När Oskar Frisk, läkemedelstekniker på Octapharma i Stockholm, fick veta att han var tvungen att byta skiftlag blev han först ledsen och lite orolig. Han trivdes ju så otroligt bra i sitt nuvarande team. Var skulle han hamna nu?

När hans mamma några veckor senare frågade hur det kändes med de nya arbetskamraterna svarade han att det var jättebra, på alla vis.

– Jag blev oerhört positivt överraskad, för alla trivdes väldigt bra med varandra och Timmy var precis så som jag hade hört att han skulle vara, säger Oskar Frisk.

Timmy Söderlund är Oskar Frisks och de tio kollegornas teamleader. Han skruvar lite generat på sig när han hör berömmet. Men blir också glad, för det är ett kvitto på att hans noggranna rekrytering har lönat sig. Det handlar om en grupp som trots olika åldrar (20 till närmare 60), kön, etnicitet och religion verkligen klickar med varandra.

– Gruppen är min prio. Det har hänt att jag nekat människor att komma till oss för att magkänslan sagt att individen – trots att de varit jättebra och kompetenta – inte hade fungerat med teamet. Med det sagt, magkänslan stämmer inte alltid.

Viktigast: Respekt och omtänksamhet

Både Oskar Frisk och Timmy Söderlund tycker att det viktigaste på en arbetsplats eller i en grupp är respekt och omtänksamhet. Och det kändes redan när de två träffades första gången.

– Timmy poängterade verkligen att i den här gruppen hjälps vi åt. Ibland uppstår dödtid i en process – då ser man sig runt efter någon som har mer att göra och hugger i. Ingen lämnas i sticket, säger Oskar Frisk.

För honom är en snäll arbetsplats synonymt med en trygg arbetsplats. Han vet att han backas upp av sina kollegor från det att han stämplar in till att han stämplar ut.

– Och jag har en chef som skulle kriga för mig om det behövdes.

Timmy Söderlund själv säger att han försöker vara en professionell ledare som är tillgänglig, lyssnar på personalen och ställer upp för sin grupp. Han ska tåla att bli kritiserad av sina medarbetare när han gör något tokigt. 
– Om vi hjälper varandra kommer hjälpen tillbaka, vilket han medger händer då och då.

– Det ska vara högt i tak – på riktigt. Men sedan får andra svara på om jag lyckats vara den chef jag alltid själv velat ha.

För Timmy Söderlund var just detta att ställa upp för varandra det allra viktigaste när han för några år sedan fick chansen att bilda sitt drömlag. Och det var något han upplevde var ganska sällsynt, särskilt i större grupper – man gör klart sitt, tar sin rast och går hem.

– Hos oss är det alltid en eller två individer som under perioder har det extra tungt. Om vi hjälper varandra kommer hjälpen tillbaka. Då avverkar vi arbetsuppgifterna mer harmoniskt utan stress och utan att våra ryggar tar stryk. För det är ett fysiskt jobb vi har med långa arbetspass och treskift.

Snällkultur ekonomiskt lönsam

Det lönar sig på så många plan att jobba så, menar Timmy Söderlund. Trivs medarbetarna så får man en lojal grupp med hög arbetsmoral där alla levererar och där sjukfrånvaro är låg. Det ska vara kul att komma till jobbet.

Alla i teamet har lärt sig uppskatta varandra, alla kan fika ihop.

– Oskar som är yngst umgås nästan mest med den av oss som är äldst, berättar Timmy Söderlund.

Finns det då inget som skaver? Jo såklart, vi är ju människor, men det är mest smågrejer, tycker både Oskar Frisk och Timmy Söderlund. Gruppen har kommit fram till gemensamma förhållningsregler som lyfts ofta på de återkommande arbetsplatsträffarna. Man har listat det som fungerar bra och det som kan förbättras – som att diska kaffekoppar efter sig och skippa onödigt smågnäll.

– Personalen kommer ofta med synpunkter som har med beteenden att göra. Genom att prata om det har vi fått bort slarv och är alltid hjälpsamma mot varandra.

Det är inte så svårt när man själv har skapat regler som gynnar allas trivsel, säger Timmy Söderlund.

Båda tror att en snällkultur är ekonomiskt lönsam i längden. Oskar Frisk är inne på att den måste börja uppifrån och sippra ut i verksamheten, men sedan måste förstås alla göra sitt. Varje dag.

– Att vara snäll en dag och inte nästa? Det är inte att vara snäll. Snällhet ska frodas över tid och alla ska försöka spela samma ton. Då blir det bra, säger Oskar Frisk.

För några år sedan satt Marcus Gustavsson på ett jobbmöte. Kollegorna muttrade, stämningen var dålig och samarbetet skavde. Hans kollega Cornelia slog näven i bordet och sa: ”Kan vi inte se varandra med snälla ögon i stället för att leta fel?” 

Det slog an något i honom.

– Hon pratade om att snälltolka varandra. Vi kommunicerar på olika sätt och ibland förstår vi inte varandra. Men det är väldigt sällan det blir fel för att vi medvetet vill såra någon – tvärtom, säger Marcus Gustavsson. 

Att kollegan vågade slå näven i bordet handlade också om snällhet, menar han. Att våga prata om svåra ämnen och adressera elefanten i rummet. Det är svårt och i regel backar vi gärna, så det kräver träning. 

Och det brukar Marcus Gustavsson göra med de arbetsgrupper han leder. Till exempel genom att presentera olika scenarion: Vad skulle du säga om en kollega luktade alkohol på jobbet, dyker upp med blåmärken, eller blir utfryst av de övriga i teamet?

– Det handlar inte om att säga rätt saker utan att våga ta upp det som skaver. Jag är till exempel rädd för att köra bil och utförsåkning, men med träning känns det lättare. Det är samma sak att träna på mänskliga relationer, säger han.

Och mänskliga relationer handlar om att samarbeta. Marcus Gustavsson brukar citera kommunikationsexperten Erik Matsson i hans föreläsningar ”var inte dig själv på jobbet” En märklig ståndpunkt kan tyckas, men med det menar han att kliva in i en yrkesroll och lämna åsikter och känslor om kollegor och arbetsuppgifter hemma. 

– Det handlar om att vara professionell, kunna samarbeta med alla och våga prata om brister på arbetsplatsen. Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna på ett företag, men det är fel. Den sitter i beteenden.

Att vara en schysst och stöttande kollega innebär inte att du ska agera självutplånande. Du ska även vara snäll mot dig själv, menar Marcus Gustavsson.

– Det är lätt att vara självkritisk och vi behöver öva på att ta emot konstruktiv kritik lika mycket som att få positiv feedback. Min gamla körledare sa alltid: Pojkar, beröm det ska ni ta emot, spara i hjärtat och plocka fram när livet blir motigt. Så det gör jag.

Motigt har det varit på tidigare arbetsplatser. Marcus Gustavsson har själv varit med om utfrysning, dåligt ledarskap och kränkningar. Därför ligger de fackliga frågorna som likabehandling och arbetsmiljö honom varmt om hjärtat. 

Facket har en viktig roll i att skapa strukturer kring att förhindra utsatthet, det är ju det den psykosociala arbetsmiljön handlar om till stor del. 

Vad tjänar man på snälla arbetsplatser?

­– Snälla arbetsplatser skapar en hållbar arbetsmiljö. När vi trivs bra presterar vi bättre och blir mer produktiva, friska och glada. Alla arbetsgivare borde kroka arm för att uppnå det, säger Marcus Gustavsson. 

Drygt tre av tio har övervägt att byta arbetsplats på grund av sin arbetsmiljö. Av samma anledning har 29 procent övervägt att byta yrke. Den nyligen publicerade rapporten ”Sverige om arbetsmiljö” undersöker hur arbetstagare förhåller sig till arbetsmiljöfrågor.

–  Arbetsmiljö är avgörande för både individers hälsa och företags framgång. Vår rapport visar att det finns ett starkt engagemang, men också tydliga områden där vi kan förbättra kunskapen och hanteringen av arbetsmiljöfrågor, säger Sverre Lundqvist, processledare och kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i ett pressmeddelande.

Viktigare för arbetstagaren än chefen

Undersökningen visar att 30 procent upplever att deras arbetsmiljö har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av de svarande tycker att arbetsmiljöfrågor ska uppmärksammas mer på arbetsplatsen. Det är dock betydligt fler arbetstagare än chefer som vill ha mer uppmärksamhet på arbetsmiljön.

Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort och majoriteten anser sig ha goda kunskaper om dem. Samtidigt vill de flesta lära sig mer om arbetsmiljölagen och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 

Det blir ingen skillnad

Trots goda kunskaper hos arbetstagare hur arbetsmiljön bör se ut, är det inte alltid att de upplevda bristerna kommer fram till arbetsgivaren, enligt rapporten. De flesta uppger att de alltid, eller oftast säger till när de ser brister i arbetsmiljön. Den vanligaste anledningen till att inte rapportera om problem på arbetsplatsen är att anställda upplever att det ändå inte blir någon skillnad.