Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Träna med kollegor ger dubbel hälsovinst

Träning tillsammans med andra kan ge bättre resultat än på egen hand. Men för löpgruppen på Praktikertjänst är prestationen ointressant. Grejen med företagets onsdagslöpning är att skapa gemenskap.
Ola Rennstam Publicerad
Varje onsdag - året om och oavsett väder - springer medarbetarna på Praktikertjänst i Stockholm tillsammans. Foto: Åke Ericsson.

Det grönskas vid Karlbergs slott på gränsen mellan Stockholm och Solna. Längs en grusgång tränar en grupp löpare korta intervaller, en bit bort har en annan skara valt att lunka i ett beskedligare tempo.

– Härligt, ni ser starka ut! Håll i sista biten! ropar Linda Lövqvist entusiastiskt.

Det är snart ett år sedan som personalen på Praktikertjänsts huvudkontor drog i gång en löpgrupp. Linda Lövqvist och Mauricio Mella håller i trådarna och med tiden har man blivit ett stort gäng som springer tillsammans varje onsdag. Strax före lunch samlas de i foajén på kontoret i centrala Stockholm. Året om, oavsett väderlek, ger de sig ut på en sex kilometer lång runda.

– En del kollegor tror att man måste vara snabb för att få vara med, men upplägget är anpassat för att passa alla, även ovana löpare. Vi samlar ihop oss fler gånger längs vägen så att ingen hamnar på efterkälken, berättar Mauricio Mella.

"En boost som sitter i resten hela dagen"

Onsdagslöparna, som går under namnet Praktikertjänst Runners, har blivit ett sammansvetsat gäng, vilket också påverkat deras arbete på ett positivt sätt.

– Det är en stor arbetsplats. Vi jobbar på olika avdelningar och kände inte varandra tidigare. Den största vinsten är att vi kommit varandra närmare och det är lätt att slänga iväg ett mejl till någon i gruppen om man behöver hjälp med något, säger Linda Lövqvist.

– Att sticka ut mitt på dagen och få lite puls och frisk luft ger en extra boost som brukar sitta i resten av dagen och effektiviserar mitt arbete. I vår grupp handlar det inte om att springa snabbt utan att umgås och få en härlig tid tillsammans.

Arbetsgivaren sponsrar med mörkblå jackor med företagets logotyp och gruppen har en egen sida på intranätet där de informerar om sina aktiviteter. Efter löpturen, som tar 40 minuter, äter de lunch tillsammans i personalmatsalen.

– Då brukar det uppstå många intressanta diskussioner, både om jobb, träning och privata saker. Efter löpturen har alla en väldigt positiv känsla och den följer med på lunchen, säger Mauricio Mella.

Löpare springer på rad utmed en stenmur.
Det finns forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande. Foto: Åke Ericson

Löparna i Karlbergsparken är klara med intervallerna och det är dags att vända tillbaka till kontoret. Anneli Hansson pustar ut:

– Det betyder otroligt mycket för gemenskapen att komma ut så här, vi har kul ihop och man lär vi känna varandra mellan avdelningarna. Träningen blir av även om man har mycket att göra.  Jag får mer energi under arbetsdagen och även när man kommer hem på kvällen, säger hon.

"Som en kollektiv PT"

Mycket tyder på att löpgruppen på Praktikertjänst är något på spåret. Det finns nämligen forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande jämfört med att utföra samma övning på egen hand.

– Man ska vara lite försiktig med slutsatsen att den fördelen gäller för alla. Men för personer som gillar att träna med andra kan det vara en extra knuff, lite som en slags kollektiv PT, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.

– Kanske blir träningseffekten bättre för att man tar i hårdare och att träningen blir mer regelbunden. Dessutom kan det uppstå en bonuseffekt för välbefinnandet av att man har roligt tillsammans.

Han poängterar dock att redan måttligt aktiva personer inte kommer att förbättra måendet, vakenheten eller effektiviteten genom att träna mer.

– Det finns en föreställning att ju hårdare man kör intervaller, desto bättre blir man på jobbmötet – men de vetenskapliga sambanden för det är väldigt svaga. Den grupp som ett företag möjligtvis skulle ha nytta av att få igång är de som rör sig för lite, säger han.

Så startar du en löpgrupp på jobbet

Förankra initiativet hos ledningen; är det ok att träna på arbetstid? Kanske kan företaget sponsra med kläder eller stå för anmälningsavgiften till lopp.

Ha information på intranätet – gör en FAQ med svar på de vanligaste frågorna om upplägget kring löpgruppen.

Var tydlig med syftet: är det träning för att umgås eller för att bli riktigt snabba? Poängtera att alla är inbjudna och lägg aktiviteten en tid då flest kan vara med.

Spring samma runda varje gång, då blir upplägget tydligt och onödiga diskussioner undviks.

För att få med de som tvekar: undvik att prata om prestation, betona i stället den sociala biten och att man inte måste vara med på hela rundan.

Ordna ett uppstartsevent för nybörjare och berätta om upplägget, då kan tröskeln att testa bli lägre.

Källa: Örjan Ekblom, GIH, och Praktikertjänst Runners.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.