Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Det grönskas vid Karlbergs slott på gränsen mellan Stockholm och Solna. Längs en grusgång tränar en grupp löpare korta intervaller, en bit bort har en annan skara valt att lunka i ett beskedligare tempo.
– Härligt, ni ser starka ut! Håll i sista biten! ropar Linda Lövqvist entusiastiskt.
Det är snart ett år sedan som personalen på Praktikertjänsts huvudkontor drog i gång en löpgrupp. Linda Lövqvist och Mauricio Mella håller i trådarna och med tiden har man blivit ett stort gäng som springer tillsammans varje onsdag. Strax före lunch samlas de i foajén på kontoret i centrala Stockholm. Året om, oavsett väderlek, ger de sig ut på en sex kilometer lång runda.
– En del kollegor tror att man måste vara snabb för att få vara med, men upplägget är anpassat för att passa alla, även ovana löpare. Vi samlar ihop oss fler gånger längs vägen så att ingen hamnar på efterkälken, berättar Mauricio Mella.
Onsdagslöparna, som går under namnet Praktikertjänst Runners, har blivit ett sammansvetsat gäng, vilket också påverkat deras arbete på ett positivt sätt.
– Det är en stor arbetsplats. Vi jobbar på olika avdelningar och kände inte varandra tidigare. Den största vinsten är att vi kommit varandra närmare och det är lätt att slänga iväg ett mejl till någon i gruppen om man behöver hjälp med något, säger Linda Lövqvist.
– Att sticka ut mitt på dagen och få lite puls och frisk luft ger en extra boost som brukar sitta i resten av dagen och effektiviserar mitt arbete. I vår grupp handlar det inte om att springa snabbt utan att umgås och få en härlig tid tillsammans.
Arbetsgivaren sponsrar med mörkblå jackor med företagets logotyp och gruppen har en egen sida på intranätet där de informerar om sina aktiviteter. Efter löpturen, som tar 40 minuter, äter de lunch tillsammans i personalmatsalen.
– Då brukar det uppstå många intressanta diskussioner, både om jobb, träning och privata saker. Efter löpturen har alla en väldigt positiv känsla och den följer med på lunchen, säger Mauricio Mella.
Löparna i Karlbergsparken är klara med intervallerna och det är dags att vända tillbaka till kontoret. Anneli Hansson pustar ut:
– Det betyder otroligt mycket för gemenskapen att komma ut så här, vi har kul ihop och man lär vi känna varandra mellan avdelningarna. Träningen blir av även om man har mycket att göra. Jag får mer energi under arbetsdagen och även när man kommer hem på kvällen, säger hon.
Mycket tyder på att löpgruppen på Praktikertjänst är något på spåret. Det finns nämligen forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande jämfört med att utföra samma övning på egen hand.
– Man ska vara lite försiktig med slutsatsen att den fördelen gäller för alla. Men för personer som gillar att träna med andra kan det vara en extra knuff, lite som en slags kollektiv PT, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.
– Kanske blir träningseffekten bättre för att man tar i hårdare och att träningen blir mer regelbunden. Dessutom kan det uppstå en bonuseffekt för välbefinnandet av att man har roligt tillsammans.
Han poängterar dock att redan måttligt aktiva personer inte kommer att förbättra måendet, vakenheten eller effektiviteten genom att träna mer.
– Det finns en föreställning att ju hårdare man kör intervaller, desto bättre blir man på jobbmötet – men de vetenskapliga sambanden för det är väldigt svaga. Den grupp som ett företag möjligtvis skulle ha nytta av att få igång är de som rör sig för lite, säger han.
Förankra initiativet hos ledningen; är det ok att träna på arbetstid? Kanske kan företaget sponsra med kläder eller stå för anmälningsavgiften till lopp.
Ha information på intranätet – gör en FAQ med svar på de vanligaste frågorna om upplägget kring löpgruppen.
Var tydlig med syftet: är det träning för att umgås eller för att bli riktigt snabba? Poängtera att alla är inbjudna och lägg aktiviteten en tid då flest kan vara med.
Spring samma runda varje gång, då blir upplägget tydligt och onödiga diskussioner undviks.
För att få med de som tvekar: undvik att prata om prestation, betona i stället den sociala biten och att man inte måste vara med på hela rundan.
Ordna ett uppstartsevent för nybörjare och berätta om upplägget, då kan tröskeln att testa bli lägre.
Källa: Örjan Ekblom, GIH, och Praktikertjänst Runners.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.