Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hjärnan gillar när du chillar

Glöm att det är dåligt att vara lat och slappa. Att chilla är lika viktigt som att motionera, sova och vila för att hjärnan ska må bra.
Publicerad 7 september 2023, kl 06:00
Tecknad illustration av mediterande kvinna, en sovmask och gymnastikskor.
Att vila och ta det lugnt är lika viktigt för din hjärna som motion och sömn. Illustration: Anna Skoog.

Alfons Åbergs farmor var nog något livsviktigt på spåret när hon sa att det är bra att ha tråkigt ibland. För att vi ska märka skillnad när det roliga sedan kommer. Det är också vad hjärnforskare har kommit fram till när de framhåller att vi mellan varven behöver vila våra överstimulerade hjärnor för att orka.

Inte nog med att hjärnvilan utan yttre stimulans, som Alfons farmor förespråkade, är viktig. Utöver denna ”tråkiga” dötid måste vi också ha en rejäl portion chilltid för att må bra. Till skillnad från hjärnvilan är chilltiden en stund av avkopplande och kravlös aktivitet.

Sissela Nutley.

Med andra ord behöver vi softa, slappa och varva ned. Helt enkelt ta det lilla lugna för att tillfredsställa hjärnans grundläggande behov. Det kan handla om att titta på tv-serier, kolla klipp på Youtube, måla, pyssla, sticka, snickra, laga mat eller något annat som får dig att landa, koppla av och ladda batterierna.

– Hur vi väljer att chilla och hur lång tid vi behöver är individuellt. Det viktiga är att chilltiden innehåller en aktivitet som är fri från prestationskrav och inte innebär alltför stor kognitiv ansträngning, säger hjärnforskaren Sissela Nutley, som är knuten till Karolinska institutet.

Men det är här det skaver lite i många av oss. Vi är ju fostrade till att vara duktiga, prestera och vara på tårna. Får man verkligen luta sig tillbaka och vara lat?

– Ja, absolut! Chilltiden fyller en betydelsefull funktion för vår återhämtning som gör att vi sedan kan vara mer produktiva. Vi behöver en del av livet där vi helt kravlöst ägnar oss åt saker som får oss att slappna av utan att skamma oss själva, förtydligar Sissela Nutley.

Chilla sänker puls och stresshormoner

Att chilla framkallar lugn- och rokänslor som sänker stresshormonerna, vilket i sin tur reparerar hjärnan. När vi slappnar av tar det sympatiska nervsystemet paus och i stället kickar det parasympatiska systemet igång. Det sistnämnda sänker puls, blodtryck, aktiverar matsmältning och stimulerar immunsystemet som skyddar mot infektioner.

Men för att chillandet ska ha en lugnande effekt är det viktigt att välja aktiviteter som inte triggar det sympatiska nervsystemet. Med andra ord är det kanske ingen bra idé att spela ett stressande dataspel eller att titta på en ruggig skräckfilm, eftersom det drar i gång det sympatiska nervsystemet.

– Inställningen till chilltiden är också viktig. Om du får dåligt samvete när du slappar och softar kan den positiva effekten förminskas och till och med framkalla stress och ångest, framhåller Sissela Nutley.

Men går det ändå inte att få för mycket av det goda? Visst kan väl slappandet gå till överdrift?

Balans är nyckeln

Jo, studier visar att om vi exempelvis sträckkollar på tv-serier som ett sätt att fly från verkligheten kan det på sikt förstärka våra problem och utmaningar, eftersom vi inte tar tag i dem. Tittandet är välgörande bara så länge det inte går ut över våra andra mål, enligt Sissela Nutley.

– Att chilla ska vara en återhämtande tid, inte livets huvudsakliga syssla.

Nyckeln är balans. Chilltiden ska inte ta alltför stor plats på bekostnad av de andra tårtbitarna i den så kallade mentala tallriksmodellen som även består av sömn, motion, hjärnvila, relationer, aktiviteter och fokustid.

Text: Gertrud Dahlberg. 

Den mentala tallriksmodellen

Bygger på neurovetenskap och har sju "tårtbitar". Alla bitarna behöver frå plats i ditt liv. 

Aktiviteter
Meningsfulla saker, som att jobba eller ägna oss åt ett fritidsintresse.

Hjärnvila
När våra tankar får styra utan yttre stimulans. Till exempel genom att meditera.

Fokustid
När vi gör något tankemässigt utan distraktioner.

Motion
Fysisk träning.

Relationer
När vi umgås med andra människor.

Chilltid
När vi gör något kravlöst. Lyssnar på radio, plinkar på ett instrument, ritar eller scrollar på mobilen.

Sömn
När hjärnan repareras och städar bort slaggprodukter från cellerna. Sömn är extra viktigt idag när vi har ständig tillgång tilll digital information. 

Hälsa

Smutsig luft ökar sjukskrivningar

Fler blir sjuka från jobbet under veckor med högre luftföroreningar. Det visar en världsunik studie på yrkesarbetande stockholmare.
Elisabeth Brising Publicerad 21 februari 2024, kl 06:03
En man med portfölj och gasmask samt skorstenar och bilar.
Sämre luft - fler sjukskrivningar: Ny studie visar alarmerande samband. Foto: Colourbox.

Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm. 

– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. 

Ökar luftvägsinfektioner

Johan Sommar.
Johan Sommar. Foto: Umeå universitet.

De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna. 

– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar. 

Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar. 

Skitig luft trycker ner immunförsvaret

Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.

Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?

– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.

Vägtrafik och industri orsaker

Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.

Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?

– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.

Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat. 

– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar. 

Renare luft norröver

Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle. 

– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar. 

Vad kan man göra åt det här som anställd?

– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar. 

Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?

– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen. 

Påverkar folkhälsa och arbetsliv

Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen. 

På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han. 

– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar. 

Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.

Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, SwedenEnvironmental Research.

7 miljoner dör i förtid av smutsig luft

Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år. 

På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen. 

Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen 
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien

Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland 
Funchal, Portugal