Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Sorg på jobbet – så hanterar ni dödsfall och kriser

Sorg är en ovälkommen besökare på alla arbetsplatser. För Caroline Midbjer kom beskedet om kollegans död som en chock.
Lina Björk Publicerad
Mikael Sjöberg
För konsulten Caroline Midbjer spelade kollegorna en viktig roll i sorgearbetet. De kunde vara ledsna tillsammans. Mikael Sjöberg

Ellenor hade ett skratt som hördes över hela kontoret. Det blev tyst när det försvann.

Konsulten Caroline Midbjer satt på samma uppdrag som Ellenor och de två talades vid flera gånger i veckan. Hon var på föräldraledighet när hon plötsligt fick reda på att Ellenor gått bort. Det blev en chock.

– För mig var det väldigt jobbigt att en person som var så ung försvann. Hon var i min egen ålder, vilket gjorde att jag började se på livet på ett annat sätt. Vad vill jag lägga min tid på och vad är viktigt?

För henne var möjligheten att kunna prata med kollegor och sin chef det viktigaste i sorgeprocessen. Och att få möjlighet att stanna upp i vardagen och ge ledsamheten utrymme.

– Det var skönt att inte vara ensam i sin sorg. Att kunna prata om vad som hade hänt och få tid att vara ledsen. Att gå på begravningen blev också ett sätt att förstå och få ett avslut, säger hon.

Chefen tog emot dödsbeskedet

Den som först tog emot dödsbeskedet var Ellenors chef Therese Nordstrand. Hon satt på lunch med 20 kollegor när ett okänt nummer ringde och hon svarade. Det var Ellenors man som berättade att han hade dåliga nyheter. Det man först trodde var lunginflammation visade sig vara cancer och nu var hon borta. Han tänkte att hon behövde veta det eftersom hon var Ellenors chef och vän.

Therese Nordstrand tittade ut över lunchen och på kollegorna från konsultbolaget Knightec, som såg att något hade hänt och hon tog beslutet att berätta vid sittande bord.

– Alternativet var att jag skulle ringa upp alla var och en senare. Så jag gav beskedet och sa att de själva fick välja hur de ville göra med resten av dagen. Att det var okej att åka hem om det kändes bäst.


En av lärdomarna Therese Nordstrand har fått som chef är att allas sorg ser olika ut och att anställda sörjer på sitt eget vis. Foto: Mikael Sjöberg

Det var inte första gången Therese Nordstrand hade lämnat ett dödsbesked. Hon begravde sin pappa samma år som hon tog studenten och var den som ringde de syskon som inte bodde hemma och berättade hur det låg till.

– Jag vet hur jag fungerar i de situationerna. Jag kan hålla ihop, men nu fanns ju också HR som stöttade upp när det praktiska skulle genomföras.

På kontoret sattes det upp ett minnesbord med blommor och en bild. Där kunde kollegorna sörja tillsammans. De som jobbat nära påverkades förstås mer, men stämningen på hela arbetsplatsen förändrades.

Viktigt att få tid att sörja och prioritera familjen

När det var dags för begravning var även Therese Nordstrand med, men inte som chef utan vän.

– Jag visste att jag inte skulle klara av att ha på mig chefshatten där utan tog med en kollega som stöttade. På det sättet kunde jag få vara ledsen och ge utrymme för min sorg, säger Therese Nordstrand.

Även om det inte fanns någon krisplan eller färdig policy för hur man ska agera när en kollega dör tyckte Therese Nordstrand att hon fick bra stöd av företaget och de mer seniora cheferna. Och på ett sätt var det fint att få göra det på sitt sätt.

– Det var mycket från hjärtat och när jag skrev minnesord blev det inte något politiskt tillrättalagt, utan så jag kände. Sen hade vi förstås en del praktiska saker på pränt: alla medarbetare fick ett samtal från sin chef där man kollade av läget, hur de mådde och om det behövdes kopplas in någon professionell hjälp.

Medarbetarna ska kunna släppa allt

I företagets historia hade det tidigare inträffat ett dödsfall bland medarbetarna. Men med 600 anställda, som de var då, drabbar ju livet som det gör. Anställda förlorar anhöriga, går igenom behandlingar för sjukdomar och drabbas av stressrelaterade bekymmer. Och för det fanns det en tydlig struktur.

– Framför allt ska det finnas en plan för att kunna gå på dagen och släppa allt. Vi hade anställda som förlorade föräldrar i corona under året och då var det viktigt att de skulle kunna få tid att sörja och prioritera familjen, säger Therese Nordstrand.

Men som chef har du också ett ansvar att leverera resultat, sätta mål och blicka framåt. För att göra det krävs att även medarbetare är med på banan.

– När du är i sorg levererar du inte till 100 procent så är det bara och det är okej. Sedan kan det inte pågå i flera år, men viktigast är att man pratar om vad som händer och är transparent med vad man behöver för stöd för då kan jag hjälpa till med det.

Får man ställa krav?
– Ja, så länge de inte är orimliga. Krav kan hjälpa till att forma en vardag för någon i kris, för ibland är jobbet en frizon där det är lättare att andas och man vet vad som förväntas av en. Samtidigt beror det på vad som drabbat medarbetaren, är det utbrändhet får man vara väldigt försiktig.

Nu är det snart två år sedan Ellinor dog. Sorgen kommer och går, särskilt när påminnelser oväntat dyker upp, som en kvarlämnad Linkedin-sida som talar om att det är dags att gratulera till årsdagen på jobbet. Men Therese Nordstrand har lärt sig att balansera sitt chefskap med den vänskap som fanns, och finns med kollegorna. Alla sörjer på sitt sätt, även en chef.

– Jag kan inte förstå din sorg för den är din egen, men jag kan vara transparent med hur jag mår och känner och öppna en dörr för att du kan göra likadant.

Therese Nordstrand jobbade för två år sedan som regionchef på konsultbolaget Knightec, men är i dag egenföretagare, affärsledare och konsult på konsultföretaget Berotec.

4 sätt att hantera kris på kontoret

KRISPLAN

  • Skapa gemensamt en krisplan för olika typer av händelser som kan drabba anställda på arbetsplatsen. Kom överens med dina kollegor om vilka som ingår i krisgruppen och vem som ska göra vad.

KRISENS FASER

  • Vi reagerar olika i sorg och kris. Först brukar chockfasen inträffa, då vi förnekar vad som hänt. I en reaktions- och bearbetsningsfas börjar känslorna komma och vi förstår och sorterar i krisen. I nyorienteringsfasen har vi accepterat och tar avstamp i det nya.

GE VARANDRA STÖD

  • I det akuta skedet är det avgörande att visa omsorg för den som drabbats. Fokusera på att ge mänsklig närhet och lös praktiska saker. Följ upp under lång tid och fråga ofta hur hen mår.

FRÅGA EFTER INFORMATION

  • En bidragande orsak till att en kris blir skrämmande och eskalerar är bristen på information. Be din chef svara på frågor som: Vad har hänt? Hur kunde det ske? Hur påverkar det mig? Vad händer nu? Det kommer att ge ett större lugn i arbetsgruppen.

Företagshälsan Previa

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Chef: Så hanterar du skitsnack – varningssignalerna

Skitsnack på jobbet kan rasera tillit och ge osäkra medarbetare. Så här upptäcker och stoppar du som ledare och chef negativt skitsnack.
David Österberg Publicerad 15 oktober 2026, kl 06:00
Stopptecken och stopphand
Som chef finns det mycket att göra för att stoppa skitsnack på jobbet. Colourbox

Ofta uppstår skitsnack när folk är osäkra på vad som händer eller gäller, enligt Alexandra Thomas, psykolog och ledarskapsutvecklare. 

Alexandra Thomas
Eva Björklund

– Brist på tydlig information och beslut, orättvis behandling eller favorisering är på olika sätt tecken på brister i ledarskapet. Irritation, hög arbetsbelastning, rädsla och ouppklarade konflikter kan leda till att man hellre pratar om personen i stället för med personen. 

– Vid omorganisationer, uppsägningar eller större förändringar kan det bli särskilt tydligt, säger hon.

Tips och råd för chefer 

Här är några varningssignaler Alexandra Thomas anser att man som ledare och chef ska ta på allvar. Hon ger också råd om hur du hanterar negativt skitsnack.

Tidiga varningssignaler 

  • Medarbetare känner behov av för- och avstämningsmöten där vissa personer inte är involverade.
  • Medarbetare vågar inte ta upp saker direkt på möten.
  • Medarbetare går till chefen för att klaga på en kollega i stället för att kommunicera direkt med kollegan.

Vanliga misstag 

  • Du tar över hela ansvaret och låter inte medarbetarna lära sig att ta hand om problemet på ett konstruktivt sätt.
  • Du faller själv in i skitsnacket och tar parti för en åsikt eller part.

Låt konflikter kommer upp till ytan

  • Undvik tvetydig kommunikation. Kommunicera vad du tycker och var du står i en viss fråga. Det öppnar för att andra kan känna sig trygga att göra likadant.
  • Bestraffa inte misstag. Titta på olika händelseförlopp för att ta reda på vad som fungerat bra respektive mindre bra.

Då bör du ingripa

  • Om du upplever att teammedlemmarna sitter tysta, eller att det bara är några få tongivande personer i gruppen som pratar. Lyft problemet när alla är närvarande.
  • Om skitsnacket gränsar till förtal eller personangrepp.

Så ingriper du

  • Fråga om medarbetaren har tagit upp problemet med personen. Om inte, föreslå att det görs och ställ sedan öppna frågor om vilka lösningar medarbetaren själv ser på problemet.
  • Försök att skapa förståelse för var skavet ligger och vad det faktiskt består av. Handlar det om ett missförstånd eller helt enkelt att man inte gillar sin kollega?
Jobbrelationer

Separationen tvingade Marcus att byta jobb

Marcus Linder levde rallarliv som hissmontör. Efter en separation tvingades han säga upp sig för att bli den pappa han ville vara. Men nystarten blev tuff.
David Österberg Publicerad 30 september 2026, kl 06:00
Marcus Linder jobbar som besiktningsingenjör. Står i Kiwa-märkta arbetskläder och skyddshjälm framför en hjullastare i en mörk bergtäkt.
Marcus Linder bytte från hissmontör till besiktningsingenjör efter en separation. Det nya jobbet är lättare att kombinera med papparollen. Johanna Fond

Marcus Linder älskade livet som hissmontör. Majoriteten av veckans dagar tillbringade han på fältet och han sov oftare i en hotellsäng än i sin egen. Men för fyra år sedan blev Marcus pappa, och ett halvår senare var separationen ett faktum. 

– Det var tufft, konstaterar Marcus. 

Efter separationen blev det uppenbart att det skulle bli svårt att få ihop arbetslivet med pappalivet. 

– Jag reste hela tiden och var nästan alltid borta måndag till torsdag. Jag trivdes väldigt bra med det, jag träffade mycket folk och jobbet var kreativt med mycket problemlösning. Men som pappa kunde jag inte fortsätta med det. 

Yrkesbytet blev en tuff omställning  

Marcus Linder började leta efter något annat och fick kontakt med besiktningsföretaget Kiwa. Företaget utför bland annat besiktningar och certifieringar i allt från byggindustrin till fastigheter och jordbruk. Anställningen inleddes med flera utbildningar – och den första tiden blev tuff. 

– Jag har alltid velat ha barn och var jätteglad för att jag hade blivit pappa. På det viset var det inget svårt val att byta yrke. Men det var otroligt omvälvande till en början. Jag var duktig på mitt förra jobb och det var en del av min identitet. Nu skulle jag plötsligt plugga föreskrifter och kom hem och kände att jag inte hade gjort någon nytta. 

Nya jobbet går att kombinera med pappalivet 

Men till slut, med fint stöd från de nya kollegorna, kom han in i jobbet och nu är han ute på fältet igen. 

– Som besiktningsingenjör hamnar man i väldigt häftiga miljöer; allt från gruvor till vindkraftverk. Ju längre jag jobbar med det här, desto mer trivs jag. Jag kan fortfarande sakna delar av mitt förra jobb, men jag saknar inte livet utan barn. 

Det bästa av allt är att jobbet går så bra att kombinera med livet som pappa. 

– Det blir en del resor även nu, men jag har stor frihet att planera själv. Bortajobb kan jag lägga under de veckor som jag inte har min dotter. Livet föll på plats till slut. 

Jobbrelationer

Psykologen: ”Så hanterar du jobbet under en skilsmässa”

Berätta för chef och kollegor – och använd inte jobbet som ett sätt att hantera ångest. Här är psykologen Caroline Erkers tips för att ta dig ur skilsmässan helskinnad.
David Österberg Publicerad 29 september 2026, kl 06:30
Psykologen Caroline Erkers bredvid en bild av ett samtal mellan två personer, där den ena bär uniform.
Psykologen Caroline Erkers råder den som går igenom en skilsmässa att informera chefen om arbetet påverkas, men att sätta gränser för vad som delas med kollegorna. Colourbox/Pressbild

– En skilsmässa är väldigt tuff, pågår länge och kan dessutom vara väldigt byråkratisk, säger Caroline Erkers, psykolog och grundare av mottagningen Svea KBT. 

Hon berättar att det för många kan vara jobbigast när man börjar tänka tanken att man inte längre vill leva ihop med sin partner.  

– Det väcker många frågor: Ska jag ge upp det liv jag har byggt? Måste jag flytta till en etta? Ska jag bara träffa mina barn varannan vecka? Den här perioden kan vara allt från några månader till några år. När man väl har fattat beslutet tycker många att det känns lättare.

Berätta för chefen om skilsmässan

Enligt Caroline Erkers påverkar en skilsmässa jobbet mycket, och hennes råd är att berätta för sin chef om separationen.   

– Jag förstår att en del inte vill prata om sitt privatliv på jobbet, men det blir tungt att låtsas som att allt är bra när det inte är det. 

Ska man berätta för sina kollegor? 

– Om man brukar dela sin vardag med sina kollegor, så tycker jag att man ska göra det. Men man kan ju också berätta utan att berätta allt. Man kan nöja sig med att säga att man går igenom mycket i privatlivet och kanske inte kan fokusera fullt ut just nu. 

För det gäller också att dela på en lagom nivå.  

– Alla uppskattar kanske inte att alla lunchraster ägnas åt en persons skilsmässa. Dessutom riskerar man att förgifta den trygga zon som jobbet kan vara om man hela tiden pratar om sin skilsmässa även där. Om man behöver prata, vilket man gör, rekommenderar jag en psykolog. Då kan man få strategier att använda sig av som man inte kan få från kollegor eller vänner.

Svenska skilsmässor i siffror

Antal skilsmässor 2025: 21 561

Äktenskapens medellängd vid skilsmässa: 12,8 år

Vanligaste åldern att skilja sig: 40-44 år

Så många har skilt sig sex gånger eller mer: 262 personer 

Vanligaste skilsmässomånaden: oktober

Jobbet kan bli en frizon under skilsmässan 

En del av dem som skiljer sig kan behöva söka vård och även bli sjukskrivna. För den som mår riktigt dåligt kan sjukskrivning på heltid vara rätt om tiden används till sådant som får en att må bättre, som att träna eller umgås med vänner, menar Caroline Erkers. 

– Men min rekommendation brukar vara sjukskrivning på deltid. Annars finns risken att skilsmässan blir hela ens liv. I bästa fall kan jobbet bli en frizon där man för en stund kan tänka på något annat.

Använd inte jobbet för att fly från ångesten

Efter en skilsmässa ställer många med barn om till varannan-veckas-liv. För vissa passar det att jobba lite mer de veckor man inte har barnen och tvärtom, om arbetsgivaren godkänner det. Men det gäller att se upp, tycker Caroline Erkers. 

– När man väl har landat i alla förändringar kan det, om möjligheten finns, vara bra att jobba lite mer varannan vecka och lite mindre varannan. Men man ska också skilja på lustdrivet och ångestdrivet arbete. Om det är så att du stannar länge på jobbet för att du inte vill gå hem till en tom lägenhet har du ett problem. Då lär du dig inte att hantera din ångest.

Psykologens råd när du skiljer dig

  • Berätta för chefen om situationen påverkar ditt arbete.
  • Dela med kollegorna på en nivå som känns trygg och rimlig.
  • Sök professionellt samtalsstöd om du behöver mer hjälp än kollegor och vänner kan ge.
  • Låt gärna jobbet vara en stabil punkt i vardagen.
  • Var uppmärksam på om du arbetar mer för att slippa jobbiga känslor.
  • Diskutera din arbetssituation med arbetsgivaren om familjelivet förändras.

    Källa: Caroline Erkers