Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Efter pandemin blev distansarbete vanligare. Men var jobbar vi egentligen bäst?
I våras gjorde Jonas Grafström, nationalekonom vid näringslivets forskningsinstitut Ratio, en genomgång av den forskning som finns om distansarbetets effekter.
Genomgången visar bland annat att
– Du kan få upp din individuella produktivitet genom att jobba hemifrån. Men det behöver inte betyda att företaget du jobbar för blir mer produktivt eftersom vi ibland behöver hjälpa varandra för att få saker gjorda. Jag brukar jämföra det med en fotbollsspelare som stannar vid mittlinjen och därför gör många mål men utan att bidra till försvaret. Då förlorar kanske laget, trots att fotbollsspelaren som individ gjort många mål, säger Jonas Grafström.
Gör företagen rätt eller fel när de kräver kontorsnärvaro?
– Viss kontorsnärvaro är väldigt bra. Att aldrig träffa sina kollegor fungerar inte så bra. Det funkade under pandemin för då kände kollegorna varandra och hade upparbetade nätverk. Yngre gärna vill vara på kontoret för att lära av de äldre. Kunskapsutbyte och onboarding fungerar inte lika bra på distans. Kommunikationen riskerar att bli sämre.
Klart är i alla fall att majoriteten av anställda uppskattar distansarbete. Enligt en undersökning från jobbplattformen Linkedin får företag som erbjuder distansarbete betydligt fler ansökningar än företag som inte gör det. Ratios undersökningar visar samma sak: 4 av 10 tjänstemän skulle tacka nej till ett jobb utan distansmöjligheter. Nästan lika många skulle säga upp sig.
– En arbetsgivare som helt plockar bort möjligheten att jobba på distans får problem. Folk skulle ju inte lämna direkt, men skulle börja leta efter ett nytt jobb snabbare än de skulle ha gjort annars. Företaget skulle också få svårare att rekrytera, säger Jonas Grafström.
I slutet av oktober framkom det att en polisanställd i Västernorrland jobbat hemma i fyra månader trots att arbetsgivaren sagt att riktlinjen är obligatorisk närvaro på kontoret tre dagar per vecka.
Ärendet ligger nu hos polisens Personalansvarsnämnd, PAN, som prövar frågor om avsked på grund av personliga skäl eller disciplinansvar. Men hur långt sträcker sig arbetsgivarens rätt att bestämma hur och var du ska jobba? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter reder ut när det är läge att backa och när du kan hävda din rätt.
– Det beror på vad arbetsgivaren och Anders har kommit överens om tidigare. Utgångspunkten är att arbetsgivaren med sin arbetsledningsrätt leder och fördelar arbetet. I det begreppet inryms också varifrån arbetet ska utföras.
Har Anders och arbetsgivaren däremot kommit överens om att han kan jobba på distans i viss utsträckning så kan det vara annorlunda. Står det i anställningsavtalet att Anders bara ska jobba från distans så har han rätt till det.
Anders bör dock tänka på att arbetsgivaren, efter förhandlingar med facket, kan genomföra en organisatorisk förändring som innebär att han inte längre har sådana tjänster som bara är på distans. Han kan då erbjudas ett nytt anställningsavtal med andra villkor som innebär att han inte längre har rätt att jobba hemma.
– Som utgångspunkt är svaret ja. Arbetsledningsrätten innebär dock inte att en arbetsgivare har rätt att fatta beslut som är diskriminerande och har normalt mycket att vinna på att fatta sakliga och jämlika beslut om distansarbete som accepteras av arbetsgruppen i stort.
– Den här frågan blir aktuell när den anställde arbetar mer på distans än vad som står i riktlinjerna. Svaret beror på hur tydligt arbetsgivaren har kommunicerat och förankrat sin riktlinje. Om en arbetstagare inte rättar sig efter de rutiner som arbetsgivaren har beslutat är arbetsgivaren skyldig att tydligt informera arbetstagaren om vad som gäller. Därefter kan arbetsrättsliga åtgärder, som uppsägning, komma i fråga om arbetstagaren, trots uppmaningar, inte rättar sig efter de instruktioner som arbetsgivaren lämnat.
– Om arbetsgivaren har beordrat distansarbete är det rimligt att arbetsgivaren också står för nödvändiga kostnader för att Peter ska kunna utföra arbetet. Normalt skulle internetuppkoppling kunna innefattas i sådana nödvändiga kostnader medan kostnader för kaffe inte gör det. Om distansarbetet däremot är frivilligt i den meningen att Peter får välja själv får han som utgångspunkt räkna med att stå för kostnaden för internetuppkoppling själv.
– Nej. Arbetsskadeförsäkringen gäller visserligen vid olycksfall när den försäkrade arbetar hemifrån men, till skillnad från arbete på arbetsplatsen, krävs att olycksfallet sker i samband med att den försäkrade utför sina arbetsuppgifter. Arbetsskadeförsäkringen gäller alltså inte under rast och paus vid distansarbete. Olycksfallet får heller inte ha sin grund i privatlivet, alltså orsakas av en privat risk i hemmet. Koka kaffe görs normalt under rast och paus och är inte heller en del av Ahmeds arbetsuppgifter. Kaffebryggaren är dessutom en privat risk. Ahmads brännskada täcks därför inte av arbetsskadeförsäkringen.
– Nej. Det är som utgångspunkt inte okej att ägna arbetstid åt privata ärenden om det inte är fråga om raster eller pauser i arbetet. Svaret kan bli ett annat om Daniel har oreglerad arbetstid.Bruket kan dock se olika ut på olika arbetsplatser och detta kan också spela stor roll för svaret på frågan. Det bästa rådet är att Daniel tar upp frågan med sin arbetsgivare och sin fackliga representant för att få klarhet i hur de ser på saken.
– Chefen kan kräva samma saker som när Bosse är på arbetsplatsen. Om arbetet inte fungerar på distans kommer arbetsgivaren sannolikt att överväga om arbetet ska utföras från kontoret. Därtill har arbetsgivaren ett ansvar för att erbjuda stöd så att Bosse klarar av att använda de hjälpmedel som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna och han är i sin tur skyldig att försöka tillgodogöra sig stödet.
– Svaret beror på vilka anpassningar som arbetsgivaren i samråd med arbetsmiljöombud och företagshälsovården har beslutat om i det enskilda fallet. Det är därför svårt att besvara frågan i generell mening. Utgångspunkten är dock att en arbetstagare normalt sett inte själv kan bestämma varifrån arbetet ska utföras.”
– Om en arbetstagare får arbeta på distans så är det oftast inte angivet exakt var arbetet ska utföras. Arbetsgivaren kan dock ha riktlinjer om att den anställde ska kunna inställa sig för arbete vid behov inom rimlig tid på kontoret eller liknande. Det bästa rådet är att ta upp frågan och säkerställa vad som gäller på den aktuella arbetsplatsen.
– Nej. För att det ska vara fråga om arbete från distans kräver det att arbetsgivaren uttryckligen har gett sitt medgivande till det. Både arbetstagare och arbetsgivare bör noga överväga om det är lämpligt att utföra arbete från utlandet (om det inte är fråga om en tjänsteresa). Detta främst på grund av att sådant arbete kan få negativa konsekvenser för arbetstagarens försäkringsskydd. Svåra frågor om IT-säkerhet och dataskydd kan också aktualiseras.