Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Så skapas snälla arbetsplatser
Befria elefanten i rummet och bekräfta varandra. Det kommer att skapa snälla arbetsplatser, menar föreläsaren Marcus Gustavsson, som skrivit en bok om ämnet.
För några år sedan satt Marcus Gustavsson på ett jobbmöte. Kollegorna muttrade, stämningen var dålig och samarbetet skavde. Hans kollega Cornelia slog näven i bordet och sa: ”Kan vi inte se varandra med snälla ögon i stället för att leta fel?”
Det slog an något i honom.
– Hon pratade om att snälltolka varandra. Vi kommunicerar på olika sätt och ibland förstår vi inte varandra. Men det är väldigt sällan det blir fel för att vi medvetet vill såra någon – tvärtom, säger Marcus Gustavsson.
Att kollegan vågade slå näven i bordet handlade också om snällhet, menar han. Att våga prata om svåra ämnen och adressera elefanten i rummet. Det är svårt och i regel backar vi gärna, så det kräver träning.
Och det brukar Marcus Gustavsson göra med de arbetsgrupper han leder. Till exempel genom att presentera olika scenarion: Vad skulle du säga om en kollega luktade alkohol på jobbet, dyker upp med blåmärken, eller blir utfryst av de övriga i teamet?
– Det handlar inte om att säga rätt saker utan att våga ta upp det som skaver. Jag är till exempel rädd för att köra bil och utförsåkning, men med träning känns det lättare. Det är samma sak att träna på mänskliga relationer, säger han.
Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna, men det är fel. Den sitter i beteenden
Och mänskliga relationer handlar om att samarbeta. Marcus Gustavsson brukar citera kommunikationsexperten Erik Matsson i hans föreläsningar ”var inte dig själv på jobbet” En märklig ståndpunkt kan tyckas, men med det menar han att kliva in i en yrkesroll och lämna åsikter och känslor om kollegor och arbetsuppgifter hemma.
– Det handlar om att vara professionell, kunna samarbeta med alla och våga prata om brister på arbetsplatsen. Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna på ett företag, men det är fel. Den sitter i beteenden.
Att vara en schysst och stöttande kollega innebär inte att du ska agera självutplånande. Du ska även vara snäll mot dig själv, menar Marcus Gustavsson.
– Det är lätt att vara självkritisk och vi behöver öva på att ta emot konstruktiv kritik lika mycket som att få positiv feedback. Min gamla körledare sa alltid: Pojkar, beröm det ska ni ta emot, spara i hjärtat och plocka fram när livet blir motigt. Så det gör jag.
Motigt har det varit på tidigare arbetsplatser. Marcus Gustavsson har själv varit med om utfrysning, dåligt ledarskap och kränkningar. Därför ligger de fackliga frågorna som likabehandling och arbetsmiljö honom varmt om hjärtat.
Facket har en viktig roll i att skapa strukturer kring att förhindra utsatthet, det är ju det den psykosociala arbetsmiljön handlar om till stor del.
Vad tjänar man på snälla arbetsplatser?
– Snälla arbetsplatser skapar en hållbar arbetsmiljö. När vi trivs bra presterar vi bättre och blir mer produktiva, friska och glada. Alla arbetsgivare borde kroka arm för att uppnå det, säger Marcus Gustavsson.
Så skapas snälla arbetsplatser
- Snälltolka - alla gör så gott de kan.
- Jobba med kulturen på jobbet.
- Jobba med beteenden och tydliggör förväntningar.
- Ha uttalade spelregler.
- Öka kunskapen om härskartekniker och hur du bemöter dem.
- Bekräfta varandra.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
