Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kondition eller styrka?

Vilken typ av träning är bäst för vår hälsa? Kollega reder ut hur du minskar risken för sjukdomar och skador – utan att behöva bli en träningsdåre.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2022, kl 06:00
Kvinna håller upp kettlebell ovanför huvudet (till vänster), man springer utomhus (till höger).
För en stillasittande person kan medelintensiv träning ge stora hälsoeffekter, oavsett om man väljer styrketräning på gymmet eller löpning i naturen. Foto: Anders Wiklund/TT, Colourbox

Regelbunden träning är viktig för vår hälsa – det känner alla till vid det här laget. Trots det sitter hälften av alla vuxna mer än nio timmar per dag, och nio av tio rör sig mindre än vad som rekommenderas. För den som inte motionerat på många år kan uppförsbacken att komma i gång – och i form – kännas enorm. Men det finns hopp för alla soffpotatisar, många positiva hälsoeffekter av träning kommer nämligen relativt omgående – oavsett ålder, kön och anatomi.

Filip Larsen, forskare GIH
Filip Larsen

Enligt Filip Larsen, forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, har medelintensiv ansträngning en enorm effekt för en stillasittande person.

– Man behöver inte börja springa. Är man helt otränad kan en rask promenad vara bra, men att bara gå långsamt med hunden är inte tillräckligt. Man måste få ökad puls och bli lätt andfådd för att få effekt på konditionen, säger han.

Konditionsträning skyddar mot diabetes

Men var ska en otränad person egentligen lägga sitt fokus för att få bäst effekt? Optimalt är en kombination av kondition och styrka, men även enbart uthållighetsträning kan göra stor skillnad för vår hälsa.

– Det ökar kroppens syreupptagningsförmåga, vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det skyddar också mot så kallade metabola sjukdomar som typ-2 diabetes, eftersom det ger bättre blodsockerkontroll. I det avseendet är konditionsträning mer effektiv än motsvarande tid på gymmet, säger Filip Larsen.

Hur länge man behöver träna för att uppnå hälsoeffekterna varierar. Kondition förbättras successivt under ganska lång tid, hjärtat blir starkare och man får bättre blodflöde – kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna förbättras omedelbart.

– Bara genom att konditionsträna en enda gång kommer du ha ett bättre sockerupptag i muskulaturen ett dygn framöver. Du blir inte mer vältränad, men varje träningspass har den positiva effekten.

Bra för magen och själen

Forskning har också visat att löpning i en vacker skog kan vara ångestdämpande.

Man slår alltså två flugor i en smäll med konditionsträning i skogen. Löpband är lika bra när det gäller syreupptagningsförmåga, men där får man inte lika stark antidepressiv effekt. Den får man inte heller vid styrketräning.

Även matsmältningen kan förbättras. Aktiviteter som löpning eller gymnastik där man hoppar runt mycket sätter fart på tarmarna och minskar risken för förstoppning, enligt Filip Larsen.

Motverkar minskad muskelmassa

Styrketräning då? Jo, att lyfta skrot kan ge flera positiva effekter som inte uppnås med konditionsträning, exempelvis förebyggs belastningsskador. Risk för värk i rygg och nacke minskar också.

– Använder man tunga vikter tränas skelettet, vilket är bra mot benskörhet. I 40-årsåldern tappar vi muskelmassa, då är styrketräning mer effektivt för att motverka det. Genom att träna muskler i en kontrollerad rörelse belastas inte lederna, vilket är bra för dem som har ledproblem, exempelvis artros.

Högintensiv träning, som till exempel tabata-intervaller, har blivit populärt på senare år, men Filip Larsen förespråkar en annan modell.

– Det är tidseffektivt att köra en kvart tuffa intervaller om dagen, men för den otränade är det enklare att få kontinuitet med en timma medelintensiv träning varje dag – och effekten blir lika bra. Att gå från ett stillasittande liv till att enbart köra tabata är dessutom inte optimalt ur skaderiskhänseende.

Kan vi bli vi mer skärpta av träning?
– Anders Hansen (hjärnforskare red anm.) brukar uttala sig väldigt positivt kring det men det finns många studier där man inte alls sett effekter gällande stresstålighet och kognitiva förmågor. Träning gör dock att vi sover bättre och blir sugna på att äta nyttigare mat vilket i sin tur kan göra oss mer alerta.

Om du ändå måste välja: Vad är bäst – kondition eller styrka?
 – Kondition.

Hälsofördelar

Kondition: Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Skyddar mot metabola sjukdomar som typ-2 diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar. Bra för matsmältning.

Styrka: Förebygger benskörhet och belastningsskador. Minskar risk för värk i rygg och nacke.

Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad 25 november 2022, kl 09:50
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.