Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bra kondition ger ökad prestation på kontoret

Om du jobbar på kontor och har medelgod eller hög kondition så har du också bättre minne och impulskontroll än den som har lägre syreupptagningsförmåga, enligt en studie från GIH. Det oavsett din ålder, kön och utbildning.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Colourbox

Studien visar att konditionen är viktig när det gäller två av nio undersökta funktioner. Medan den med maximal syreupptagningsförmåga har bättre impulskontroll och episodiskt långtidsminne, alltså ett långtidsminne för händelser, så gällde det exempelvis inte korttidsminnet eller arbetsminnet.

Enligt undersökningen förbättras också de två funktionerna bara upp till den nivån att man har konditionstalet 43 ml/kg/min. Att försöka få ännu bättre minne och impulskontroll genom att öka sin syreupptagningsförmåga ytterligare fungerar alltså inte.

– Det är en mycket hög andel av befolkningen som ligger under dessa nivåer och en stärkt kondition i dessa grupper skulle sannolikt öka motståndskraften mot ett flertal livsstilssjukdomar, säger Maria Ekblom, docent och projektledare på GIH, till forskning.se.

Studien är en del i ett större flerårigt projekt som undersöker hur stillasittande och fysisk aktivitet kan påverka hälsosamma hjärnfunktioner såsom psykisk hälsa och tankemässiga förmågor.

Läs också: Gå till skrivaren – bra för hjärtat

* Totalt 362 kontorsarbetande har deltagit i undersökningen, där de fått göra konditionstester på cykel och kognitionstester.

Så mäts konditionen

Syreupptagningsförmågan mäts vanligtvis i enheten ml/kg/minut vilket innebär den maximala volymen syre i millimeter som kan tillföras varje kilogram kroppsvävnad per minut.

Vältränade idrottsmän som utövar uthållighetsidrott kan ha värden upp till 85-90.

Gunde Svan sägs ha haft 91 ml/kg/min och Charlotte Kalla 74/ml/kg/min.

Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.