Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Det händer i hjärnan när du är snäll

När du blir uppskattad på jobbet får hjärnan en dopaminkick. Särskilt om du inte förväntat dig det. Kritik aktiverar i stället hjärnans smärtcentrum.
Elisabeth Brising Publicerad
Två händer som formar ett hjärta.
Snällhet på jobbet ger hjärnan en dopaminkick och förbättrar arbetsmiljön. Att visa vänlighet mot kollegor kan leda till en mer positiv och produktiv arbetsplats där alla trivs bättre. Foto: Colourbox.

Oj vad trevligt! Ett oväntat beröm eller en vänlig gest får dig genast att må bättre. När du upplever att någon är snäll mot dig aktiveras belöningsområden i hjärnan som leder till att signalsubstansen dopamin utsöndras.

Alva Appelgren.
Alva Appelgren. Foto Gerald McInerney

– Vi gillar positivt bemötande, då får vi en dopaminkick, särskilt om det är oväntat, säger Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap.

Belöningssystem aktiveras

När vi får positiv uppskattning från andra aktiveras våra socialt belönande system i hjärnan. 

– De omfattar flera områden i de inre delarna i hjärnan, striatum till exempel, förklarar hon.

Även skratt gör att hjärnan frisätter belönande ämnen i kroppen – endorfiner - en sorts kroppsegna opioider som fungerar smärtlindrande. Endorfiner lindrar inte bara fysisk smärta, utan även psykisk. 

Lugnar puls och stress

Gemenskap, hjälpsamhet och beröm får oss i regel att känna oss glada och trygga. När vi tänker att andra vill oss väl när vi kommer till jobbet, eller skrattar vid fikat, får vi lugnare puls och aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Det påverkar resten av dagen och sänker stressen.

– Det mesta är omedvetna reaktioner, men man kanske känner en gladare och lugnare känsla som kommer lite senare, säger Alva Appelgren.

Behövs för vår överlevnad

Man kan undra varför det är så viktig för oss att få bekräftelse hela tiden, men det är helt naturligt. Människor har alltid behövt komma överens, samarbeta, förstå varandra och avgöra om någon är vänlig eller elak, för vår arts överlevnad.

Så hur ger man uppskattning till kollegorna på bästa sätt? Fråga dig själv: Vad blir jag glad av att höra av andra?
Om man tycker det är svårt att visa uppskattning – tänk på att du själv mår bra av det också, understryker Alva Appelgren.

Man har sett i neurokognitiva studier att när människan är snäll eller generös mot andra så upplever hon sig själv också som gladare. 

Fysiskt smärtsamt bli utesluten

Lika viktigt som det är för oss alla att få vara med i en grupp, för att överleva, gör det ont att inte få höra till. Hjärnan reagerar starkt på ovänliga eller uteslutande gester.

– Det är välstuderat att det är smärtsamt att bli exkluderad. Det aktiverar de områden i hjärnan som gör att vi känner fysisk smärta, säger Alva Appelgren. 

Kritik syns i smärtcentrum

Även negativ återkoppling på en arbetsuppgift aktiverar samma delar i hjärnan. Det handlar om områdena anteriora cingulum och insula, som styr smärtupplevelser och reaktioner på att vi gjort fel. Kroppen kan då försättas i ett kamp- eller flyktläge och vi får direkt obehagliga stresskänslor.

– Kroppen pumpar ut mycket adrenalin, får ökad hjärtrytm och förbereder sig för att fly eller försvara sig. Det är motsatsen till lugn och glad, säger Alva Appelgren. 

AI klår inte en jobbkompis

En del personer mår snabbt sämre om hjärnan inte får uppleva positiv uppskattning och social gemenskap. Hur distansarbete och skärmkontakter påverkar hjärnan blir därför en viktig fråga att fortsätta studera, enligt Alva Appelgren.

– Jag tror att när relationer ersätts av digital kontakt, eller till och med ett förprogrammerat svar, blir det viktigare och viktigare med den här helheten. Mötet med en individ som inte är ett AI-svar, utan en riktig människa. Någon som blev glad av min kommentar, eller skrattade åt mitt skämt.

Mer forskning kring vänlighet

SvD: Studie visar: Snälla människor blir lyckligare.

Arbetsvärlden: Fler kvinnor på en arbetsplats leder till mer uppskattning på jobbet. 

SvD: Forskare: Därför blir snälla människor lyckligare. 
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.