Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland chefer

Allt fler chefer blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Kvinnliga chefer är särskilt utsatta, enligt färsk statistik från företagshälsan Previa.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 7 februari 2019, kl 16:03
waewkid/Colourbox
Kvinnliga chefer är särskilt utsatta för psykisk ohälsa. waewkid/Colourbox

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med hela 500 procent under perioden 2014-2018. En viktig anledning till utvecklingen är att belastningen på framför allt mellanchefer har ökat.

– Den totala sjukfrånvaron har ökat sedan 2010. Mellancheferna får dra mycket av lasset när det gäller att försöka hitta lösningar för att få ner sjukfrånvaron på arbetsplatsen och minska sjukfrånvarokostnaderna, säger Lennart Sohlberg, analytiker och hälsoekonom på Previa.

Mellancheferna har alltså själva drabbats av psykisk ohälsa – främst ohälsosam arbetsbelastning och stressrelaterade problem – av att försöka komma till rätta med den stigande sjukfrånvaron bland medarbetarna. Men det är inte hela förklaringen till att allt fler chefer mår dåligt.

– Det finns även en tendens i samhället att man ständigt förväntas vara uppkopplad i jobbet och även hålla sig uppdaterad i exempelvis sociala medier. Nästan alla chefer har också möjlighet att jobba på distans. Det gör att de sällan stänger av arbetet och får tid till återhämtning, säger Lennart Sohlberg.

Kvinnor sticker ut i studien, de står för omkring 65 procent av ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

– När man har småbarn och familj ökar belastningen framför allt på kvinnorna. Kvinnorna är fortfarande ofta projektledare i hemmet.

En annan förklaring till att kvinnor drabbas hårdare än män är, enligt Lennart Sohlberg, att de oftare är chefer i människonära yrken, som vård och omsorg – yrken där sjukfrånvaron bland medarbetarna är särskilt hög. Trycket på cheferna ökar därmed att hitta en lösning på den höga sjukfrånvaron bland personalen. Kvinnor arbetar dessutom oftare än män i organisationer där det går många medarbetare på varje chef.

– Hur många medarbetare du som chef ska räcka till för har stor betydelse för hur du mår, säger Lennart Sohlberg.

Ett sätt att få bukt med den utbredda psykiska ohälsan bland chefer är att öka chefstätheten. Andra sätt för företagen att vända den negativa trenden är att satsa mer på kompetensutveckling, analys och stöd inom arbetsmiljö, organisation, ledarskap, hälsa och rehabilitering.

– Respektive företag bör ta frågan på stort ansvar, säger Lennart Sohlberg. 

Statistiken bygger på uppgifter om 170 000 personer, varav 12 300 chefer, på 410 företag i hela landet som är ansluta till Previa.

Tips för att motverka psykisk ohälsa bland chefer:

1. Bygg chefsnätverk som ger chefer möjlighet att bolla idéer och söka stöd hos varandra.

2. Ta fram ett mentorprogram så att erfarna ledare kan stödja dem som är nya i chefsrollen.

3. Se över storleken på personalgrupperna och chefens förutsättningar för att leda gruppen.

4. Avlasta cheferna med deras administrativa arbetsuppgifter så långt det går.

5. Se till att ha en tydlig ersättare vid chefens frånvaro.

6. Gör kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljön och stressfaktorer på arbetsplatsen.

7. Ett nära och aktivt stöd från HR-funktionen kan underlätta chefens arbetssituation genom att bidra till tydlig struktur, rutiner och processer.

Previa

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken