Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hjärnan gillar när du chillar

Glöm att det är dåligt att vara lat och slappa. Att chilla är lika viktigt som att motionera, sova och vila för att hjärnan ska må bra.
Publicerad
Tecknad illustration av mediterande kvinna, en sovmask och gymnastikskor.
Att vila och ta det lugnt är lika viktigt för din hjärna som motion och sömn. Illustration: Anna Skoog.

Alfons Åbergs farmor var nog något livsviktigt på spåret när hon sa att det är bra att ha tråkigt ibland. För att vi ska märka skillnad när det roliga sedan kommer. Det är också vad hjärnforskare har kommit fram till när de framhåller att vi mellan varven behöver vila våra överstimulerade hjärnor för att orka.

Inte nog med att hjärnvilan utan yttre stimulans, som Alfons farmor förespråkade, är viktig. Utöver denna ”tråkiga” dötid måste vi också ha en rejäl portion chilltid för att må bra. Till skillnad från hjärnvilan är chilltiden en stund av avkopplande och kravlös aktivitet.

Sissela Nutley.

Med andra ord behöver vi softa, slappa och varva ned. Helt enkelt ta det lilla lugna för att tillfredsställa hjärnans grundläggande behov. Det kan handla om att titta på tv-serier, kolla klipp på Youtube, måla, pyssla, sticka, snickra, laga mat eller något annat som får dig att landa, koppla av och ladda batterierna.

– Hur vi väljer att chilla och hur lång tid vi behöver är individuellt. Det viktiga är att chilltiden innehåller en aktivitet som är fri från prestationskrav och inte innebär alltför stor kognitiv ansträngning, säger hjärnforskaren Sissela Nutley, som är knuten till Karolinska institutet.

Men det är här det skaver lite i många av oss. Vi är ju fostrade till att vara duktiga, prestera och vara på tårna. Får man verkligen luta sig tillbaka och vara lat?

– Ja, absolut! Chilltiden fyller en betydelsefull funktion för vår återhämtning som gör att vi sedan kan vara mer produktiva. Vi behöver en del av livet där vi helt kravlöst ägnar oss åt saker som får oss att slappna av utan att skamma oss själva, förtydligar Sissela Nutley.

Chilla sänker puls och stresshormoner

Att chilla framkallar lugn- och rokänslor som sänker stresshormonerna, vilket i sin tur reparerar hjärnan. När vi slappnar av tar det sympatiska nervsystemet paus och i stället kickar det parasympatiska systemet igång. Det sistnämnda sänker puls, blodtryck, aktiverar matsmältning och stimulerar immunsystemet som skyddar mot infektioner.

Men för att chillandet ska ha en lugnande effekt är det viktigt att välja aktiviteter som inte triggar det sympatiska nervsystemet. Med andra ord är det kanske ingen bra idé att spela ett stressande dataspel eller att titta på en ruggig skräckfilm, eftersom det drar i gång det sympatiska nervsystemet.

– Inställningen till chilltiden är också viktig. Om du får dåligt samvete när du slappar och softar kan den positiva effekten förminskas och till och med framkalla stress och ångest, framhåller Sissela Nutley.

Men går det ändå inte att få för mycket av det goda? Visst kan väl slappandet gå till överdrift?

Balans är nyckeln

Jo, studier visar att om vi exempelvis sträckkollar på tv-serier som ett sätt att fly från verkligheten kan det på sikt förstärka våra problem och utmaningar, eftersom vi inte tar tag i dem. Tittandet är välgörande bara så länge det inte går ut över våra andra mål, enligt Sissela Nutley.

– Att chilla ska vara en återhämtande tid, inte livets huvudsakliga syssla.

Nyckeln är balans. Chilltiden ska inte ta alltför stor plats på bekostnad av de andra tårtbitarna i den så kallade mentala tallriksmodellen som även består av sömn, motion, hjärnvila, relationer, aktiviteter och fokustid.

Text: Gertrud Dahlberg. 

Den mentala tallriksmodellen

Bygger på neurovetenskap och har sju "tårtbitar". Alla bitarna behöver frå plats i ditt liv. 

Aktiviteter
Meningsfulla saker, som att jobba eller ägna oss åt ett fritidsintresse.

Hjärnvila
När våra tankar får styra utan yttre stimulans. Till exempel genom att meditera.

Fokustid
När vi gör något tankemässigt utan distraktioner.

Motion
Fysisk träning.

Relationer
När vi umgås med andra människor.

Chilltid
När vi gör något kravlöst. Lyssnar på radio, plinkar på ett instrument, ritar eller scrollar på mobilen.

Sömn
När hjärnan repareras och städar bort slaggprodukter från cellerna. Sömn är extra viktigt idag när vi har ständig tillgång tilll digital information. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?