Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Sorg på jobbet – så hanterar ni dödsfall och kriser

Sorg är en ovälkommen besökare på alla arbetsplatser. För Caroline Midbjer kom beskedet om kollegans död som en chock.
Lina Björk Publicerad 4 oktober 2021, kl 12:10
Mikael Sjöberg
För konsulten Caroline Midbjer spelade kollegorna en viktig roll i sorgearbetet. De kunde vara ledsna tillsammans. Mikael Sjöberg

Ellenor hade ett skratt som hördes över hela kontoret. Det blev tyst när det försvann.

Konsulten Caroline Midbjer satt på samma uppdrag som Ellenor och de två talades vid flera gånger i veckan. Hon var på föräldraledighet när hon plötsligt fick reda på att Ellenor gått bort. Det blev en chock.

– För mig var det väldigt jobbigt att en person som var så ung försvann. Hon var i min egen ålder, vilket gjorde att jag började se på livet på ett annat sätt. Vad vill jag lägga min tid på och vad är viktigt?

För henne var möjligheten att kunna prata med kollegor och sin chef det viktigaste i sorgeprocessen. Och att få möjlighet att stanna upp i vardagen och ge ledsamheten utrymme.

– Det var skönt att inte vara ensam i sin sorg. Att kunna prata om vad som hade hänt och få tid att vara ledsen. Att gå på begravningen blev också ett sätt att förstå och få ett avslut, säger hon.

Chefen tog emot dödsbeskedet

Den som först tog emot dödsbeskedet var Ellenors chef Therese Nordstrand. Hon satt på lunch med 20 kollegor när ett okänt nummer ringde och hon svarade. Det var Ellenors man som berättade att han hade dåliga nyheter. Det man först trodde var lunginflammation visade sig vara cancer och nu var hon borta. Han tänkte att hon behövde veta det eftersom hon var Ellenors chef och vän.

Therese Nordstrand tittade ut över lunchen och på kollegorna från konsultbolaget Knightec, som såg att något hade hänt och hon tog beslutet att berätta vid sittande bord.

– Alternativet var att jag skulle ringa upp alla var och en senare. Så jag gav beskedet och sa att de själva fick välja hur de ville göra med resten av dagen. Att det var okej att åka hem om det kändes bäst.


En av lärdomarna Therese Nordstrand har fått som chef är att allas sorg ser olika ut och att anställda sörjer på sitt eget vis. Foto: Mikael Sjöberg

Det var inte första gången Therese Nordstrand hade lämnat ett dödsbesked. Hon begravde sin pappa samma år som hon tog studenten och var den som ringde de syskon som inte bodde hemma och berättade hur det låg till.

– Jag vet hur jag fungerar i de situationerna. Jag kan hålla ihop, men nu fanns ju också HR som stöttade upp när det praktiska skulle genomföras.

På kontoret sattes det upp ett minnesbord med blommor och en bild. Där kunde kollegorna sörja tillsammans. De som jobbat nära påverkades förstås mer, men stämningen på hela arbetsplatsen förändrades.

Viktigt att få tid att sörja och prioritera familjen

När det var dags för begravning var även Therese Nordstrand med, men inte som chef utan vän.

– Jag visste att jag inte skulle klara av att ha på mig chefshatten där utan tog med en kollega som stöttade. På det sättet kunde jag få vara ledsen och ge utrymme för min sorg, säger Therese Nordstrand.

Även om det inte fanns någon krisplan eller färdig policy för hur man ska agera när en kollega dör tyckte Therese Nordstrand att hon fick bra stöd av företaget och de mer seniora cheferna. Och på ett sätt var det fint att få göra det på sitt sätt.

– Det var mycket från hjärtat och när jag skrev minnesord blev det inte något politiskt tillrättalagt, utan så jag kände. Sen hade vi förstås en del praktiska saker på pränt: alla medarbetare fick ett samtal från sin chef där man kollade av läget, hur de mådde och om det behövdes kopplas in någon professionell hjälp.

Medarbetarna ska kunna släppa allt

I företagets historia hade det tidigare inträffat ett dödsfall bland medarbetarna. Men med 600 anställda, som de var då, drabbar ju livet som det gör. Anställda förlorar anhöriga, går igenom behandlingar för sjukdomar och drabbas av stressrelaterade bekymmer. Och för det fanns det en tydlig struktur.

– Framför allt ska det finnas en plan för att kunna gå på dagen och släppa allt. Vi hade anställda som förlorade föräldrar i corona under året och då var det viktigt att de skulle kunna få tid att sörja och prioritera familjen, säger Therese Nordstrand.

Men som chef har du också ett ansvar att leverera resultat, sätta mål och blicka framåt. För att göra det krävs att även medarbetare är med på banan.

– När du är i sorg levererar du inte till 100 procent så är det bara och det är okej. Sedan kan det inte pågå i flera år, men viktigast är att man pratar om vad som händer och är transparent med vad man behöver för stöd för då kan jag hjälpa till med det.

Får man ställa krav?
– Ja, så länge de inte är orimliga. Krav kan hjälpa till att forma en vardag för någon i kris, för ibland är jobbet en frizon där det är lättare att andas och man vet vad som förväntas av en. Samtidigt beror det på vad som drabbat medarbetaren, är det utbrändhet får man vara väldigt försiktig.

Nu är det snart två år sedan Ellinor dog. Sorgen kommer och går, särskilt när påminnelser oväntat dyker upp, som en kvarlämnad Linkedin-sida som talar om att det är dags att gratulera till årsdagen på jobbet. Men Therese Nordstrand har lärt sig att balansera sitt chefskap med den vänskap som fanns, och finns med kollegorna. Alla sörjer på sitt sätt, även en chef.

– Jag kan inte förstå din sorg för den är din egen, men jag kan vara transparent med hur jag mår och känner och öppna en dörr för att du kan göra likadant.

Therese Nordstrand jobbade för två år sedan som regionchef på konsultbolaget Knightec, men är i dag egenföretagare, affärsledare och konsult på konsultföretaget Berotec.

4 sätt att hantera kris på kontoret

KRISPLAN

  • Skapa gemensamt en krisplan för olika typer av händelser som kan drabba anställda på arbetsplatsen. Kom överens med dina kollegor om vilka som ingår i krisgruppen och vem som ska göra vad.

KRISENS FASER

  • Vi reagerar olika i sorg och kris. Först brukar chockfasen inträffa, då vi förnekar vad som hänt. I en reaktions- och bearbetsningsfas börjar känslorna komma och vi förstår och sorterar i krisen. I nyorienteringsfasen har vi accepterat och tar avstamp i det nya.

GE VARANDRA STÖD

  • I det akuta skedet är det avgörande att visa omsorg för den som drabbats. Fokusera på att ge mänsklig närhet och lös praktiska saker. Följ upp under lång tid och fråga ofta hur hen mår.

FRÅGA EFTER INFORMATION

  • En bidragande orsak till att en kris blir skrämmande och eskalerar är bristen på information. Be din chef svara på frågor som: Vad har hänt? Hur kunde det ske? Hur påverkar det mig? Vad händer nu? Det kommer att ge ett större lugn i arbetsgruppen.

Företagshälsan Previa

Jobbrelationer

7 sätt att bli en bättre talare

Rösten är vårt viktigaste uttrycksmedel för att skapa förtroende och motivation. Här är sju tips för att bli en bra talare – och behålla publikens intresse genom hela presentationen.
Publicerad 15 februari 2024, kl 06:04
Tecknad illustration av en kvinna i en talarstol som pratar inför publik.
Att tala inför folk kan kännas svårt. Här är 7 tips hur du använder din röst för att skapa förtroende och motivation. Illustration: Colourbox.

1.  HITTA RÄTT TEMPO

Karismatiska talare pratar ofta i ett lite snabbare tempo än normalt, vilket får dem att låta passionerade och självsäkra. Att hitta balansen kan dock vara svårt. Talar du för snabbt kan du låta nervös eller stressad, talar du för långsamt kan du låta uttråkad eller nonchalant.

 

2.  VÅGA VILA I PAUSEN

 Undvik utfyllnadsord som ”ööh” och ”liksom”. De stjäl fokus och du riskerar att åhörarna tappar intresset. Att i stället våga landa i pauser inger en känsla av självförtroende och ger lyssnarna möjlighet att processa det du sagt.

 

3. SPELA IN DIG SJÄLV

För att kunna jobba med din röst måste du lära känna den. Spela in dig själv och lyssna på hur du låter. Ge dig själv feedback, både positiv och negativ. Tänk på hur du använder melodi och tempo. Låter du uttråkad, nervös eller självsäker?

 

4. VÄRM UPP RÖSTEN

Värm upp rösten varje morgon för att få en god rösthälsa och bättre talteknik. En enkel övning är att använda ljudande konsonanter. Ta ett djupt andetag genom näsan och ljuda ut ett ”V” på ton tills luften tar helt slut. Det spelar ingen roll vilken ton du väljer, men du kommer att låta ungefär som en dammsugare. Repetera övningen tre gånger.

 

5. ANVÄND RÖSTENS VERKTYGSLÅDA

Tempo, talmelodi, paus, volym, tonalitet och betoning. Det är några av de verktyg du kan jobba med för att låta mer indragande och skapa dynamik när du pratar.

 

6. ANVÄND HÄNDERNA

Människor som pratar med händerna upplevs som mer trovärdiga. Gestikulera för att poängtera de ord som är viktigast. Tänk på att rörelserna ska kännas naturliga, inte överdrivna – spara dina ”jazzhands” till aw:n.

 

7. TALA PASSIONERAT

Det handlar inte bara om vad du säger – utan om hur. Håll en hög energinivå – tala med passion och ha ett öppet, självsäkert kroppsspråk. Då kan du få vem som helst att bli intresserad av vad du har att säga. Att låta det minsta ointresserad eller osäker smittar av sig på stämningen.

 

FÄLLOR ATT SE UPP MED!

Undvik att dricka kaffe, te och annat vätskedrivande precis innan presentationen, det torkar dessutom ut stämbanden. Känner du dig trött i rösten eller är hes ska du absolut inte viska – det skadar rösten mer. Känner du dig ofta trött i rösten bör du kontakta en sång[1]pedagog som kan hjälpa dig att hitta rätt talteknik.

Text: Vera Viksten

KÄLLA: Cecilia Brändström, röstcoach

Jobbrelationer

Så blir du mer omtyckt på jobbet

Det går att lära sig att bli mer gillad. Här är 12 tips på hur du får kollegor att uppskatta dig.
Publicerad 12 januari 2024, kl 06:00
två som ger varandra knogen
Att vara positiv och generös på jobbet kommer att öka dina möjligheter att bli omtyckt. Foto: Shutterstock

Ett medvetet leende som du plockar fram ser mer naturligt ut om du ler med stängd mun. Det tipset och många fler ger psykologen och författaren Björn Hedensjö i sin nya bok Omtyckta människor.

Björn Hedensjö

Boken kom till då Björn Hedensjö under en längre tid – både privat och i sitt yrke som psykolog – funderat på det här med likeability, det engelska uttrycket för det som gör att vissa människor blir mer omtyckta än andra.

– Det blev en 224 sidors handbok i sociala färdigheter, väldigt konkret om hur man ska göra för att relationer med andra ska funka så bra som möjligt.

Men är det betydelsefullt att vara omtyckt på jobbet?

– Fungerande relationer är viktiga för att vi ska må bra på arbetsplatsen, det finns gott om forskningsstöd för hur nära kopplade dåliga relationer är till exempelvis stress och depression. Dessutom blir vi mycket mer effektiva när vi är bra på att kommunicera. För individen öppnar det också upp en massa karriärdörrar om man är omtyckt.

Vad var den största insikten du fick efter att ha djupdykt i ämnet?

– Det var superintressant att lära mig att det faktiskt lönar sig att vara generös – även räknat i kronor och ören. Människor med en generös attityd – med pengar, tid, uppmärksamhet, tjänster, omtanke – belönas i livet med högre lön. Man tycker om generösa människor, och kommer då tipsa om personen till ett nytt jobb eller befordran. Det här visar på ett konkret sätt att inte bara omgivningen utan även individen vinner på att bygga sociala nätverk och att vara omtyckt.

Kan alla lära sig att bli omtyckta?

– Helt klart finns det några som kommer att ha det kämpigt, medan andra kan lära sig det fort. Vissa har det medfött – de kan läsa av sociala signaler hos andra och då brukar samspelet bli lättare. Men visst kan alla lära sig det och bli bättre. Och gudarna ska veta att det även gäller mig!

Bete dig. Uppför dig som om alla redan tycker om dig (fake it till you make it!). Fråga dig själv hur du beter dig i sammanhang där du känner dig trygg och omtyckt. Tar du med dig just det beteendet till jobbet blir det oftast en självuppfyllande profetia. Var glad och ”spela teater” som om du vore en självsäker person (din målbild). Öva på att plocka fram ett leende i situationer där du normalt inte skulle le. Tänk på att ett leende med stängd mun ser mest naturligt ut.

Spegla kollegan. Ha samma sittposition, använd liknande handgester, uttryck och tonläge. Detta kallas för aktiv spegling och är ett sätt att bokstavligen hamna i synk med en annan människa.

Var fokuserad. Lägg bort mobilen när du talar med kollegor, titta dem i ögonen, lyssna uppmärksamt och undvik att avbryta.

Undvik snobbism. Dömande attityder minskar effektivt chansen att bli gillad.

Humor och självdistans. Två egenskaper som ökar chansen att bli gillad enormt.

Ge riktat beröm. Alla mår bra av beröm, men försök att rikta det till en enskild kollega och inte till hela teamet, det ökar uppskattningen mest.

Stå upp för din åsikt. Forskning visar att en neutral hållning ofta ogillas mer än att stå upp för vad man tycker.

Beröring. Att vidröra en kollega ger en stark gillandeeffekt, såvida det inte uppfattas som påfluget eller kränkande. Lätt och snabb beröring på överarmen är en variant som oftast funkar bra.

Var positiv. Psykologisk forskning är entydig. En person som ägnar sig åt positiva beteenden – hälsar, ler, håller upp dörrar eller småpratar vid kaffeautomaten – bemöts nästan alltid med liknande beteenden.

Ställ frågor – och följdfrågor. Visa intresse för kollegors liv genom att ställa frågor och följdfrågor. Det ger mesta möjliga effekt i relation till insatsen och är ett enkelt sätt att få människor att känna sig sedda. Försök gärna att lägga på minnet detaljer eller namn ur deras berättelser. Det gör dig extra omtyckt.

Våga visa sårbarhet. Att vara människa är att vara svag och göra misstag ibland. Vi möter andra i vår gemensamma mänsklighet när vi öppnar upp oss.

Var generös. De flesta avskyr snålhet.

Bjud kollegan på en kaffe, erbjud dig att ta det där jobbiga kundsamtalet eller hjälpa till om kollegan har mycket att göra.

Text: Katarina Markiewicz 

Källa: Omtyckta människor – forskning, knepen och övningar som gör dig likeable av Björn Hedensjö (Polaris 2023).