Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Det händer i hjärnan när du är snäll

När du blir uppskattad på jobbet får hjärnan en dopaminkick. Särskilt om du inte förväntat dig det. Kritik aktiverar i stället hjärnans smärtcentrum.
Elisabeth Brising Publicerad
Två händer som formar ett hjärta.
Snällhet på jobbet ger hjärnan en dopaminkick och förbättrar arbetsmiljön. Att visa vänlighet mot kollegor kan leda till en mer positiv och produktiv arbetsplats där alla trivs bättre. Foto: Colourbox.

Oj vad trevligt! Ett oväntat beröm eller en vänlig gest får dig genast att må bättre. När du upplever att någon är snäll mot dig aktiveras belöningsområden i hjärnan som leder till att signalsubstansen dopamin utsöndras.

Alva Appelgren.
Alva Appelgren. Foto Gerald McInerney

– Vi gillar positivt bemötande, då får vi en dopaminkick, särskilt om det är oväntat, säger Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap.

Belöningssystem aktiveras

När vi får positiv uppskattning från andra aktiveras våra socialt belönande system i hjärnan. 

– De omfattar flera områden i de inre delarna i hjärnan, striatum till exempel, förklarar hon.

Även skratt gör att hjärnan frisätter belönande ämnen i kroppen – endorfiner - en sorts kroppsegna opioider som fungerar smärtlindrande. Endorfiner lindrar inte bara fysisk smärta, utan även psykisk. 

Lugnar puls och stress

Gemenskap, hjälpsamhet och beröm får oss i regel att känna oss glada och trygga. När vi tänker att andra vill oss väl när vi kommer till jobbet, eller skrattar vid fikat, får vi lugnare puls och aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Det påverkar resten av dagen och sänker stressen.

– Det mesta är omedvetna reaktioner, men man kanske känner en gladare och lugnare känsla som kommer lite senare, säger Alva Appelgren.

Behövs för vår överlevnad

Man kan undra varför det är så viktig för oss att få bekräftelse hela tiden, men det är helt naturligt. Människor har alltid behövt komma överens, samarbeta, förstå varandra och avgöra om någon är vänlig eller elak, för vår arts överlevnad.

Så hur ger man uppskattning till kollegorna på bästa sätt? Fråga dig själv: Vad blir jag glad av att höra av andra?
Om man tycker det är svårt att visa uppskattning – tänk på att du själv mår bra av det också, understryker Alva Appelgren.

Man har sett i neurokognitiva studier att när människan är snäll eller generös mot andra så upplever hon sig själv också som gladare. 

Fysiskt smärtsamt bli utesluten

Lika viktigt som det är för oss alla att få vara med i en grupp, för att överleva, gör det ont att inte få höra till. Hjärnan reagerar starkt på ovänliga eller uteslutande gester.

– Det är välstuderat att det är smärtsamt att bli exkluderad. Det aktiverar de områden i hjärnan som gör att vi känner fysisk smärta, säger Alva Appelgren. 

Kritik syns i smärtcentrum

Även negativ återkoppling på en arbetsuppgift aktiverar samma delar i hjärnan. Det handlar om områdena anteriora cingulum och insula, som styr smärtupplevelser och reaktioner på att vi gjort fel. Kroppen kan då försättas i ett kamp- eller flyktläge och vi får direkt obehagliga stresskänslor.

– Kroppen pumpar ut mycket adrenalin, får ökad hjärtrytm och förbereder sig för att fly eller försvara sig. Det är motsatsen till lugn och glad, säger Alva Appelgren. 

AI klår inte en jobbkompis

En del personer mår snabbt sämre om hjärnan inte får uppleva positiv uppskattning och social gemenskap. Hur distansarbete och skärmkontakter påverkar hjärnan blir därför en viktig fråga att fortsätta studera, enligt Alva Appelgren.

– Jag tror att när relationer ersätts av digital kontakt, eller till och med ett förprogrammerat svar, blir det viktigare och viktigare med den här helheten. Mötet med en individ som inte är ett AI-svar, utan en riktig människa. Någon som blev glad av min kommentar, eller skrattade åt mitt skämt.

Mer forskning kring vänlighet

SvD: Studie visar: Snälla människor blir lyckligare.

Arbetsvärlden: Fler kvinnor på en arbetsplats leder till mer uppskattning på jobbet. 

SvD: Forskare: Därför blir snälla människor lyckligare
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält

Arbetsmiljö

7 bra kortkommandon i Word

Kortkommandon kan rädda dig från musarm och axelsmärta. Här är sju kommandon i Word som du (kanske) inte visste fanns.
David Österberg Publicerad 19 september 2025, kl 07:37
Tangentbord kortkommandon laptop
Med kortkommandon i Word slipper du musklick som kan leda till musarm och värk i axeln. Foto: Colourbox.

Runt en miljon svenskar drabbas någon gång av musarm. Besväret orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser.

Att använda kortkommandon när du jobbar i Word är ett smart sätt att minska musanvändandet och samtidigt spara tid. De flesta av oss vet att CTRL + S sparar ett dokument och att CTRL + A markerar all text. Men här är sju kortkommandon som du kanske inte visste fanns:

 

1. CTRL + Backsteg 

Tar bort ordet till vänster om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på backstegsknappen.

2. CTRL + Y

Upprepar det du nyss skrev. Smart om man, likt Jack Nicholson i The Shining, vill fylla en hel sida med samma text.

3. CTRL + Högerpil

Flyttar markören till början av nästa ord. Hjälpsamt för den som snabbt vill vidare.

4. CTRL + Z

Ångrar det du nyss skrev. Ibland blir det fel. Tur då att det finns ett kortkommando som gör allting ogjort.

5. CTRL + Alt + M

Infogar kommentar. Superbra för den som redigerar egna eller andras texter.

6. CTRL + Delete

Tar bort ordet till höger om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på deleteknappen.

7. CTRL + End

Flyttar markören längst ner i dokumentet. Bra när du vill fortsätta där du slutade. Eller sätta punkt och gå hem.