Sjukfrånvaro på grund av ohälsa har ökat stadigt de senaste åren och står nu för närmare hälften av alla pågående sjukfall, visar statistik från Försäkringskassan. Det är framför allt sjukskrivningar på grund av stress som ökar. Och utmattningssyndrom är den vanligaste diagnosen.

Varför det är så har flera förklaringar. Den ekonomiska konjunkturen, regelverk och lagstiftning är några saker som påverkar.

- Det man också brukar lyfta fram är förändrade psykosociala arbetsvillkor till följd av exempelvis nedskärningar. Det var bland annat detta som förklarade höga sjukskrivningstal i slutet av 1990-talet, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Färre sjukskrivna under coronapandemin

Under pandemiåren gick dock siffrorna ner tillfälligt.

– Många inom tjänstesektorn kunde jobba hemifrån och fick ihop sina livspussel. Andra var permitterade och behövde inte sjukskriva sig. Ytterligare en del var nog sjuka, men jobbade ändå eftersom de kunde vara flexibla hemifrån.

Efter att anställda börjat komma tillbaka till sina arbetsplatser har dock siffrorna gått långsamt åt fel håll igen. Mellan 2019 och 2022 ökade antalet personer som var sjukskrivna med en stressrelaterad diagnos med 13 procent. Av dem var majoriteten kvinnor.

– Vi pratar ibland om dubbel eller till och med trippelarbetsbelastning. Utöver ett krävande arbete kanske man har fått barn senare i livet och plötsligt är man i ett stadie där barnen i förskoleåldern ska vabbas och ens föräldrar blivit så gamla att de behöver omvårdnad. Här visar forskningen att kvinnor få dra ett stort lass.

Många kvinnor jobbar i verksamheter där de inte har inflytande över sin arbetsmiljö eller arbetstid, vilket kan vara en av förklaringarna till de ojämlika siffrorna.
 

Ökade sömnbesvär en stark indikation på stress

När Försäkringskassan gjorde en undersökning om sömnbesvär i början av 1990-talet uppgav 12 procent av både män och kvinnor att de hade svårt att sova på grund av tankar på jobbet. 2013 hade kvinnorna kört om männen rejält, då 28 procent av kvinnorna hade sömnbesvär på grund av sitt arbete, medan endast 20 procent av männen hade samma problem.

– Ökade sömnbesvär är en av de skarpaste indikationerna på att det har skett en förändring över tid när det gäller den psykiska hälsan. Sammantaget kan vi också se att arbetsbelastningen legat på en högre nivå sedan 90-tals krisen och att vi fått ett annat arbetsliv, Ulrik Lidwall.

Att siffrorna nu går åt fel håll igen tror han delvis beror på en eftersläpning av pandemins arbetsinsats.

– De yrkesgrupper som gjorde stora insatser under pandemin fick inte återhämtning och det visar sig nu. De förebyggande insatserna kommer att vara en avgörande faktor för att vända siffrorna, säger Ulrik Lidwall.