Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bra kondition ger ökad prestation på kontoret

Om du jobbar på kontor och har medelgod eller hög kondition så har du också bättre minne och impulskontroll än den som har lägre syreupptagningsförmåga, enligt en studie från GIH. Det oavsett din ålder, kön och utbildning.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Colourbox

Studien visar att konditionen är viktig när det gäller två av nio undersökta funktioner. Medan den med maximal syreupptagningsförmåga har bättre impulskontroll och episodiskt långtidsminne, alltså ett långtidsminne för händelser, så gällde det exempelvis inte korttidsminnet eller arbetsminnet.

Enligt undersökningen förbättras också de två funktionerna bara upp till den nivån att man har konditionstalet 43 ml/kg/min. Att försöka få ännu bättre minne och impulskontroll genom att öka sin syreupptagningsförmåga ytterligare fungerar alltså inte.

– Det är en mycket hög andel av befolkningen som ligger under dessa nivåer och en stärkt kondition i dessa grupper skulle sannolikt öka motståndskraften mot ett flertal livsstilssjukdomar, säger Maria Ekblom, docent och projektledare på GIH, till forskning.se.

Studien är en del i ett större flerårigt projekt som undersöker hur stillasittande och fysisk aktivitet kan påverka hälsosamma hjärnfunktioner såsom psykisk hälsa och tankemässiga förmågor.

Läs också: Gå till skrivaren – bra för hjärtat

* Totalt 362 kontorsarbetande har deltagit i undersökningen, där de fått göra konditionstester på cykel och kognitionstester.

Så mäts konditionen

Syreupptagningsförmågan mäts vanligtvis i enheten ml/kg/minut vilket innebär den maximala volymen syre i millimeter som kan tillföras varje kilogram kroppsvävnad per minut.

Vältränade idrottsmän som utövar uthållighetsidrott kan ha värden upp till 85-90.

Gunde Svan sägs ha haft 91 ml/kg/min och Charlotte Kalla 74/ml/kg/min.

Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.