Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Stress i Sverige - kvinnor drabbas allra hårdast

Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på stress. Och det är kvinnor som drabbas hårdast.
Lina Björk Publicerad
Stress på arbetet. En kvinna vid ett skrivbord. Suddigt och skakigt fotografi som ska symbolisera stress.
Sjukfrånvaro på grund av ohälsa har ökat stadigt de senaste åren och står nu för närmare hälften av alla pågående sjukfall, visar statistik från Försäkringskassan. Foto: Robert Henriksson/SVD/TT.

Sjukfrånvaro på grund av ohälsa har ökat stadigt de senaste åren och står nu för närmare hälften av alla pågående sjukfall, visar statistik från Försäkringskassan. Det är framför allt sjukskrivningar på grund av stress som ökar. Och utmattningssyndrom är den vanligaste diagnosen.

Varför det är så har flera förklaringar. Den ekonomiska konjunkturen, regelverk och lagstiftning är några saker som påverkar.

- Det man också brukar lyfta fram är förändrade psykosociala arbetsvillkor till följd av exempelvis nedskärningar. Det var bland annat detta som förklarade höga sjukskrivningstal i slutet av 1990-talet, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Färre sjukskrivna under coronapandemin

Under pandemiåren gick dock siffrorna ner tillfälligt.

– Många inom tjänstesektorn kunde jobba hemifrån och fick ihop sina livspussel. Andra var permitterade och behövde inte sjukskriva sig. Ytterligare en del var nog sjuka, men jobbade ändå eftersom de kunde vara flexibla hemifrån.

Efter att anställda börjat komma tillbaka till sina arbetsplatser har dock siffrorna gått långsamt åt fel håll igen. Mellan 2019 och 2022 ökade antalet personer som var sjukskrivna med en stressrelaterad diagnos med 13 procent. Av dem var majoriteten kvinnor.

– Vi pratar ibland om dubbel eller till och med trippelarbetsbelastning. Utöver ett krävande arbete kanske man har fått barn senare i livet och plötsligt är man i ett stadie där barnen i förskoleåldern ska vabbas och ens föräldrar blivit så gamla att de behöver omvårdnad. Här visar forskningen att kvinnor få dra ett stort lass.

Många kvinnor jobbar i verksamheter där de inte har inflytande över sin arbetsmiljö eller arbetstid, vilket kan vara en av förklaringarna till de ojämlika siffrorna.
 

Ökade sömnbesvär en stark indikation på stress

När Försäkringskassan gjorde en undersökning om sömnbesvär i början av 1990-talet uppgav 12 procent av både män och kvinnor att de hade svårt att sova på grund av tankar på jobbet. 2013 hade kvinnorna kört om männen rejält, då 28 procent av kvinnorna hade sömnbesvär på grund av sitt arbete, medan endast 20 procent av männen hade samma problem.

– Ökade sömnbesvär är en av de skarpaste indikationerna på att det har skett en förändring över tid när det gäller den psykiska hälsan. Sammantaget kan vi också se att arbetsbelastningen legat på en högre nivå sedan 90-tals krisen och att vi fått ett annat arbetsliv, Ulrik Lidwall.

Att siffrorna nu går åt fel håll igen tror han delvis beror på en eftersläpning av pandemins arbetsinsats.

– De yrkesgrupper som gjorde stora insatser under pandemin fick inte återhämtning och det visar sig nu. De förebyggande insatserna kommer att vara en avgörande faktor för att vända siffrorna, säger Ulrik Lidwall.

Majoriteten kvinnor som sjukskrivs för stress

  • 79 procent av alla stressrelaterade sjukfall utgörs av kvinnor.
  • 46 procent av alla diagnoser utgörs av stressdiagnoser.
  • 193 466 personer var sammanlagt sjukskrivna i november 2022. Av dem utgjordes 89 789 av stressdiagnoser.
  • För sjukskrivning i psykiska sjukdomar ligger genomsnittet på 75 dagar. 43 dagar är genomsnittet för sjukskrivning när det gäller alla sjukdomar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare. 

Stress

Då blir perfektionismen ohälsosam

Det finns kända perfektionister som tack vare sin läggning uppnått storverk. Men personlighetsdraget kan också leda till uppskjutna uppgifter, missade deadlines och psykisk ohälsa.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 06:01
Frustrerad kvinna vid dator
Perfektionism innebär att sätta höga mål och sträva efter orealistisk felfrihet. Att vara rädd för misstag riskerar att leda till prokrastinering och psykisk ohälsa. Foto: Colourbox

Hyllade kändisar som Beyonce och Steve Jobs har kallats det. Men oftast har perfektionist en lite negativ klang. Tråkig petnisse, överkritisk chef eller städmani. Men det finns förstås både bra och dåliga sidor med att ha höga förväntningar och mål, allt beror på drivkraften bakom, menar Irena Makower, docent i psykologi.

Irena makower
Irena Makower. Foto Agata Grzybowska

– Perfektionism är ett personlighetsdrag som karaktäriseras av höga prestationskrav och strävan efter felfrihet, säger hon.

Psykologiforskning delar upp draget i en mer eller mindre hälsosam variant. Den positiva sidan är att kunna fråga sig: Är det här tillräckligt bra, eller ska jag ändra på något?

Men det behöver också finnas en känsla av: Vad spännande, det här har jag aldrig gjort, vad kul!

Negativ perfektionism - svårt hantera misstag

Den perfektionist som inte är rädd för misstag, utan försöker lära sig av sina fel, löper enligt forskningen mindre risk för psykisk ohälsa.

Beteendena hos den hälsosamma perfektionisten gynnar målet. Personen klarar av att planera och korrigera arbetet utifrån förutsättningarna, utan att fastna i detaljer eller skjuta upp viktiga åtaganden.

– Du jobbar ändamålsenligt, säger Irena Makower.

Den ohälsosamma varianten märks i stor oro över att göra misstag och inte duga, vilket leder till uppskjutande och undvikande av sådant som känns obehagligt.

– Ångest och rädsla för att misslyckas och förlora status och bekräftelse driver situationen, säger Irena Makower.

Det här gör det svårt både att komma i gång med uppgifter och slutföra dem, liksom att våga testa sådant som kan leda till fel och kritik. Perfektionister lägger lätt skuld på sig själva, oroar sig, skjuter upp, överarbetar eller fastnar i detaljer. Om de här tankarna överväger finns en risk att fastna i skadliga mönster som ökar risken för ångest, depression och utmattning.

Då blir perfektionismen ohälsosam

* Man skjuter upp uppgifter av rädsla för att det inte ska bli felfritt eller ens godtagbart. 

* Går igenom mejl och texter flera gånger, fokuserar på detaljer, vilket tar tid.

* Svårt att fokusera, jämför sig, känner avundsjuka på andra – varför är de så bra?

* Känner skam och självförakt om något blir fel – lägger skuld på sig själv eller andra.

* Svårt att hantera fel och misslyckanden i stället för att lära av dem och pröva nytt.

* Strävan efter att undvika kritik gör att man tappar lust och kreativitet i jobbet.

* Överarbetar, petar i och kontrollerar sitt eget eller andras arbete.

* Har svårt att avsluta uppgifter och bli klar i tid.

* Tar överdrivet ansvar för andra, har svårt att delegera och stort kontrollbehov.

* Har svårt att fatta beslut. 

* Svårt att träffa en partner, eftersom man kritiskt söker den perfekta. 

 

Vanligare med negativ perfektionism

Negativ perfektionism har blivit allt vanligare. Det visar stora studier som gjorts på studenter i anglosaxiska länder ända sedan 80-talet. Forskare tror det beror på ett mer individualistiskt och konkurrensstyrt marknadssamhälle med höga mål som inte är realistiska för stora grupper. Sociala medier och smarta mobiler bidrar till att sprida orimliga mål och bilder av ”perfekta” människor och bidrar till ökningen av negativ perfektionism, enligt Irena Makower.

Har vi blivit mer perfektionistiska?

– Ja, särskilt socialt föreskriven perfektionism, att man upplever höga krav från andra, har ökat. Vad andra ska tycka blir viktigare än vad jag själv vill, säger Irena Makower.

När blir ohälsosam perfektionism ett problem på jobbet?

– När personer inte mår bra, är stressade och utmattade, vilket återspeglas i problem med att hålla tider, leverera och att man hamnar i konflikter.

För att komma till rätta med ohälsosam perfektionism menar Irena Makower att man kan fundera på: Vilka värderingar styr dig? Är det yttre drivkrafter som gillande, karriärframgång, pengar och fysisk attraktivitet? Eller inre, som personlig utveckling, meningsfullhet, hälsa och goda nära relationer?

Fundera på vad som är viktigt på riktigt

– Om man vill förändra sina mönster behöver man granska sina egna drivkrafter, för de präglar allt. Övervikt av yttre drivkrafter är förknippat med sämre mående och vitalitet och högre grad av depression och ångest, säger Irena Makower.

Våga lyssna på andras kritik 

Den största boven för många är självkritiken och rädslan för att inte leva upp till krav. Ett tips här är att lyssna mer på den kritik du får – och erkänna om du gjort ett fel. 

– Många orkar inte ens lyssna på kritik för man får panik och vill försvara sig, säger Irena Makower. 

Ifrågasätt din inre kritiker

Ett annat råd är att börja ifrågasätta sina självkritiska tankar.

– Den inre rösten kan vara väldigt aggressiv. Föreställ dig i stället: vad skulle min bästa vän säga? Det är bra om man hittar en vänligare röst inom sig. Använd gärna en som du känner har behandlat dig med förståelse, låt dig smittas av den personens uttryck och tonläge.

Så när är det dags att söka professionell hjälp?

– När man är trött, deppig och känner mycket ångest och stress. Perfektionism är förknippat med ökad självmordsrisk, den dolda skammen är en tickande bomb som kan leda till att man angriper sig själv. Be om ett bedömningssamtal hos läkare eller psykolog så du får feedback.

Läs mer: Självkänsla och perfektionism, Irena Makower. 
Bättre än perfekt, en självhjälpsbok, Alexander Rozental. 
Perfektionsfällan, att omfamna kraften i lagom bra, Thomas Curran.