Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Det händer i hjärnan när du är snäll

När du blir uppskattad på jobbet får hjärnan en dopaminkick. Särskilt om du inte förväntat dig det. Kritik aktiverar i stället hjärnans smärtcentrum.
Elisabeth Brising Publicerad
Två händer som formar ett hjärta.
Snällhet på jobbet ger hjärnan en dopaminkick och förbättrar arbetsmiljön. Att visa vänlighet mot kollegor kan leda till en mer positiv och produktiv arbetsplats där alla trivs bättre. Foto: Colourbox.

Oj vad trevligt! Ett oväntat beröm eller en vänlig gest får dig genast att må bättre. När du upplever att någon är snäll mot dig aktiveras belöningsområden i hjärnan som leder till att signalsubstansen dopamin utsöndras.

Alva Appelgren.
Alva Appelgren. Foto Gerald McInerney

– Vi gillar positivt bemötande, då får vi en dopaminkick, särskilt om det är oväntat, säger Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap.

Belöningssystem aktiveras

När vi får positiv uppskattning från andra aktiveras våra socialt belönande system i hjärnan. 

– De omfattar flera områden i de inre delarna i hjärnan, striatum till exempel, förklarar hon.

Även skratt gör att hjärnan frisätter belönande ämnen i kroppen – endorfiner - en sorts kroppsegna opioider som fungerar smärtlindrande. Endorfiner lindrar inte bara fysisk smärta, utan även psykisk. 

Lugnar puls och stress

Gemenskap, hjälpsamhet och beröm får oss i regel att känna oss glada och trygga. När vi tänker att andra vill oss väl när vi kommer till jobbet, eller skrattar vid fikat, får vi lugnare puls och aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Det påverkar resten av dagen och sänker stressen.

– Det mesta är omedvetna reaktioner, men man kanske känner en gladare och lugnare känsla som kommer lite senare, säger Alva Appelgren.

Behövs för vår överlevnad

Man kan undra varför det är så viktig för oss att få bekräftelse hela tiden, men det är helt naturligt. Människor har alltid behövt komma överens, samarbeta, förstå varandra och avgöra om någon är vänlig eller elak, för vår arts överlevnad.

Så hur ger man uppskattning till kollegorna på bästa sätt? Fråga dig själv: Vad blir jag glad av att höra av andra?
Om man tycker det är svårt att visa uppskattning – tänk på att du själv mår bra av det också, understryker Alva Appelgren.

Man har sett i neurokognitiva studier att när människan är snäll eller generös mot andra så upplever hon sig själv också som gladare. 

Fysiskt smärtsamt bli utesluten

Lika viktigt som det är för oss alla att få vara med i en grupp, för att överleva, gör det ont att inte få höra till. Hjärnan reagerar starkt på ovänliga eller uteslutande gester.

– Det är välstuderat att det är smärtsamt att bli exkluderad. Det aktiverar de områden i hjärnan som gör att vi känner fysisk smärta, säger Alva Appelgren. 

Kritik syns i smärtcentrum

Även negativ återkoppling på en arbetsuppgift aktiverar samma delar i hjärnan. Det handlar om områdena anteriora cingulum och insula, som styr smärtupplevelser och reaktioner på att vi gjort fel. Kroppen kan då försättas i ett kamp- eller flyktläge och vi får direkt obehagliga stresskänslor.

– Kroppen pumpar ut mycket adrenalin, får ökad hjärtrytm och förbereder sig för att fly eller försvara sig. Det är motsatsen till lugn och glad, säger Alva Appelgren. 

AI klår inte en jobbkompis

En del personer mår snabbt sämre om hjärnan inte får uppleva positiv uppskattning och social gemenskap. Hur distansarbete och skärmkontakter påverkar hjärnan blir därför en viktig fråga att fortsätta studera, enligt Alva Appelgren.

– Jag tror att när relationer ersätts av digital kontakt, eller till och med ett förprogrammerat svar, blir det viktigare och viktigare med den här helheten. Mötet med en individ som inte är ett AI-svar, utan en riktig människa. Någon som blev glad av min kommentar, eller skrattade åt mitt skämt.

Mer forskning kring vänlighet

SvD: Studie visar: Snälla människor blir lyckligare.

Arbetsvärlden: Fler kvinnor på en arbetsplats leder till mer uppskattning på jobbet. 

SvD: Forskare: Därför blir snälla människor lyckligare
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.