Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så skapas snälla arbetsplatser

Befria elefanten i rummet och bekräfta varandra. Det kommer att skapa snälla arbetsplatser, menar föreläsaren Marcus Gustavsson, som skrivit en bok om ämnet.
Lina Björk Publicerad
Markus Gustavsson och en hand som håller i ett hjärta
Att ta upp det som skaver på arbetsplatsen är också att vara snäll, menar Marcus Gustavsson. Foto: David Lagerlöf/Colourbox

För några år sedan satt Marcus Gustavsson på ett jobbmöte. Kollegorna muttrade, stämningen var dålig och samarbetet skavde. Hans kollega Cornelia slog näven i bordet och sa: ”Kan vi inte se varandra med snälla ögon i stället för att leta fel?” 

Det slog an något i honom.

– Hon pratade om att snälltolka varandra. Vi kommunicerar på olika sätt och ibland förstår vi inte varandra. Men det är väldigt sällan det blir fel för att vi medvetet vill såra någon – tvärtom, säger Marcus Gustavsson. 

Att kollegan vågade slå näven i bordet handlade också om snällhet, menar han. Att våga prata om svåra ämnen och adressera elefanten i rummet. Det är svårt och i regel backar vi gärna, så det kräver träning. 

Och det brukar Marcus Gustavsson göra med de arbetsgrupper han leder. Till exempel genom att presentera olika scenarion: Vad skulle du säga om en kollega luktade alkohol på jobbet, dyker upp med blåmärken, eller blir utfryst av de övriga i teamet?

– Det handlar inte om att säga rätt saker utan att våga ta upp det som skaver. Jag är till exempel rädd för att köra bil och utförsåkning, men med träning känns det lättare. Det är samma sak att träna på mänskliga relationer, säger han.

Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna, men det är fel. Den sitter i beteenden

Och mänskliga relationer handlar om att samarbeta. Marcus Gustavsson brukar citera kommunikationsexperten Erik Matsson i hans föreläsningar ”var inte dig själv på jobbet” En märklig ståndpunkt kan tyckas, men med det menar han att kliva in i en yrkesroll och lämna åsikter och känslor om kollegor och arbetsuppgifter hemma. 

– Det handlar om att vara professionell, kunna samarbeta med alla och våga prata om brister på arbetsplatsen. Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna på ett företag, men det är fel. Den sitter i beteenden.

Att vara en schysst och stöttande kollega innebär inte att du ska agera självutplånande. Du ska även vara snäll mot dig själv, menar Marcus Gustavsson.

– Det är lätt att vara självkritisk och vi behöver öva på att ta emot konstruktiv kritik lika mycket som att få positiv feedback. Min gamla körledare sa alltid: Pojkar, beröm det ska ni ta emot, spara i hjärtat och plocka fram när livet blir motigt. Så det gör jag.

Motigt har det varit på tidigare arbetsplatser. Marcus Gustavsson har själv varit med om utfrysning, dåligt ledarskap och kränkningar. Därför ligger de fackliga frågorna som likabehandling och arbetsmiljö honom varmt om hjärtat. 

Facket har en viktig roll i att skapa strukturer kring att förhindra utsatthet, det är ju det den psykosociala arbetsmiljön handlar om till stor del. 

Vad tjänar man på snälla arbetsplatser?

­– Snälla arbetsplatser skapar en hållbar arbetsmiljö. När vi trivs bra presterar vi bättre och blir mer produktiva, friska och glada. Alla arbetsgivare borde kroka arm för att uppnå det, säger Marcus Gustavsson. 

Så skapas snälla arbetsplatser

  • Snälltolka - alla gör så gott de kan.
  • Jobba med kulturen på jobbet.
  • Jobba med beteenden och tydliggör förväntningar.
  • Ha uttalade spelregler. 
  • Öka kunskapen om härskartekniker och hur du bemöter dem. 
  • Bekräfta varandra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.