, inlyssnande och respektfullt sätt.

* Var en förebild. Visa öppenhet, ärlighet och tillit själv. Var transparent kring dina beslut och handlingar, samt acceptera feedback och kritik.

* Hantera konflikter proaktivt. Konflikter kan leda till tystnadskultur om de inte hanteras på ett effektivt sätt. Se till att ha en struktur för att hantera konflikter och att du tar tag i dem tidigt för att förhindra att de växer. En fjäder blir lätt en höna – ett rykte blir snart sanning.

Varningstecken på tystnadskultur

1. Toppstyrning med fokus på ekonomiska resultat.

2. En hårt slimmad verksamhet som präglas av brist på långsiktighet och kommunikation.

3. De som vill skapa förändring utses till syndabockar samt anses vara orsaken till att konflikter uppstår.

4. Mängden medberoende, alltså de som biter ihop och jobbar på i tysthet inom verksamheten. De möjliggör att tystnadskulturen kan fortgå.

 

 

Arbetsmiljö

Osund arbetsmiljö på apoteken - stress, gråt och schemakaos

Långa stressiga arbetspass, utlån till andra butiker och svårt att hinna ta paus. Personal som inte vågar säga nej och inte orkar heltid. Unionens tre fackordförande på apotekskedjorna Hjärtat, Apoteket och Kronan kritiserar arbetsmiljön på apoteksgolvet.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Apoteksanställdas nödrop: stress och personalbrist plågar branschen. Schemakaos och bristande återhämtning är en del av vardagen. En tredjedel av anställda på Apoteket saknar möjlighet till dagliga pauser enligt en facklig undersökning. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Gorm Kallestad/Scanpix.

Kollega rapporterade redan år 2020 om arbetsmiljön på tre apotekskedjor - om anställda med tio timmars arbete utan pauser, chefer som förbjöd sittande i butiken och extrem vikariebrist. 

När Kollega återkommer till branschen 2024 beskrivs arbetsmiljön på Apotek Hjärtat som tuffare än någonsin av Unionens riksklubbordförande Lena Svensson. Hon berättar att till exempel i Arvika har situationen på tre apotek lett till långvarig stress och sjukskrivningar. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Det är tröttkörd personal som mår väldigt dåligt psykiskt. 

På nationell nivå ser facket störst problem på Hjärtats ICA Maxi-apotek. De har  långa öppettider och tio timmars arbetsdag är fortfarande inte ovanligt enligt Lena Svensson. 

– Varenda dag har jag medlemsärenden om bemanning eller att man inte orkar jobba heltid på ICA Maxi-enheterna, även om man är ung. Man får inte ihop livet med familjen. 

Personalen har höga servicekrav på sig och ska helst hjälpa kunderna inom fyra minuter enligt Lena Svensson. 

Stress och personalbrist

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Även på Kronans apotek påtalar Unionens riksklubbordförande Stephanie Nielsen brister på grund av bemanningsproblem. 

– Många är stressade och känner att de inte hinner med allt på sitt jobb. Det kan bero på sjukdom, vakanser och förstås farmaceutbristen som är märkbar, säger hon.

Apoteket AB, pekar också Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande, på för hög arbetsbelastning och för låg bemanning.   

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

– Många väntande kunder orsakar oro och ökar stressen, vilket påverkar måendet hos medarbetare på flera arbetsplatser. Tiden räcker inte till för att hinna med de dagliga arbetsuppgifterna. 

Svårt ta paus och sitta ner

Unionenklubben på Apoteket AB har tillsammans med Sveriges Farmaceuter gjort en medlemsenkät med 1 400 svarande om möjligheten att ta en paus och sitta ner och och återhämta sig under arbetsdagen. Resultatet visar att en tredjedel av de svarande inte hinner ta en sådan paus. 

Fackgemensam medlemsenkät om pauser på Apoteket.
En tredjedel på Apoteket hinner inte sitta under arbetsdagen enligt en fackgemensam medlemsenkät. Grafik: Unionenklubben på Apoteket.

Hinner personalen gå på toa?

– Ja, för det mesta så länge man inte arbetar på ett ensamapotek. Då behöver man stänga apoteket. Det blir också ofta problematiskt att hinna med toabesök om någon medarbetare saknas och man får jobba ensam, säger Per Skoglund. 

Lena Svensson på Hjärtat uppger också att personalen inte hinner ta pauser på många ställen: 

– Rasten får ju chefen inte rucka på men man får inte pauser. De tar bort stolar också ibland, säger hon. 

Schemakaos och sjukskrivna - orolig sommar

Unionens fackklubb på Kronans apotek gör medlemsenkäter om hur sommaren upplevs.  I den senaste uppgav 75 procent att de fått schemaändringar med mindre än två veckors framförhållning och 43 procent att de lånats ut till andra apotek. 

– Många säger att de har dålig bemanning på grund av sjukskrivningar och att folk säger upp sig, att man har gått på knäna och det finns inga att ta in, säger Stephanie Nielsen.

"Grät innan och efter jobbet"

”Kollegor sjukskrivna pga stress, kunde inte gå på toa, arga kunder, grät innan och efter jobbet. Hann inte packa upp varor så det blev stora berg av varor. Det var den värsta sommaren någonsin.”

”Den konstanta stressnivån i kombination med dålig löneutveckling har gjort att jag bytt bransch.”

”Katastrofal, underbemannade, stress, inlåning från andra apotek nästan varje dag & allmänt rörigt”

Anonyma svar från medlemmar ur en enkät av Unionenklubben på Kronans apotek om hur förra sommaren var. 

Lånas ut till andra butiker

Utlån till andra apotek än där man blivit anställd är vanligt på alla tre kedjorna - det vill säga man förväntas lånas ut till ett annat apotek som saknar personal.

– Schemaläggningen bygger ofta på att låna ut eller in personal, vilket upplevs som slitsamt för en hel del av våra medarbetare, säger Per Skoglund på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen på Kronans instämmer. Det står en huvudarbetsplats på kontraktet. 

– Då ska man arbeta där och bara få frågan om någon är sjuk. Men arbetsgivaren anser ibland att 51 procent på ett apotek är en huvudanställning, säger hon. 

”Upplevs som tvång”

Frågan om att resa till en annan arbetsplats kan komma med kort varsel. Det kan vara samma morgon, eller smygas in i schemat utan kommunikation säger Lena Svensson på Hjärtat.

– Det upplevs av arbetstagarna som att man är tvungen, att annars riskerar man uppsägning. 

I teorin ska det vara frivilligt och man ska kunna säga nej. I praktiken är det svårt.

– Man blir inte tillfrågad utan snacket från arbetsgivaren blir att vi måste låna ut dig eller säga upp folk, säger Stephanie Nielsen.

Hon påpekar att det kan uppfattas som ett hot från chefen: Vi kommer behöva dra ner på personal här  - om du inte åker och jobbar i andra butiker. 

Per Skoglund på Apoteket säger att eftersom flexibilitet premieras av arbetsgivaren är det många anställda som ställer upp på utlån även om de egentligen inte vill.

– Dessutom får medarbetarna ofta höra att de behöver ställa upp för annars kan de inte räkna med att få hjälp när de behöver personal. Medarbetare ställs mot varandra. 

"Ska prioritera sin tid bättre"

”Som vanligt tight med personal. Blir en sjuk får resten slita”

”Tycker det är fruktansvärt att man bara får tre veckor sammanhängande semester under juni-augusti (även om jag alltid ansöker om fyra). """Det är alltid kris och apoteket får sällan eller aldrig ta in sommarvikarier."

"Meningslöst att göra KAS-ärenden relaterade till underbemanning, då får man som svar att man ska prioritera sin tid bättre, oavsett om det orsakat en felexpedition eller gäller en mindre sak.”

Anonyma svar ur en enkät med 125 av Unionenklubbens medlemmar på Kronans apotek om hur förra sommaren var.  

Endast 12 procent i enkäten hade anmält bristande bemanning på sommaren som en avvikelse i Kronans apoteks avvikelsesystem, KAS. 

Svårt få fyra veckors semester i följd

En stor facklig fråga på alla tre kedjorna är svårigheten att få fyra veckors sammanhängande semester på sommaren.  

Apoteksanställda är bara garanterade tre veckors semester i sträck på sommaren enligt kollektivavtalet från 70-talet. Något som facket försökt förändra, men inte lyckats avtala bort, även om de fått in några nya skrivningar. 

– Avtalets intention är att semestern ska vara sammanhängande med lite olika alternativ, säger Lena Svensson på Hjärtat. 

I praktiken blir det mycket förhandling om ledigheter på våren. 

– Vi anställda får hela tiden höra att vi är för många, men om du behöver vara ledig så går det absolut inte.

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en oschysst arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först

Sjukskrivningstal som sticker ut


Apoteken i Sverige sticker ut när det gäller sjukskrivningar i psykisk ohälsa enligt Försäkringskassans rapport Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser, 2020. 

Att flera yrkesgrupper med olika utbildningslängd inom samma bransch har hög sjukfrånvaro indikerar en problematik inom hela branschen skriver Försäkringskassan: ”Förändringar inom apoteksnäringen kan ha påverkat anställningsförhållanden och ökat de psykiska påfrestningarna i arbetet.

Tidningen Svensk Farmaci har också rapporterat om arbetsmiljöproblem på öppenvårdsapoteken, liksom tidskriften Läkemedelsvärlden. En rapport från Sveriges farmaceuter visar också att bara en av tio tycker att arbetsbelastningen är acceptabel

Senaste statistiken om öppenvårdsapoteken 

*11 000 personer arbetar i svenska öppenvårdsapotek (medelantal 2023).

*50 procent är högskoleutbildade farmaceuter och 22 procent är yrkesutbildade apotekstekniker. Övriga är egenvårdsrådgivare och apoteksassistenter/kassapersonal. 

*Bristen på utbildade farmaceuter är stor, särskilt utanför storstäderna. 

*En stor majoritet anställda är kvinnor.

* Apoteksmarknadens omsättning var 78 miljarder kronor år 2023. 

Färre anställda per apotek
Apoteksmarknaden har vuxit kraftigt  och antalet anställda har ökat, men antalet anställda per apotek har sjunkit något. Enligt branschen beror det på att apoteken har blivit fler, ofta mindre i storlek och ”mer effektiva i sin samlade bemanning och schemaläggning”.

* Innan avregleringen år 2009 var de anställda på 930 öppenvårdsapotek cirka 6 200 heltidstjänster (heltidsekvivalenter). 

* År 2023 var motsvarande siffra cirka 10 000 heltidstjänster på 1 405 fysiska apotek samt 7 e-handelsapotek. 

Källa: Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2024.