Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

6 sätt att träna din hjärna

Ge knoppen vad den behöver och bli en hjärnatlet. Då jobbar du smartare, snabbare och bygger starkare team. Samtidigt som du ökar kreativitet och trivsel både för dig själv och medarbetarna.
Publicerad
En kvinna med hjärna som ansikte
Maria Engström-Eriksson avslöjar: Så blir du en hjärnatlet och ökar både kreativitet och trivsel på jobbet. illustration: Li Rosén

En ledares viktigaste uppgift är att se till att sin egen och medarbetarnas hjärnor fungerar maximalt. Genom att på djupet förstå vilka faktorer som påverkar den betydelsefulla och komplexa muskeln som sitter mellan våra öron kan vi också förändra och förbättra allas potentialer. Och göra oss mer motståndskraftiga mot skadlig stress.

Det menar Maria Engström-Eriksson, som är civilingenjör i industriell ekonomi och har en master i psykologi. Hon är aktuell med boken Hjärnatlet där hon med hjälp av forskningsrön, egna modeller och praktiska exempel beskriver en mental träning med hjärnan i fokus.

Maximera hjärnans potential för bättre ledarskap

De senaste åren har hjärnans betydelse och funktioner uppmärksammats alltmer. Ändå menar Maria Engström-Eriksson att många, inte minst personer i ledande position, har bristfälliga kunskaper kring detta.

– Dagens företag och organisationer behöver fler hjärnatleter som likt fysiska atleter känner in och förstår sina verktyg – hjärnan respektive kroppen – för att kunna maximera prestationer och engagemang, förtydligar hon.

Så blir du en hjärnatlet: Sex sociala drivkrafter

Att bli en hjärnatlet handlar inte om elitism eller att vara superbegåvad, utan om att utgå från de resurser man har och göra det bästa av dem.

Vad är det då som påverkar våra hjärnor på jobbet och privat? I boken utgår Maria Engström-Eriksson bland annat från en egen modell, Master, för att förklara hur man blir en hjärnatlet. Modellen består av sex sociala drivkrafter och biologiskt grundade behov.

Maria Engström-Eriksson liknar drivkrafterna vid ”hinkar” fyllda med vatten och har använt modellen i över tio år vid teambuilding och ledarskapsutveckling.

– Är hinkarna fyllda känner du dig trygg. Men om någon hink töms uppstår stressorer som gör att hjärnan fungerar sämre. Välfyllda hinkar ger starkare hjärnatleter, sammanfattar hon.

Masterhinkarna är till god hjälp för att skapa ett gemensamt språk och identifiera vad som skaver. Att se om hinkarna är fulla eller inte gör det enklare att göra en analys. Och att kunna åtgärda problemen.

Förutom att öka skaran av hjärnatleter i världen har Maria Engström-Eriksson ett annat tydligt syfte med boken. Hon vill så hål på myten om stress.

– Stress förknippas ofta med att ha en hög arbetsbörda. Men det stämmer inte alltid. I själva verket kanske förklaringen är att en eller flera av hinkarna är tömda. Kanske finns det brist på mening eller självständighet. Då hjälper det inte att minska på arbetsuppgifterna.

Hon anser att det borde vara en given fråga på ledningsnivå att nu ta kunskaperna om hjärnan på allvar.

– Att göra chefer och medarbetare till hjärnatleter är i grund och botten en ekonomisk fråga. Det handlar om att få människor att producera på sin fulla kapacitet. Jag hoppas att det snart kommer att bli lika självklart att fokusera på hjärnans hållbarhet som det är tala om hållbarhet för miljö och ekonomi, säger Maria Engström-Eriksson. 

Text: Gertrud Dahlberg

Master – Den högpresterande hjärnans behov

Tänk dig sex hinkar som en modell för att förklara hjärnans behov och sociala drivkrafter. Det optimala är välfyllda hinkar – då har du lagt grunden till att bli en hjärnatlet.

Mening

Handlar om att hitta det som inspirerar, ger glädje och tillfredsställelse. Att förstå varför vi gör något kan vara lika meningsfullt som själva målet. Om vi saknar mening och riktning kan det leda till stress och utmattning.

Status

Innebär att uppleva sig som betydelsefull och begreppet beskriver vår position i gruppen. När du upplever att din status är låg känner du dig osedd, vilket ökar stressnivåerna. Om du tvärtom känner dig uppskattad, erkänd och betydelsefull är din upplevda status hög. Det är grundläggande för motivation och arbetsglädje.

Equity (Rättvisa)

Utgår från att vårt behov av rättvisa är biologiskt grundat. Rättvisa är att ge människor förutsättningar och anpassningar för att skapa lika möjligheter. Det hjälper oss att bygga starka och sammanhållna grupper.

Autonomi

Att själv få bestämma är ett bränsle för att kunna prestera på topp. Friheten är en förutsättning för kreativitet och för att hitta nya lösningar. När vi har möjlighet att fatta egna beslut föds känslan av kontroll, vilket ökar belöningssystemet i hjärnkontoret.

Truth (Sanning)

Bygger på att vi måste ha klar och tillförlitlig information för att våra hjärnor ska kunna navigera rätt. När vi får bristfälliga eller motsägelsefulla besked skapas ofta frustration. Osäkerheten liksom otrygghet frodas, vilket i sin tur påverkar arbetsklimatet negativt.

Relationer

Visar att vi är flockdjur som är beroende av starka sociala band. Vi behöver samspel med andra för att överleva och utvecklas. En stark sammanhållning på jobbet främjar kognitiv flexibilitet, skapar arbetsglädje och ökar produktiviteten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177