Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

SOS-operatör

SOS-operatören Jan-Otto Sten på SOS-Centralen i Eskilstuna har, som han brukar säga, jobbat med folks elände i trettiotre år.
Eva Karlsson Publicerad
Nyårsnatten är värst för SOS-operatören Jan-Otto Sten.

Fram till 1987 var han brandman/ambulanssjukvårdare på Gotland. Då började han på dåvarande SOS Alarmering  i Visby. Där blev han kvar till 2005 då centralen lades ner - han fick själv skruva ner skylten - och han flyttade till Eskilstuna.

Längtar du tillbaka till den aktiva tiden någon gång?

- Varje dag. Ibland när det hänt en stor brand eller olycka och jag larmar ut ambulans och räddningstjänst kan jag känna ett sting i hjärtat. Jag tänker att jag vill vara med men det skulle inte gå. 30 kilo är i vägen. Åldern och stillasittandet har gjort sitt.  

Vilka egenskaper bör en SOS-operatör ha?

- Du måste vara stress- och stryktålig, lyhörd, snabbtänkt och snabb i fingrarna på tangenterna. Det surrar mycket i lokalerna och du kanske överhör en kollega som pratar om något som du har varit inblandad i och då ska du kunna informera kollegan samtidigt som du hanterar egna samtal. Säg att femton tjugo personer ringer angående en trafikolycka, men du måste ändå svara snabbt på alla för ett av de där samtalen kan gälla något annat.

Vad behöver man för utbildning?

- Det är viktigt att man har både arbetslivs- och livserfarenhet och jag tror att man måste vara tjugotre år för att få börja jobba hos oss. Omvårdnadsprogrammet är en bra utbildning. En del har jobbat som väktare eller larmoperatör på ett bevakningsföretag. Andra har jobbat i vården eller har varit larmoperatörer på det gamla 90 000.

- Man måste klara ett stress- och simultankapacitetstest. Testet bygger på det som blivande trafikledare får genomgå.

Hur många av samtalen är befogade?

- Ungefär 40 procent. Man ska ringa 112 om det gäller pågående brott eller livshotande skada eller misstanke om pågående brott eller livshotande skada.

- Den som kommer ut på gatan och ser att bilen är stulen eller den som har ont i öronen och misstänker öroninflammation ska inte ringa hit.

Vad vill övriga som ringer?

- Rapa i luren, beställa taxi för att de inte kommer fram till taxiföretagen, be mig begå sexuella tjänster eller att jag ska åka till ett varmt ställe. Andra samtal som jag tycker illa om är till exempel när en trafikant, som har sett en bil i diket och människor stående omkring, ringer och säger att han förmodligen passerade en trafikolycka. Vad kan vi göra om han inte stannade och undersökte saken? Det kan röra sig om en punktering. Sådana personer tar bara upp vår tid, de gör mer skada än nytta.

När är det som mest att göra?

- Nyårsnatten är värst. Sedan kommer midsommarnatten. Därefter kommer lokala festivaler i Sörmland och, eftersom vi svarar på larmsamtal från Gotland, Stockholmsveckan i Visby. Under vecka 29 är Stureplansgänget och Stureplanswannabees på plats.

Många kungar i baren?

- Exakt. Det är alltid mer fredagen och lördagen efter lön. Men också efter pensionsutbetalningarna märker vi en viss ökning. Våra seniorer kan också även om de inte rumlar om på samma märkbara sätt.

- Vid fullmåne vaknar många knäppisar. Jag kan komma till jobbet utan att ha pejl på vilken fas månen är i, men om jag får två tre samtal i en viss stil kan jag fråga mina kollegor: Är det fullmåne? Jag brukar gissa rätt på någon dag när.

Vad brukar fullmånesamtalen röra sig om?

- Det kan vara någon som har löst Palmemordet. Eller någon som tror att han är avlyssnad och måste få hjälp med att klä in lägenheten i folie. Jag försöker föra ett vettigt resonemang och säga att jag vet att ingen buggar dem, att det bara är tungt kriminella som blir avlyssnade och att jag inte tror att de hör till den kategorin.

Kan du koppla av jobbet på fritiden?

- Ja, men visst finns det samtal som man aldrig glömmer.

När känns ditt jobb som bäst?

- När jag går hem och vet att jag har varit delaktig i att en människa överlevt eller att en ny människa har kommit till världen.

- Jag har ett minne som jag kan spela upp inom mig när som helst. Jag jobbade i Visby, en kvinna från Stockholm ringde från sin mobil. Hon befann sig vid Slussens tunnelbanestation. En äldre man hade ramlat ihop på golvet. Jag bad henne gå fram och kolla. Han andas inte, svarade hon. Jag frågade om hon kunde hjärt- och lungräddning. Hon var osäker. Jag gav henne instruktioner samtidigt som jag kontaktade en kollega i Stockholm. Efter sju minuter kom första ambulansen och tog över. De defibrillerade - gav mannen en elstöt över hjärtat - och när de förvarnade sjukhuset sa de att de kom med en man som hade haft hjärtstillestånd men som nu hade egen puls. De orden fick mig att sväva fem centimeter ovanför marken resten av dagen. Efteråt fick jag veta att mannen i vart fall levde ett dygn senare.

... och när känns det som sämst?

- När man inte hinner hjälpa. Jag minns en man som hade blivit knivhuggen och som inte klarade av att lägga på luren, som tur var. Jag hörde honom dö. Gärningsmännen som inte var helt nyktra stökade runt och pratade i bakgrunden. Den inspelningen fick så småningom betydelse i tingsrätten.

- De som missbrukar 112. En del använder ambulans som transportmedel, för att i slutändan komma till systembolaget eller något annat som inte har med vård eller nödläge att göra. De tar mycket tid och energi. Fastän man har hört samma visa från en person tio tolv gånger tidigare så måste vi bedöma varje enskilt samtal från scratch. Den här gången kan han eller hon ha en verklig hjärtinfarkt.

Vill man inte be en sådan person dra åt skogen?

- Det kan man inte göra. Jag vet en kollega som blev tagen ur tjänst direkt efter att ha bett en person dra åt helvete. Men det tillhör extremfallen.

Har du blivit anmäld någon gång?

- Ja, en gång för fyra år sedan. Anmälaren var en Stockholmsbrat av manligt kön som, i grova drag, blödde näsblod och ville ha en ambulans till där han befann sig i Visby. Jag ifrågasatte hans begäran och larmade inte ut någon. Han drev ärendet via Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd till länsrätten men fick inget gehör.

- Händelsen och det faktum att arbetsgivaren i senare fall inte gett mig återkoppling bidrog till att jag blev sjukskriven i oktober förra året. Jag kände mig otillräcklig i arbetet och blev mer och mer osäker. Jag blev vresig och dum och var rädd att jag skulle säga emot en inringare. En dag kände jag sådan ångest att jag inte vågade gå till jobbet.

- Jag är tillbaka och jag måste säga att numera har arbetsgivaren gett mig hundra procent stöttning.

Du är också fackligt aktiv?

- Ja, jag är klubbordförande och ledamot av regionstyrelsen Mälardalen. Jag tycker att det är jätteintressant och har fått gå på bra kurser. Bland annat har jag läst arbetsrätt tio poäng. För mig som bara har grundskola var det en enorm boost för självförtroendet att få godkänt på den kursen.

Fakta

Jan-Otto Sten är en av cirka 650 SOS-operatörer i Sverige. Efter mer än tjugo år i yrket tjänar han 22 800 kronor i månaden plus kompensation för obekväma arbetstider.

- Jag går runt, men med tanke på det ansvar vi har borde vi tjäna mycket mer.

SOS-operatörerna jobbar "absolut inte skift" utan har "förskjuten arbetstid under skiftliknande förhållanden" - skillnaden i uttrycken handlar, enligt Jan-Otto Sten, om pengar.

Personalen lämnar in önskemål om hur de vill jobba och får i förväg veta schemat för de kommande 10-12 veckorna.

- Jag är morgontrött och föredrar eftermiddagspass och nattpass. Då jobbar jag 13.30-21.00 eller 20.50-7.00.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.