Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så skapas snälla arbetsplatser

Befria elefanten i rummet och bekräfta varandra. Det kommer att skapa snälla arbetsplatser, menar föreläsaren Marcus Gustavsson, som skrivit en bok om ämnet.
Lina Björk Publicerad
Markus Gustavsson och en hand som håller i ett hjärta
Att ta upp det som skaver på arbetsplatsen är också att vara snäll, menar Marcus Gustavsson. Foto: David Lagerlöf/Colourbox

För några år sedan satt Marcus Gustavsson på ett jobbmöte. Kollegorna muttrade, stämningen var dålig och samarbetet skavde. Hans kollega Cornelia slog näven i bordet och sa: ”Kan vi inte se varandra med snälla ögon i stället för att leta fel?” 

Det slog an något i honom.

– Hon pratade om att snälltolka varandra. Vi kommunicerar på olika sätt och ibland förstår vi inte varandra. Men det är väldigt sällan det blir fel för att vi medvetet vill såra någon – tvärtom, säger Marcus Gustavsson. 

Att kollegan vågade slå näven i bordet handlade också om snällhet, menar han. Att våga prata om svåra ämnen och adressera elefanten i rummet. Det är svårt och i regel backar vi gärna, så det kräver träning. 

Och det brukar Marcus Gustavsson göra med de arbetsgrupper han leder. Till exempel genom att presentera olika scenarion: Vad skulle du säga om en kollega luktade alkohol på jobbet, dyker upp med blåmärken, eller blir utfryst av de övriga i teamet?

– Det handlar inte om att säga rätt saker utan att våga ta upp det som skaver. Jag är till exempel rädd för att köra bil och utförsåkning, men med träning känns det lättare. Det är samma sak att träna på mänskliga relationer, säger han.

Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna, men det är fel. Den sitter i beteenden

Och mänskliga relationer handlar om att samarbeta. Marcus Gustavsson brukar citera kommunikationsexperten Erik Matsson i hans föreläsningar ”var inte dig själv på jobbet” En märklig ståndpunkt kan tyckas, men med det menar han att kliva in i en yrkesroll och lämna åsikter och känslor om kollegor och arbetsuppgifter hemma. 

– Det handlar om att vara professionell, kunna samarbeta med alla och våga prata om brister på arbetsplatsen. Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna på ett företag, men det är fel. Den sitter i beteenden.

Att vara en schysst och stöttande kollega innebär inte att du ska agera självutplånande. Du ska även vara snäll mot dig själv, menar Marcus Gustavsson.

– Det är lätt att vara självkritisk och vi behöver öva på att ta emot konstruktiv kritik lika mycket som att få positiv feedback. Min gamla körledare sa alltid: Pojkar, beröm det ska ni ta emot, spara i hjärtat och plocka fram när livet blir motigt. Så det gör jag.

Motigt har det varit på tidigare arbetsplatser. Marcus Gustavsson har själv varit med om utfrysning, dåligt ledarskap och kränkningar. Därför ligger de fackliga frågorna som likabehandling och arbetsmiljö honom varmt om hjärtat. 

Facket har en viktig roll i att skapa strukturer kring att förhindra utsatthet, det är ju det den psykosociala arbetsmiljön handlar om till stor del. 

Vad tjänar man på snälla arbetsplatser?

­– Snälla arbetsplatser skapar en hållbar arbetsmiljö. När vi trivs bra presterar vi bättre och blir mer produktiva, friska och glada. Alla arbetsgivare borde kroka arm för att uppnå det, säger Marcus Gustavsson. 

Så skapas snälla arbetsplatser

  • Snälltolka - alla gör så gott de kan.
  • Jobba med kulturen på jobbet.
  • Jobba med beteenden och tydliggör förväntningar.
  • Ha uttalade spelregler. 
  • Öka kunskapen om härskartekniker och hur du bemöter dem. 
  • Bekräfta varandra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.

Carl Cederström
Carl Cederström är författare till Kontoret - en historia om arbetsplatserna som format Sverige. Foto: Karl Nordlund/Bonnier

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.