Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Lista: Så blir du chefen alla vill ha

Vill du bli en omtyckt drömchef som alla medarbetare vill ha? Här är pusselbitarna som kan ta dig dit.
Elisabeth Brising Publicerad 29 januari 2026, kl 06:01
Bygg engagemang i gruppen och coacha effektivt. Det finns knep för att bli både omtyckt och framgångsrik som ledare. Foto: Colourbox

1. Bygg engagemang

Nej, du kan inte tvinga någon att bli engagerad, men det finns faktorer som påverkar gruppers engagemang. Att ha en god psykosocial arbetsmiljö, stark vi-känsla, tydlig företagskultur och starka team är viktigt. 

Konflikter, oro och missnöje dränerar arbetslusten och sänker produktiviteten. Dessutom gör det att talanger riskerar att lämna, vilket kan försämra arbetsplatsens rykte. 

2. Lär dig coacha effektivt  

En omtyckt chef ställer fler frågor än den pratar själv. Det är kontentan i ett coachande ledarskap. Var nyfiken och låt den som upplever problem komma med förslag på egna lösningar.

Du behöver inte motivera vuxna människor eller lösa alla deras utmaningar. Däremot behöver du vara ett bollplank som ställer de frågor de kan hitta svaret på. Ha höga positiva förväntningar. Uppmana medarbetare att våga testa olika lösningar på problem.

3. Ställ de viktigaste frågorna 

Den coachande chefens viktigaste frågor till medarbetaren är: 

Vad tänker du nu? 
Vad vill du? 
Vad behöver du? 
Vilka alternativ ser du? 
Vilka lösningar blir bäst för dig? 
När ska du göra det här? 
Och: Vad behöver du för stöd?

4. Acceptera att allt förändras 

AI, tech, geopolitik, pandemi, naturkatastrofer. Samhället förändras rekordsnabbt. Som chef behöver du sprida lugn, hopp och vara flexibel. Viljan att testa nytt och navigera tryggt i osäkerhet är viktiga egenskaper hos dagens ledare.

5. Skulle medarbetarna rekommendera dig? 

85 procent skulle rekommendera sin chef, enligt en enkät från Simployer. Ett ganska högt betyg. Men vågar du fråga vad medarbetarna tycker om ditt ledarskap? De flesta chefer har goda referenser från chefskollegor och överordnade. Men skulle dina medarbetare ösa beröm över dig?

6. Varning för petighet och floskler

Att vara noggrann är en sak, att framföra kritik konstruktivt en annan. Undvik att rutinmässigt korrigera andras arbete, detaljstyra och försöka hitta fel. Ge även feedback på det som fungerar bra. 

Undvik maktspråk som onödigt krångliga termer för att linda in saker eller få budskapet att framstå som mer avancerat än det är.

Källa: Simployers HR-expert Cecilia Fredriksson. 

Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.

Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.