Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kondition eller styrka?

Vilken typ av träning är bäst för vår hälsa? Kollega reder ut hur du minskar risken för sjukdomar och skador – utan att behöva bli en träningsdåre.
Ola Rennstam Publicerad
Kvinna håller upp kettlebell ovanför huvudet (till vänster), man springer utomhus (till höger).
För en stillasittande person kan medelintensiv träning ge stora hälsoeffekter, oavsett om man väljer styrketräning på gymmet eller löpning i naturen. Foto: Anders Wiklund/TT, Colourbox

Regelbunden träning är viktig för vår hälsa – det känner alla till vid det här laget. Trots det sitter hälften av alla vuxna mer än nio timmar per dag, och nio av tio rör sig mindre än vad som rekommenderas. För den som inte motionerat på många år kan uppförsbacken att komma i gång – och i form – kännas enorm. Men det finns hopp för alla soffpotatisar, många positiva hälsoeffekter av träning kommer nämligen relativt omgående – oavsett ålder, kön och anatomi.

Filip Larsen, forskare GIH
Filip Larsen

Enligt Filip Larsen, forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, har medelintensiv ansträngning en enorm effekt för en stillasittande person.

– Man behöver inte börja springa. Är man helt otränad kan en rask promenad vara bra, men att bara gå långsamt med hunden är inte tillräckligt. Man måste få ökad puls och bli lätt andfådd för att få effekt på konditionen, säger han.

Konditionsträning skyddar mot diabetes

Men var ska en otränad person egentligen lägga sitt fokus för att få bäst effekt? Optimalt är en kombination av kondition och styrka, men även enbart uthållighetsträning kan göra stor skillnad för vår hälsa.

– Det ökar kroppens syreupptagningsförmåga, vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det skyddar också mot så kallade metabola sjukdomar som typ-2 diabetes, eftersom det ger bättre blodsockerkontroll. I det avseendet är konditionsträning mer effektiv än motsvarande tid på gymmet, säger Filip Larsen.

Hur länge man behöver träna för att uppnå hälsoeffekterna varierar. Kondition förbättras successivt under ganska lång tid, hjärtat blir starkare och man får bättre blodflöde – kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna förbättras omedelbart.

– Bara genom att konditionsträna en enda gång kommer du ha ett bättre sockerupptag i muskulaturen ett dygn framöver. Du blir inte mer vältränad, men varje träningspass har den positiva effekten.

Bra för magen och själen

Forskning har också visat att löpning i en vacker skog kan vara ångestdämpande.

Man slår alltså två flugor i en smäll med konditionsträning i skogen. Löpband är lika bra när det gäller syreupptagningsförmåga, men där får man inte lika stark antidepressiv effekt. Den får man inte heller vid styrketräning.

Även matsmältningen kan förbättras. Aktiviteter som löpning eller gymnastik där man hoppar runt mycket sätter fart på tarmarna och minskar risken för förstoppning, enligt Filip Larsen.

Motverkar minskad muskelmassa

Styrketräning då? Jo, att lyfta skrot kan ge flera positiva effekter som inte uppnås med konditionsträning, exempelvis förebyggs belastningsskador. Risk för värk i rygg och nacke minskar också.

– Använder man tunga vikter tränas skelettet, vilket är bra mot benskörhet. I 40-årsåldern tappar vi muskelmassa, då är styrketräning mer effektivt för att motverka det. Genom att träna muskler i en kontrollerad rörelse belastas inte lederna, vilket är bra för dem som har ledproblem, exempelvis artros.

Högintensiv träning, som till exempel tabata-intervaller, har blivit populärt på senare år, men Filip Larsen förespråkar en annan modell.

– Det är tidseffektivt att köra en kvart tuffa intervaller om dagen, men för den otränade är det enklare att få kontinuitet med en timma medelintensiv träning varje dag – och effekten blir lika bra. Att gå från ett stillasittande liv till att enbart köra tabata är dessutom inte optimalt ur skaderiskhänseende.

Kan vi bli vi mer skärpta av träning?
– Anders Hansen (hjärnforskare red anm.) brukar uttala sig väldigt positivt kring det men det finns många studier där man inte alls sett effekter gällande stresstålighet och kognitiva förmågor. Träning gör dock att vi sover bättre och blir sugna på att äta nyttigare mat vilket i sin tur kan göra oss mer alerta.

Om du ändå måste välja: Vad är bäst – kondition eller styrka?
 – Kondition.

Hälsofördelar

Kondition: Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Skyddar mot metabola sjukdomar som typ-2 diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar. Bra för matsmältning.

Styrka: Förebygger benskörhet och belastningsskador. Minskar risk för värk i rygg och nacke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.