Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Sorg på jobbet – så hanterar ni dödsfall och kriser

Sorg är en ovälkommen besökare på alla arbetsplatser. För Caroline Midbjer kom beskedet om kollegans död som en chock.
Lina Björk Publicerad
Mikael Sjöberg
För konsulten Caroline Midbjer spelade kollegorna en viktig roll i sorgearbetet. De kunde vara ledsna tillsammans. Mikael Sjöberg

Ellenor hade ett skratt som hördes över hela kontoret. Det blev tyst när det försvann.

Konsulten Caroline Midbjer satt på samma uppdrag som Ellenor och de två talades vid flera gånger i veckan. Hon var på föräldraledighet när hon plötsligt fick reda på att Ellenor gått bort. Det blev en chock.

– För mig var det väldigt jobbigt att en person som var så ung försvann. Hon var i min egen ålder, vilket gjorde att jag började se på livet på ett annat sätt. Vad vill jag lägga min tid på och vad är viktigt?

För henne var möjligheten att kunna prata med kollegor och sin chef det viktigaste i sorgeprocessen. Och att få möjlighet att stanna upp i vardagen och ge ledsamheten utrymme.

– Det var skönt att inte vara ensam i sin sorg. Att kunna prata om vad som hade hänt och få tid att vara ledsen. Att gå på begravningen blev också ett sätt att förstå och få ett avslut, säger hon.

Chefen tog emot dödsbeskedet

Den som först tog emot dödsbeskedet var Ellenors chef Therese Nordstrand. Hon satt på lunch med 20 kollegor när ett okänt nummer ringde och hon svarade. Det var Ellenors man som berättade att han hade dåliga nyheter. Det man först trodde var lunginflammation visade sig vara cancer och nu var hon borta. Han tänkte att hon behövde veta det eftersom hon var Ellenors chef och vän.

Therese Nordstrand tittade ut över lunchen och på kollegorna från konsultbolaget Knightec, som såg att något hade hänt och hon tog beslutet att berätta vid sittande bord.

– Alternativet var att jag skulle ringa upp alla var och en senare. Så jag gav beskedet och sa att de själva fick välja hur de ville göra med resten av dagen. Att det var okej att åka hem om det kändes bäst.


En av lärdomarna Therese Nordstrand har fått som chef är att allas sorg ser olika ut och att anställda sörjer på sitt eget vis. Foto: Mikael Sjöberg

Det var inte första gången Therese Nordstrand hade lämnat ett dödsbesked. Hon begravde sin pappa samma år som hon tog studenten och var den som ringde de syskon som inte bodde hemma och berättade hur det låg till.

– Jag vet hur jag fungerar i de situationerna. Jag kan hålla ihop, men nu fanns ju också HR som stöttade upp när det praktiska skulle genomföras.

På kontoret sattes det upp ett minnesbord med blommor och en bild. Där kunde kollegorna sörja tillsammans. De som jobbat nära påverkades förstås mer, men stämningen på hela arbetsplatsen förändrades.

Viktigt att få tid att sörja och prioritera familjen

När det var dags för begravning var även Therese Nordstrand med, men inte som chef utan vän.

– Jag visste att jag inte skulle klara av att ha på mig chefshatten där utan tog med en kollega som stöttade. På det sättet kunde jag få vara ledsen och ge utrymme för min sorg, säger Therese Nordstrand.

Även om det inte fanns någon krisplan eller färdig policy för hur man ska agera när en kollega dör tyckte Therese Nordstrand att hon fick bra stöd av företaget och de mer seniora cheferna. Och på ett sätt var det fint att få göra det på sitt sätt.

– Det var mycket från hjärtat och när jag skrev minnesord blev det inte något politiskt tillrättalagt, utan så jag kände. Sen hade vi förstås en del praktiska saker på pränt: alla medarbetare fick ett samtal från sin chef där man kollade av läget, hur de mådde och om det behövdes kopplas in någon professionell hjälp.

Medarbetarna ska kunna släppa allt

I företagets historia hade det tidigare inträffat ett dödsfall bland medarbetarna. Men med 600 anställda, som de var då, drabbar ju livet som det gör. Anställda förlorar anhöriga, går igenom behandlingar för sjukdomar och drabbas av stressrelaterade bekymmer. Och för det fanns det en tydlig struktur.

– Framför allt ska det finnas en plan för att kunna gå på dagen och släppa allt. Vi hade anställda som förlorade föräldrar i corona under året och då var det viktigt att de skulle kunna få tid att sörja och prioritera familjen, säger Therese Nordstrand.

Men som chef har du också ett ansvar att leverera resultat, sätta mål och blicka framåt. För att göra det krävs att även medarbetare är med på banan.

– När du är i sorg levererar du inte till 100 procent så är det bara och det är okej. Sedan kan det inte pågå i flera år, men viktigast är att man pratar om vad som händer och är transparent med vad man behöver för stöd för då kan jag hjälpa till med det.

Får man ställa krav?
– Ja, så länge de inte är orimliga. Krav kan hjälpa till att forma en vardag för någon i kris, för ibland är jobbet en frizon där det är lättare att andas och man vet vad som förväntas av en. Samtidigt beror det på vad som drabbat medarbetaren, är det utbrändhet får man vara väldigt försiktig.

Nu är det snart två år sedan Ellinor dog. Sorgen kommer och går, särskilt när påminnelser oväntat dyker upp, som en kvarlämnad Linkedin-sida som talar om att det är dags att gratulera till årsdagen på jobbet. Men Therese Nordstrand har lärt sig att balansera sitt chefskap med den vänskap som fanns, och finns med kollegorna. Alla sörjer på sitt sätt, även en chef.

– Jag kan inte förstå din sorg för den är din egen, men jag kan vara transparent med hur jag mår och känner och öppna en dörr för att du kan göra likadant.

Therese Nordstrand jobbade för två år sedan som regionchef på konsultbolaget Knightec, men är i dag egenföretagare, affärsledare och konsult på konsultföretaget Berotec.

4 sätt att hantera kris på kontoret

KRISPLAN

  • Skapa gemensamt en krisplan för olika typer av händelser som kan drabba anställda på arbetsplatsen. Kom överens med dina kollegor om vilka som ingår i krisgruppen och vem som ska göra vad.

KRISENS FASER

  • Vi reagerar olika i sorg och kris. Först brukar chockfasen inträffa, då vi förnekar vad som hänt. I en reaktions- och bearbetsningsfas börjar känslorna komma och vi förstår och sorterar i krisen. I nyorienteringsfasen har vi accepterat och tar avstamp i det nya.

GE VARANDRA STÖD

  • I det akuta skedet är det avgörande att visa omsorg för den som drabbats. Fokusera på att ge mänsklig närhet och lös praktiska saker. Följ upp under lång tid och fråga ofta hur hen mår.

FRÅGA EFTER INFORMATION

  • En bidragande orsak till att en kris blir skrämmande och eskalerar är bristen på information. Be din chef svara på frågor som: Vad har hänt? Hur kunde det ske? Hur påverkar det mig? Vad händer nu? Det kommer att ge ett större lugn i arbetsgruppen.

Företagshälsan Previa

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så påverkar distansarbete dina jobbrelationer

Nästan varannan svensk tycker hemmajobb påverkar relationerna på jobbet negativt. Det visar rapporten Arbetspusslet.
Elisabeth Brising Publicerad 14 augusti 2024, kl 06:01
Kontorsarbetare sitter i möte runt ett bord medan kollegor som arbetar på distans och syns på en skärm.
Distansjobb har blivit norm i kontorsarbetslivet. Men relationerna till kollegor och chefer försämras tycker 45 procent av de svenska hybridarbetarna. Foto: Shutterstock

60 procent av svenskarna arbetar hemma minst en dag i veckan. Men det fysiska kontoret är också viktigt för åtta av tio. Dit åker vi för att träffa våra kollegor och chefer, enligt en rapport från ISS Facility Services. 

84 procent anser att social interaktion i arbetet är viktigt eller mycket viktigt . Men nästan hälften, 45 procent, upplever också att deras relationer till kollegor blivit sämre av distansarbetet. 

En minde del, 20 procent, tycker även relationen till chefen påverkats till det sämre än tidigare. Här skiljer sig uppfattningen åt mellan olika åldrar. De under 41 år tycker relationen med chefen påverkats mer negativt av distansjobb än de över. 

Yngre gillar kontoret mer 

Hela 8 av 10  tycker fortsatt att den fysiska arbetsplatsen är fortsatt viktig enligt undersökningen. Men bara en tredjedel av de anställda över 41 år vill kalla på-plats-kontoret "mycket viktigt". 

Många i den äldre gruppen trivs med att jobba hemma, eftersom de tycker att distansen får dem att stressa mindre och fokusera mer effektivt. Bland de yngre kontorsarbetarna är gracerna mer jämt fördelade. Nästan varannan i åldersgruppen 18-40 år tycker att det fysiska kontoret är "mycket viktigt" för dem. 

Svårt för nyanställda och oerfarna

Enligt ISS väcker det nya hybridlandskapet knepiga frågor för arbetsgivare som: hur skapar man en gemensam företagskultur och ser till att kompetensöverföringen mellan äldre och yngre funkar?

– Tillfällena att dela erfarenheter och kompetens minskar när specifika grupper väljer att arbeta hemifrån. Som arbetsgivare innebär det ytterligare utmaningar där den fysiska arbetsplatsen måste stimulera möten mellan olika typer av medarbetare, säger Andreas Thorling, vd på ISS Sverige, i en kommentar. 

Så ser svenskarna på distansarbete

Fördelar med att jobba på plats

• En av de främsta fördelarna med att jobba på kontor är enligt åtta av tio det sociala umgänget med kollegorna.  

• 66 procent av svenskarna uppskattar kunskapsdelningen som sker på fysiska kontor. 

• En tredjedel känner att det är lättare att få rutiner i vardagen på kontoret.

• Elva procent känner sig mer nedstämda på distans. 

Fördelar med distansarbete

• En majoritet säger att det bästa med att jobba hemifrån är att de får mer arbetsro och att de slipper pendla. 

• Tre av fem som jobbar hemifrån säger att de passar på att göra hushållssysslor som att tvätta när de jobbar hemifrån. 

• En tredjedel tycker det bästa med att jobba hemifrån är att de kan spara in pengar på till exempel pendlings- och lunchkostnader. 

Många jobbar sjuka hemifrån

• En majoritet i enkäten säger att de jobbar hemifrån trots att de är sjuka eller har förkylningssymtom. Endast åtta procent gör aldrig det. 

• Var sjätte svensk jobbar hemifrån trots att de är sjuka för att de inte är tillräckligt sjuka för att sjukanmäla sig, men inte tillräckligt friska för att gå till kontoret.

• 52 procent jobbar hemma trots sjukdom för att underlätta jobbet framöver för sig själv. En majoritet anser att arbetsbördan blir högre när de kommer tillbaka för att ingen avlastar dem vid sjukdom.

• Fyra av tio svenskar jobbar ibland trots sjukdom för att de inte vill få lägre inkomst genom karensdag och sjukavdrag. 

Om ISS enkät och rapport 
Undersökningen som ligger till grund för rapporten Arbetspusslet är genomförd av Novus på uppdrag av ISS Facility Services AB och presenterades 2023. Totalt har 1 050 svenska kontorsarbetare med möjlighet till hemarbete, i åldrarna 18–79 år deltagit i undersökningen via en webbenkät.