Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Sorg på jobbet – så hanterar ni dödsfall och kriser

Sorg är en ovälkommen besökare på alla arbetsplatser. För Caroline Midbjer kom beskedet om kollegans död som en chock.
Lina Björk Publicerad
Mikael Sjöberg
För konsulten Caroline Midbjer spelade kollegorna en viktig roll i sorgearbetet. De kunde vara ledsna tillsammans. Mikael Sjöberg

Ellenor hade ett skratt som hördes över hela kontoret. Det blev tyst när det försvann.

Konsulten Caroline Midbjer satt på samma uppdrag som Ellenor och de två talades vid flera gånger i veckan. Hon var på föräldraledighet när hon plötsligt fick reda på att Ellenor gått bort. Det blev en chock.

– För mig var det väldigt jobbigt att en person som var så ung försvann. Hon var i min egen ålder, vilket gjorde att jag började se på livet på ett annat sätt. Vad vill jag lägga min tid på och vad är viktigt?

För henne var möjligheten att kunna prata med kollegor och sin chef det viktigaste i sorgeprocessen. Och att få möjlighet att stanna upp i vardagen och ge ledsamheten utrymme.

– Det var skönt att inte vara ensam i sin sorg. Att kunna prata om vad som hade hänt och få tid att vara ledsen. Att gå på begravningen blev också ett sätt att förstå och få ett avslut, säger hon.

Chefen tog emot dödsbeskedet

Den som först tog emot dödsbeskedet var Ellenors chef Therese Nordstrand. Hon satt på lunch med 20 kollegor när ett okänt nummer ringde och hon svarade. Det var Ellenors man som berättade att han hade dåliga nyheter. Det man först trodde var lunginflammation visade sig vara cancer och nu var hon borta. Han tänkte att hon behövde veta det eftersom hon var Ellenors chef och vän.

Therese Nordstrand tittade ut över lunchen och på kollegorna från konsultbolaget Knightec, som såg att något hade hänt och hon tog beslutet att berätta vid sittande bord.

– Alternativet var att jag skulle ringa upp alla var och en senare. Så jag gav beskedet och sa att de själva fick välja hur de ville göra med resten av dagen. Att det var okej att åka hem om det kändes bäst.


En av lärdomarna Therese Nordstrand har fått som chef är att allas sorg ser olika ut och att anställda sörjer på sitt eget vis. Foto: Mikael Sjöberg

Det var inte första gången Therese Nordstrand hade lämnat ett dödsbesked. Hon begravde sin pappa samma år som hon tog studenten och var den som ringde de syskon som inte bodde hemma och berättade hur det låg till.

– Jag vet hur jag fungerar i de situationerna. Jag kan hålla ihop, men nu fanns ju också HR som stöttade upp när det praktiska skulle genomföras.

På kontoret sattes det upp ett minnesbord med blommor och en bild. Där kunde kollegorna sörja tillsammans. De som jobbat nära påverkades förstås mer, men stämningen på hela arbetsplatsen förändrades.

Viktigt att få tid att sörja och prioritera familjen

När det var dags för begravning var även Therese Nordstrand med, men inte som chef utan vän.

– Jag visste att jag inte skulle klara av att ha på mig chefshatten där utan tog med en kollega som stöttade. På det sättet kunde jag få vara ledsen och ge utrymme för min sorg, säger Therese Nordstrand.

Även om det inte fanns någon krisplan eller färdig policy för hur man ska agera när en kollega dör tyckte Therese Nordstrand att hon fick bra stöd av företaget och de mer seniora cheferna. Och på ett sätt var det fint att få göra det på sitt sätt.

– Det var mycket från hjärtat och när jag skrev minnesord blev det inte något politiskt tillrättalagt, utan så jag kände. Sen hade vi förstås en del praktiska saker på pränt: alla medarbetare fick ett samtal från sin chef där man kollade av läget, hur de mådde och om det behövdes kopplas in någon professionell hjälp.

Medarbetarna ska kunna släppa allt

I företagets historia hade det tidigare inträffat ett dödsfall bland medarbetarna. Men med 600 anställda, som de var då, drabbar ju livet som det gör. Anställda förlorar anhöriga, går igenom behandlingar för sjukdomar och drabbas av stressrelaterade bekymmer. Och för det fanns det en tydlig struktur.

– Framför allt ska det finnas en plan för att kunna gå på dagen och släppa allt. Vi hade anställda som förlorade föräldrar i corona under året och då var det viktigt att de skulle kunna få tid att sörja och prioritera familjen, säger Therese Nordstrand.

Men som chef har du också ett ansvar att leverera resultat, sätta mål och blicka framåt. För att göra det krävs att även medarbetare är med på banan.

– När du är i sorg levererar du inte till 100 procent så är det bara och det är okej. Sedan kan det inte pågå i flera år, men viktigast är att man pratar om vad som händer och är transparent med vad man behöver för stöd för då kan jag hjälpa till med det.

Får man ställa krav?
– Ja, så länge de inte är orimliga. Krav kan hjälpa till att forma en vardag för någon i kris, för ibland är jobbet en frizon där det är lättare att andas och man vet vad som förväntas av en. Samtidigt beror det på vad som drabbat medarbetaren, är det utbrändhet får man vara väldigt försiktig.

Nu är det snart två år sedan Ellinor dog. Sorgen kommer och går, särskilt när påminnelser oväntat dyker upp, som en kvarlämnad Linkedin-sida som talar om att det är dags att gratulera till årsdagen på jobbet. Men Therese Nordstrand har lärt sig att balansera sitt chefskap med den vänskap som fanns, och finns med kollegorna. Alla sörjer på sitt sätt, även en chef.

– Jag kan inte förstå din sorg för den är din egen, men jag kan vara transparent med hur jag mår och känner och öppna en dörr för att du kan göra likadant.

Therese Nordstrand jobbade för två år sedan som regionchef på konsultbolaget Knightec, men är i dag egenföretagare, affärsledare och konsult på konsultföretaget Berotec.

4 sätt att hantera kris på kontoret

KRISPLAN

  • Skapa gemensamt en krisplan för olika typer av händelser som kan drabba anställda på arbetsplatsen. Kom överens med dina kollegor om vilka som ingår i krisgruppen och vem som ska göra vad.

KRISENS FASER

  • Vi reagerar olika i sorg och kris. Först brukar chockfasen inträffa, då vi förnekar vad som hänt. I en reaktions- och bearbetsningsfas börjar känslorna komma och vi förstår och sorterar i krisen. I nyorienteringsfasen har vi accepterat och tar avstamp i det nya.

GE VARANDRA STÖD

  • I det akuta skedet är det avgörande att visa omsorg för den som drabbats. Fokusera på att ge mänsklig närhet och lös praktiska saker. Följ upp under lång tid och fråga ofta hur hen mår.

FRÅGA EFTER INFORMATION

  • En bidragande orsak till att en kris blir skrämmande och eskalerar är bristen på information. Be din chef svara på frågor som: Vad har hänt? Hur kunde det ske? Hur påverkar det mig? Vad händer nu? Det kommer att ge ett större lugn i arbetsgruppen.

Företagshälsan Previa

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group