Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Regelbunden träning är viktig för vår hälsa – det känner alla till vid det här laget. Trots det sitter hälften av alla vuxna mer än nio timmar per dag, och nio av tio rör sig mindre än vad som rekommenderas. För den som inte motionerat på många år kan uppförsbacken att komma i gång – och i form – kännas enorm. Men det finns hopp för alla soffpotatisar, många positiva hälsoeffekter av träning kommer nämligen relativt omgående – oavsett ålder, kön och anatomi.
Enligt Filip Larsen, forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, har medelintensiv ansträngning en enorm effekt för en stillasittande person.
– Man behöver inte börja springa. Är man helt otränad kan en rask promenad vara bra, men att bara gå långsamt med hunden är inte tillräckligt. Man måste få ökad puls och bli lätt andfådd för att få effekt på konditionen, säger han.
Men var ska en otränad person egentligen lägga sitt fokus för att få bäst effekt? Optimalt är en kombination av kondition och styrka, men även enbart uthållighetsträning kan göra stor skillnad för vår hälsa.
– Det ökar kroppens syreupptagningsförmåga, vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det skyddar också mot så kallade metabola sjukdomar som typ-2 diabetes, eftersom det ger bättre blodsockerkontroll. I det avseendet är konditionsträning mer effektiv än motsvarande tid på gymmet, säger Filip Larsen.
Hur länge man behöver träna för att uppnå hälsoeffekterna varierar. Kondition förbättras successivt under ganska lång tid, hjärtat blir starkare och man får bättre blodflöde – kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna förbättras omedelbart.
– Bara genom att konditionsträna en enda gång kommer du ha ett bättre sockerupptag i muskulaturen ett dygn framöver. Du blir inte mer vältränad, men varje träningspass har den positiva effekten.
Forskning har också visat att löpning i en vacker skog kan vara ångestdämpande.
– Man slår alltså två flugor i en smäll med konditionsträning i skogen. Löpband är lika bra när det gäller syreupptagningsförmåga, men där får man inte lika stark antidepressiv effekt. Den får man inte heller vid styrketräning.
Även matsmältningen kan förbättras. Aktiviteter som löpning eller gymnastik där man hoppar runt mycket sätter fart på tarmarna och minskar risken för förstoppning, enligt Filip Larsen.
Styrketräning då? Jo, att lyfta skrot kan ge flera positiva effekter som inte uppnås med konditionsträning, exempelvis förebyggs belastningsskador. Risk för värk i rygg och nacke minskar också.
– Använder man tunga vikter tränas skelettet, vilket är bra mot benskörhet. I 40-årsåldern tappar vi muskelmassa, då är styrketräning mer effektivt för att motverka det. Genom att träna muskler i en kontrollerad rörelse belastas inte lederna, vilket är bra för dem som har ledproblem, exempelvis artros.
Högintensiv träning, som till exempel tabata-intervaller, har blivit populärt på senare år, men Filip Larsen förespråkar en annan modell.
– Det är tidseffektivt att köra en kvart tuffa intervaller om dagen, men för den otränade är det enklare att få kontinuitet med en timma medelintensiv träning varje dag – och effekten blir lika bra. Att gå från ett stillasittande liv till att enbart köra tabata är dessutom inte optimalt ur skaderiskhänseende.
Kan vi bli vi mer skärpta av träning?
– Anders Hansen (hjärnforskare red anm.) brukar uttala sig väldigt positivt kring det men det finns många studier där man inte alls sett effekter gällande stresstålighet och kognitiva förmågor. Träning gör dock att vi sover bättre och blir sugna på att äta nyttigare mat vilket i sin tur kan göra oss mer alerta.
Om du ändå måste välja: Vad är bäst – kondition eller styrka?
– Kondition.
Kondition: Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Skyddar mot metabola sjukdomar som typ-2 diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar. Bra för matsmältning.
Styrka: Förebygger benskörhet och belastningsskador. Minskar risk för värk i rygg och nacke.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.